In this thesis my purpose is to study the mechanisms and discourses that are the foundations for identification processes, in a contemporary society characterised by increased mobility. By means of a fictitious life history, I relate to this problem constantly through the work. At the beginning of the essay I discuss the traditional, western, philosophical view of the self and its surroundings, which eventually leads me to focus on the theories of the sociology of knowledge. From this perspective I choose to examine globalisation processes and mobility, to create an understanding of how these two, changes the circumstances for the individual identification. In my concluding argument I stress that all research or all studies concerning identification processes must take into account that these identifications always take place with regard to time/place which also means, that it takes place both in real space and in imaginary space. To conclude the imaginary aspect of our spatial perception is essential to any study of identification processes. / denna uppsats är mitt övergripande syfte att studera de mekanismer och diskurser som utgör grunden för identifikationsprocesser i en samtid kännetecknad av ökad mobilitet. Via en fiktiv livshistoria förhåller jag mig till detta problem arbetet igenom. Inledningsvis diskuterar jag den traditionella, västerländska, filosofins syn på självet och dess omgivning, för att sedermera fokusera mig på ett kunskapssociologiskt perspektiv. Utifrån denna plattform väljer jag att studera globaliseringsprocesser och mobilitet för att skapa en förståelse för hur dessa företeelser förändrar förutsättningarna för den enskildes identifikationer. I mitt konkluderande resonemang framhåller jag vikten av att vi i våra funderingar kring identifikationsprocesser måste ta i beaktande att dessa alltid sker i förhållande till rum/tid vilket dessutom sker dels i det reella rummet och dels i det imaginära rummet. För att konkludera den imaginära aspekten av vår rumsliga upplevelse är ytterst viktig att överväga vid studier av identifikationsprocesser.

Via fyra fokusgruppsdiskussioner bestående av individer i varierande åldrar syftar den här kvalitativt präglade studien att nå ökad förståelse kring vad en digital distribution och konsumtion av musik har för inverkan på upplevelsen av musik, samt vilka betydelser och funktioner som musikkonsumtion fyller i vardagen. Studiens teoretiska ramar utgår från kulturstudietraditionen och politiskt-ekonomiskt teori, för att på så vis ta avstamp i individernas upplevelser och erfarenheter och se hur det står i relation till hur musiken distribueras på digitala plattformar samt teknologin som används för konsumtionen. Mer specifikt uppnås detta genom att applicera identitet och konnektivitet som teoretiska begrepp. Studien visar på att 1) konsumtionen av musik är mer en konsekvens av kontexten som individen befinner sig i för stunden, snarare än attributen för kanalen som konsumtionen sker via, 2) som en konsekvens av hur musiken distribueras på digitala plattformar ses musikkonsumtion övervägande som en individuell handling, vilket förändrar musikens relation till sociala aktiviteter och identitet, och 3) digitala plattformars multifunktionalitet och tillgången till ett brett utbud resulterar i att den vardagliga situationen och sinnesstämning har erövrat genrens syfte att kategorisera och söka sig till musik. / By conducting a total of four focus group discussions, consisting of individuals of mixed age, this qualitative study aims to understand how a digital distribution and consumption of music has influenced how music is experienced, and furthermore if the purposes and functions that it fulfills in everyday life have been altered. In order to establish a connection between the participants’ experience and how it relates to the ways in which content are being distributed by digital services and technological means, the study is located within a theoretical framework of cultural studies and political economy. The theoretical concepts of connectivity and identity are being applied in the analysis of our material to achieve the above. The study shows that 1) the incitements for the consumption of music is more a result of the context than the attributes of the medium or service of choice, 2) as a consequence of how the music is being distributed on digital platforms, music is predominantly seen as an individualistic action, which alters the music’s place in social relations and construction of identity, and 3) the multifunctional character of digital platforms with the possibility to access an unprecedented amount of content has resulted in that state of mind and context has replaced the function of genres in the categorization and search for music.

The study aimed to study how the Relocate project is described in the media and which discourses could be identified from the reporting. This was done using critical discourse analysis as a method and theoretical framework. The study has been based on the project application, the final report and news articles. Using the discourse analytical concepts of modality and intertextuality, the analysis has revealed linguistic patterns, disagreements, and different perspectives on the project. This, together with theories about the media's role in shaping perceptions and previous studies about Swedish mobility patterns, place marketing, the impact of industrial investments on regional employment, and discourses about northern Sweden, have formed the basis of the analysis. The analysis shows that the discourse regarding the Relocate project has been predominantly negative. Some of the most central arguments were that the price tag was not considered to be on par with the project's outcome. Other recurring arguments were disagreements about the project's purpose, and that the residents' tax money has been wasted. However, motivating people to move is demonstrably very difficult, and based on previous research it can be argued that the outcome was relatively good. The study also raised new questions about how to most effectively recruit labor to locations that are in great need. Which is particularly interesting given the large industrial investment in Skellefteå and northern Sweden, as well as the history of northern Sweden as a place of industrial development.

Transport and travel is necessary for our society to function. Today, the privately owned car stands for more than half of all personal trips in Sweden. In the last couple of years researchers have highlighted the idea that personal transport is facing a paradigm shift, which means a reduction in the use and dependent of the privately owned car and an increased focus on individuals buying their Mobility as a Service (MaaS). MaaS is described as an integrated mix of different mobility services which are arranged in the form of customized mobility packages to the customer. These mobility packages can be compared to a mobile phone subscription, which includes various mobility services, such as train, bus, subway, taxi, carpool, etc. in various amounts depending on the individual's changing needs. The individual can take care of their own travel planning, booking and payment via an app in their smartphone. What distinguish MaaS from other mobility services is that the customer can travel from door-to-door instead of a predefine station to another. There have been various Maas projects around the world in order to increase understanding of the concept of MaaS, there is still a lot of unanswered questions and researchers would like to see more studies in the field, in order to find factors that are important and vital to the concept MaaS. The aim of the thesis is to: Discuss some competences that may be significant for the further development of the concept Maas in Sweden and discuss potential challenges that may arise at further development of the concept MaaS in Sweden. This study is based on previous research and experiences and thoughts on the concept MaaS from various stakeholders with knowledge and experience of the concept. This study has an abductive approach. Primary data were obtained through qualitative semistructured interviews with eight people who have knowledge and experience of the Maas. The main conclusions in this study is that the competences that are most important in the development of MaaS is collaborative skills and competences required to create an attractive mobility package based on customer needs. One challenge identified in this study is the challenge of creating individualized mobility package in which different types of mobility services are integrated. Another challenge can arise when public and private organizations collaborate and when new organizations enter the transport network and try to cooperate with the established organizations / Transporter och resor är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Idag står den privatägda bilen för mer än hälften av alla personresor. Flera forskare har under de allra senaste åren lyft fram idén att persontransportsektorn står inför ett paradigmskifte, som innebär ett minskat användande och beroende av den egenägda bilen och ett ökat fokus på att individer köper sin förflyttning i form av en tjänst, Mobilitet som tjänst; Mobility as a Service (MaaS). MaaS beskrivs som en integrerad mix av olika mobilitetstjänster vilka arrangeras till kunden i form av skräddarsydda mobilitetspaket. Dessa mobilitetspaket kan liknas vid ett mobiltelefonabonnemang, där det ingår flera olika mobilitetstjänster, så som tåg, buss, tunnelbana, taxi, bilpool med mera i olika mängd beroende på individens skiftande behov. Via en app i en Smartphone sköter individen själv sin reseplanering, bokning och betalning. Utmärkande för en MaaS-tjänst är att kunden kan köpa tjänsten att bli förflyttad från den punkt där denne befinner sig till den punkt individen vill åka till. Det har genomförts olika MaaS-projekt runt om i världen i syfte att öka förståelsen för konceptet MaaS, frågorna inom detta område är ännu många och flera forskare menar att det skulle behöva göras flera studier i syfte att finna faktorer som är viktiga och avgörande för konceptet Mobilitet som tjänst. Syftet med examensarbete är att diskutera några kompetenser som kan tänkas bli betydelsefulla vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige samt diskutera möjliga utmaningar som kan uppstå vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige. Denna studie har en abduktiv ansats. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semistrukterade intervjuer med åtta personer vilka har delvis olika kunskaper och erfarenheter av MaaS. De viktigaste slutsatserna som dras i denna studie är att de kompetenser som är mest betydelsefulla vid utvecklingen av MaaS är samarbetsinriktade kompetenser samt de kompetenser som krävs för att skapa ett attraktivt MaaS-bjudande utifrån kundens behov. En utmaning som identifieras i denna studie är utmaningen att skapa individanpassade mobilitetspaket i vilka olika typer av mobilitetstjänster ska integreras. En annan utmaning kan uppstå då offentliga och privata aktörer ska samarbeta samt då nya aktörer träder in i transportnätverket och ska samarbete med de etablerade aktörerna.

This dissertation studies how city planning is affected by notions on urbanity and ideas of the value of local places. Empirically, the dissertation deals with the development of the city of Norrköping in the 1990’s and the early 2000’s. The physical urban environment is formed with influences from general ideas of what a city is and should be, but also out of conceptions of the unique local place. The local history is an important factor for understanding the possibilities and obstacles in contemporary city planning. Theoretically, the dissertation is inspired by geographic, historical and sociological perspectives on space and time. Henri Lefebvre’s spatial triad is a central reference. The dissertation focus on three places in the city of Norrköping; Söder Tull, Skvallertorget and Nya Torget. Through a broad archival material and interviews with planners, politicians and other actors, the development of the places in 1990-2005 is analyzed in the light of urban development in Norrköping in the industrial and post-industrial eras. / I denna avhandling studeras hur stads- och trafikplanering påverkas av idéer om urbanitet och föreställningar om platsers värde. Fokus ligger på hur stadsmiljöer i Norrköpings innerstad formats och utvecklats under 1990-talet och i början av 2000-talet. Avhandlingen belyser hur den fysiska stadsmiljön formas av trender, strömningar och idéer; dels generella föreställningar om staden som begrepp, dels uppfattningar om lokala miljöers särart och värden. Studien har ett historiskt perspektiv, där den historiska framväxten av staden ligger till grund för förståelsen av den samtida stadsutvecklingens möjligheter och hinder. Teoretiskt hämtar studien inspiration från kulturgeografiska, historiska och sociologiska perspektiv på tid och rum. Henri Lefebvres beskrivning av rummet i tre dimensioner är en central utgångspunkt. Empiriskt behandlas tre platser i Norrköpings innerstad; Söder Tull, Skvallertorget och Nya Torget. Genom ett brett arkivmaterial och genom intervjuer med planerare, politiker och andra aktörer studeras platsernas utveckling under perioden 1990-2005 i ljuset av hur Norrköpings innerstad formats under de industriella och postindustriella epokerna.

<p>Denna uppsats grundar sig på vetskapen om att stora internationella företag har uttryckta strategier för att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig också på ett uppdrag av IKEA. Syftet är att utveckla en prototyp för ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan stödja internationella medarbetarmobilitetsprocesser. Vidare är syftet att hitta förutsättningar för god praxis kring internationell medarbetarmobilitet.</p><p>Uppsatsen innehåller empiriska studier vid IKEA, Ericsson och Alteams Group. Tillsammans med våra teoristudier använder vi de empiriska resultaten för att diskutera kring hur företag kan använda gemensamma informationssystem för att stödja medarbetarmobilitetsprocesser. En prototyp för lagrings- och presentationsskikt av ett gemensamt informationssystem</p><p>utvecklas åt IKEA.</p> / <p>This paper based on the knowledge of that big international companies have strategies for mobilizing co-workers, crossing nation borders. It is also based on an assignment from IKEA. The purpose is to develop a prototype for a central computerized information system, which can support the process of mobilizing co-workers internationally. Furthermore the purpose is to find ways to create conditions for good praxis in international mobility of co-workers.</p><p>Our empirical work includes studies at IKEA, Ericsson and Alteams Group. We use the results from the empirical study together with our theoretical studies to discuss how companies</p><p>can use central computerized information systems to support the process of mobilizing co-workers. We also develop a prototype of a central computerized information system for</p><p>IKEA.</p>

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective

Denna uppsats grundar sig på vetskapen om att stora internationella företag har uttryckta strategier för att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig också på ett uppdrag av IKEA. Syftet är att utveckla en prototyp för ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan stödja internationella medarbetarmobilitetsprocesser. Vidare är syftet att hitta förutsättningar för god praxis kring internationell medarbetarmobilitet. Uppsatsen innehåller empiriska studier vid IKEA, Ericsson och Alteams Group. Tillsammans med våra teoristudier använder vi de empiriska resultaten för att diskutera kring hur företag kan använda gemensamma informationssystem för att stödja medarbetarmobilitetsprocesser. En prototyp för lagrings- och presentationsskikt av ett gemensamt informationssystem utvecklas åt IKEA. / This paper based on the knowledge of that big international companies have strategies for mobilizing co-workers, crossing nation borders. It is also based on an assignment from IKEA. The purpose is to develop a prototype for a central computerized information system, which can support the process of mobilizing co-workers internationally. Furthermore the purpose is to find ways to create conditions for good praxis in international mobility of co-workers. Our empirical work includes studies at IKEA, Ericsson and Alteams Group. We use the results from the empirical study together with our theoretical studies to discuss how companies can use central computerized information systems to support the process of mobilizing co-workers. We also develop a prototype of a central computerized information system for IKEA.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför. Utifrån våra designidéer stödjs användaren av anpassningsbara abstraktionsnivåer och öppen implementation. / This master thesis describes the development and creation of guidelines for a computer based system, where the goal is to change and improve an organization. Today the organization works from a stationary place but we argue that their way of doing their work could be mobile. In this thesis we describe and discuss our progress procedure, field study and the analysis. The thesis results in a creation of design guidelines for a adaptable mobile artifact. This artifact should be used by the staff who works with maintenance and surveillance of buildings in the municipality of Karlskrona. The artifact should be adaptable to the settings in which it is used. It must have the ability to be aware of its own context and it shall support the interactions that are done by the users. On the basis of our design ideas the user should be supported by adaptable abstractions and open implementation.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ”early adopters”. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT – och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning. Vi studerar hur de använder det sociala mediet Facebook i kombination med produkten iPhone, och analyserar det resultat vi får fram från intervjuer och observationer mot den teoretiska modellen Theory of Consumption Values. Denna modell används för att reda ut olika typer av upplevda värden hos vår nämnda intressegrupp, såsom; funktionella värden, sociala värden, emotionella värden, epistemiska värden samt situationsberoende värden. Genom att göra en resultatanalys kommer vi fram till att de främsta värden som vår intressegrupp ser med det kombinerade användandet av Facebook och iPhone handlar om tillgänglighet och information. Vi ser också hur det sociala nätverkandet är fokuserat på den personliga framtoningen, dvs. det personliga varumärkets betydelse för dessa människor, samt att kunskap om ny teknik och trender är mycket viktigt för dessa i deras arbete. / This thesis analyzes mobile social networking, with the use of smartphones. The purpose is to illustrate what subjective user values there are for the user type known as "early adopters". We look deeper into how society is changing due to how technology is advancing, and what consequences these changes bring us. Furthermore, we study a specific group of people, professionally engaged within the IT and Media business and therefore progressive in adopting new technologies. We study their use of the social network Facebook combined with Apple’s iPhone, and analyze the result of interview research and observations, using the theoretical model Theory of Consumption Values. This model is used to clarify different types of user-experienced values, such as functional values, social values, emotional values, epistemic values and conditional values. By analyzing the result, we find that the prime values among our participants concern availability and information. Distinguishing how social networking among our participants focuses on personal approach, the value of the personal trademark, and how knowledge and accessibility with new technologies and trends come to be extremely important within their profession.