The present dissertation deals with the factors influencing the professional careers of mer-chants and craftsmen working in the Swedish town of Sundsvall between 1850 and 1900. The most important hypotheses are: To what degree did social origins influence an entre-preneur's opportunities for running his business? How many of the children of these busi-nessmen assumed and maintained their parents' social status upon attaining adulthood? What significance did the entrepreneur's spouse have for his business activities? To what degree were his economic activities influenced by joining local voluntary associations? By combining data culled from the parish registers of the Swedish Lutheran Church, the poll tax registers and the primary source material for national trade statistics, the author has been able to identify the individuals who worked as entrepreneurs in Sundsvall during the period under investigation, what they paid in business income tax each year, the profes-sional titles they possessed and the places in which they and their relatives resided during their lifetimes. The results show that the majority of the most successful younger entrepreneurs active in the town before the introduction of freedom of trade in Sweden in the year 1864 were mostly immigrants from other parts of the country, who had furthermore come from rela-tively modest backgrounds. However, the social and geographic origins of these entrepre-neur's wives has proven to be of central significance to the success of the business, in in-stances where she had been raised in a business family from Sundsvall. The professional skill of the entrepreneur together with his wife's familiarity with the town, in all likelihood also combined with her inherited cultural capital, contributed to creating a demand from the local populace for the goods or services sold by the company / <p>Distrubution: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet,, 901 87 Umeå, 090-786 50 00</p>

The aim of this study is to understand the colonization process of the county Närke in relation to the surrounding archaeologically defined areas western Sweden and eastern central Sweden. By using a comparative analysis and a landscape analysis in combination with a theoretical framework that advocates for colonization as a process and not an event, I argue that Närke was colonized from within eastern central Sweden around 8 500 BC, based on the use of local raw material quartz. Further, I argue for the importance of the sea to the mesolithic people in the area around 7 500–4 500 BC as more than just an economic resource. Around 4 500 BC contact with groups in western Sweden increased which in time brought the idea of farming to the area. The late mesolithic sites in Närke show continuity into the early neolithic age, rejecting the idea of a Funnelbeaker migration in the area.

This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, Torsåker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin. It seems like several people from the grave field had a different origin then the rest.

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow. The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a con- structivistic point of view in history. Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it.

The transport sector is an extensive contributor to the total CO2 emissions, and private transports hold a vast share. This has implications on environmental and human health, which eventually have economic consequences for society. Equal access to opportunities is essential in a sustainable society and public transport is a crucial element. Apart from public transport, physical active transport modes are key components in a sustainable transport system. The aim of this thesis was through an intersectional perspective to gain deeper understanding about travel mode choices and to identify barriers to use of public transport. This thesis comprises an extensive literature review of 62 articles, reviews and publications on travel behavior and travel mode choice undertaken in different parts of Sweden, Germany, UK, Portugal and the USA. A limited case study shares through nine qualitative interviews the travel experiences of four men and five women in different ages in Nåntuna/Vilan and Sävja in Uppsala, Sweden. The influencing factors were categorized and later intersectionally analyzed with the respect to gender, age and socioeconomic class. The analysis revealed that travel mode choices are complex and can be made for various reasons. Access to a car, habits, travel pattern and time indicated to be the most influencing factors. Economic resources seemed to influence the availability of transport mode, and indications could be seen that economic resources might impair gender differences. Looking at preferences and actual mode choice, the study sample illustrates that men, older, and richer, are having more opportunities to take their preferable mode choice. Planning factors appeared to both promote and constrain the use of public transport. Public transport seemed to have hard to meet everyone’s need, and indicated to have low competitiveness to the car. It is suggested that future research focuses on how to meet more people’s need in order to increase the use of public transport by its own attractiveness. Further research is also suggested about the health perspective of physical active modes and public transport. The study revealed difficulties in studying experiences outside the white, majority Swedish norm. More time would have been needed to include ethnicity, as it is an important aspect and should be included in future research. / Transportsektorn bidrar till en omfattande del av det totala koldioxidutsläppet, och privata transporter utgör en ansenlig del av detta. De miljö- och hälsomässiga negativa effekterna är betydande, vilket följaktligen kommer att få sociala och ekonomiska konsekvenser. Det övergripande politiska målet är att öka användandet av hållbara transportmedel, så som fysiskt aktiva färdmedel och kollektivtrafik. Lika möjligheter att nå arbeten och service är en förutsättning för ett hållbart samhälle, och kollektivtrafiken är en viktig nyckel till detta. Förutom kollektivtrafiken är också fysiskt aktiva färdmedel, så som cykling och gång, en nyckelfaktor i ett hållbart transportsystem. Syfte: Syftet med den här masteruppsatsen är att få djupare kunskap om de faktorer som påverkar resebeteende och färdmedelsval, samt att identifiera barriärer för kollektivt resande. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv och undersöker hur maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass påverkar valet av färdmedel. Metod: En omfattande litteraturstudie om resvanor och resebeteende i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Portugal och USA föregick en fallstudie. Med fokus på de två områdena Nåntuna/Vilan och Sävja, i Uppsala, Sverige, genomfördes en mindre fallstudie. Nio kvalitativa intervjuer belyser fyra män och fem kvinnors erfarenheter från sina dagliga färdmedelsval. Resultat: Av dessa framgår att färdmedelsval är komplexa; de kan göras av olika anledningar, samt olika anledningar kan leda till samma val. En mängd olika faktorer indikerade på att påverka valet av färdmedel, bland annat tillgången till bil, vanor, attityder, resmönster och restiden. Dessutom indikerar resultat att maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass formar möjligheterna till att välja färdmedel. Indikationer tyder på att ekonomiska resurser styr tillgången på färdmedelsval samt kan minska könsskillnader. Det emellertid ringa urvalet exemplifierar att män, äldre och rikare har större möjligheter att välja sitt önskvärda färdmedelsval. Respondenternas erfarenheter visar att planeringsfaktorer kan både främja och försvåra användandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken verkade ha svårt att möta människors olika behov och därmed vara konkurrenskraftig i förhållande till bilen. Mer forskning om detta är nödvändig för att öka och behålla resenärer utifrån kollektivtrafikens egen attraktionskraft. Vidare så föreslås ytterligare studier om länken mellan hälsa, fysiskt aktiva färdmedelsval och kollektivtrafikanvändande. Studien innefattar inte erfarenheter från personer med annan bakgrund än vit, majoritetssvensk eftersom det hade krävt mer tid än vad denna studie medgav. Det är dock ett viktigt perspektiv för framtida forskning.

This is a thesis about knowledge-intensive work and the organizational con-texts of such work. The specific objective is to analyze the geography of work. The geography of work may diverge from the geography of employ-ment when paid work is undertaken at the premises of client organizations, during commuting, on business trips, in external meetings, at home or in other places. The focus is on work practice and the perspective of everyday life. The study examines where knowledge workers are located and where knowledge work occurs. It is about what knowledge workers actually do. The everyday perspective is about the relationship between paid work and unpaid work. To understand the organization of knowledge-intensive work in a time–space context, different possibilities and constraints must be taken into con-sideration. This thesis has a time–geographical approach. The case study examines knowledge-intensive organizations located in central Stockholm. The organizations are in PR/communications, management consultancy, and research and development sectors. Both private and public sector organiza-tions are considered. The empirical study combines interviews, time diaries and questionnaires. The NVivo software program is employed to analyze the interview data. The main conclusion from the thesis is that in order to under-stand knowledge-intensive work, different factors such as relations, attitudes and norms need to be considered. These factors affect the organization of work, which in turn is affected by the choices, possibilities, constraints, ex-pectations and negotiations of different actors (i.e. employees, employers, family, clients and colleagues). The working time of the knowledge workers investigated in this study is mainly spent at the office of their employers. Social interaction with col-leagues and clients is an important part of their work. Work routines involve many meetings, both face-to-face and virtual. Face-to-face interactions play a crucial role in shaping the geography of work; teamwork is important. The knowledge workers in this study are “working long hours,” and the norm is to work more than what have been expected.

Digitaliseringen har reformerat många aspekter av vårt samhälle och den pågående digitala utvecklingen är oundviklig. Organisationer tvingas därmed till två val; att genomgå förändring eller försvinna från marknaden. Genom en kvalitativ forskningsmetod ville vi skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på en organisation med betoning på medarbetarskap och ledarskap. För att uppnå detta har vi genomfört en fallstudie tillsammans med Nordea Bank AB Sverige. Vi genomförde 12 stycken semistrukturerade intervjuer och observerade 3 stycken olika arbetsplatser för att på så sätt skapa en förståelse för digitaliseringens inverkan. Vid studiens start trodde vi att det var aktuellt att inkludera olika kön- och åldersperspektiv då vi ansåg att den digitala förändringen kunde leda till olika typer av upplevda erfarenheter. Dock visade det sig att det inte skiljde sig åt mellan könen men att det istället fanns en åtskillnad kring ålder och erfarenhet. Studiens resultat visade att Nordea Bank AB har valt att genomgå en digital förändring och att de hanterar detta på olika sätt utifrån medarbetarskap och ledarskap. Vi kan även fastslå att organisationen har kommit långt i sin digitala förändringsprocess då medarbetare dagligen kommer i kontakt med digitaliserade arbetsverktyg. Dock är vi medvetna om att banken kommer att möta ytterligare utmaningar och möjligheter vilket innebär att de måste ha ett förändringsbenäget beteende även i framtiden. / Digitalization has transformed many aspects of our society. Currently, digital development is inevitable. Organizations are forced to choose between transforming or disappearing from the market. Through a qualitative research method we wanted to create awareness of digitalization’s impact on employeeship and leadership. To achieve this, we conducted a case study with Nordea Bank AB Sweden. We also conducted 12 in-depth interviews and 3 different observations in order to gain a deeper understanding of digitalization’s impact on the work environment. In the beginning of this study we believed that we would find differences between gender and age. The results have shown that we could only find differences between ages and experiences among our respondents. Our study also showed that Nordea Bank AB has chosen to accept this digital transformation. We also concluded that the organization handled this change in different ways in relation to employeeship and leadership. Furthermore, the study showed that the organization has implemented their digital transformation well because their employees use their developed digital tools daily. However, we are aware that the bank needs to continuously adapt to the change because they will face new challenges and possibilities in the future.

Arsenik är en naturligt förekommande halvmetall som orsakar stora hälsoproblem genom exponering t.ex. via dricksvatten. På grund av arseniks negativa effekter på människors hälsa sänktes den tillåtna gränsen i dricksvatten från 50 μg/l till 10 μg/l 2003 av WHO. Arsenik förekommer i huvudsak i två oorganiska former, arsenat (AsO43-) och arsenit (AsO33-), där arsenit är en betydligt mer mobil och toxisk form. Vilken form som dominerar påverkas i första hand av redoxförhållanden men även av pH. Reduktion från arsenat till arsenit är gynnsamma vid lägre pH och vid syrefria (reducerade) förhållanden. I Sverige har tidigare användning av arsenik, t.ex. vid impregneringsanläggningar, orsakat föroreningar som än idag ligger kvar. I Hjältevad i Eksjö kommun drev Televerket under 1940- till 1980-talet en impregneringsanläggning för telefonstolpar. Impregneringsvätska, innehållande bland annat arsenik, kunde spridas inom området till största del på grund av en tank som började läcka under 1960-talet. En omfattande sanering med jordtvätt genomfördes 1997. Senare kontroller har dock påvisat stadigt ökade halter. Med anledning av de ökade halterna har ett arbete inletts för att kartlägga föroreningssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera grundvattenkemin i Hjältevad genom att visualisera föroreningsföroreningsplymen, undersöka mobiliteten genom att undersöka samband mellan halten arsenik och kemiska parametrar samt göra en fördjupad analys av spridningsrisken med hjälp av Kd-värden. Data från jord- och grundvattenprovtagningar genomförda under augusti och september 2017 bearbetades med hjälp av ArcMap och Excel. Resultatet visade att låga redoxförhållanden sannolikt har bidragit till ökad spridning av arsenik vilket till stor del förekom i den reducerade formen arsenit. De högsta halterna var koncentrerade till området kring den f.d. läckande tanken, där halter så höga som 2200 μg/l kunde uppmätas i grundvattnet. Vidare visade provtagningsresultaten att mängden förorenad jord missbedömdes vid saneringen 1997 (halter på 238 mg/kg kunde uppmätas i jorden). Slutsatsen drogs att redoxförhållanden inom området är gynnsamma för att arsenik ska förekomma i den reducerade formen arsenit, att arseniks mobilitet med stor sannolikhet är betydligt högre än vad som tidigare bedömdes samt att risker föreligger om inga åtgärder vidtas. / Arsenic is a naturally occurring metalloid that causes major health problems for people affected by exposure, e.g. through their drinking water. Due to the negative effects on human health, the permissible concentration in drinking water was lowered in 2003, from 50 μg/l to 10 μg/l. Arsenic predominantly exists in two inorganic forms, arsenate (AsO43-) and arsenite (AsO33-), where arsenite is a more mobile and toxic. Which forms that dominates is controlled by pH and redox potential. Reduction from arsenate to arsenite is favorable at lower pH and at anoxic (reduced) conditions. In Sweden previous use of arsenic, e.g. at impregnation plants, caused pollution still affecting soils and groundwater. In Hjältevad, Eksjö municipality, an impregnation plant for telephone poles was run by Televerket during the 1940s to 1980s. Impregnating fluid, including arsenic, was spread in the area, mainly due a leaky storage tank during the 1960s. The site was remediated in 1997 using soil washing. However, monitoring program demonstrated steadily increased levels in a well situated downstream the contaminated area. Due to the increased contamination levels of arsenic in the ground water, a detailed investigation was initiated to identify the pollution situation. The main objective was to investigate about the chemical and physical processes affecting the mobilization of arsenic. Groundwater and soil materials were sampled from the area and evaluated using ArcMap and Excel. In support of this evaluation, distribution coefficients (Kd) for soil materials from the aqvifer were obtained by leaching tests performed at oxidized conditions. The result showed that reducing conditions in the aquifer appeared to have caused increased mobilization of arsenic in the area and that large amounts of pollution was not removed at the remediation in 1997 (levels of 238 mg/kg arsenic could be detected in the soil). In the collected samples, arsenic mainly occurred in the reduced form arsenite. The highest levels in the groundwater were found in the area around the former leaky tank, where concentrations up to 2200 μg/l was measured. The conclusion was that large amounts of pollution was not removed at the remediation in 1997, and that arsenic mobility seems to be significantly higher than previously assessed and that action needs to be taken to stop the spread.

Denna uppsats beskriver smart turism, undersöker utvecklingsmöjligheter på tekniskt medierade upplevelser och framställer en fallstudie av Nyköping som turistdestination med ett inbäddat fall Nyköpingshus. Studien baseras på en empirisk forskningsstrategi med kvalitativa undersökningsmetoder. Angreppssättet har en explorativ karaktär med fem olika kvalitativa datainsamlingstekniker. Studiens ramverk tar form i tre kompletterande perspektiv – leverantör, tjänst och konsument. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om smart turism och utvecklingsmöjligheter med tekniskt medierade upplevelser. Undersökningen skapar en helhetsbild av Nyköpings och Nyköpingshus nuläget och avslutar med ett nyläge samt identifierar hur smart turism i samband med tekniskt medierade upplevelser kan stödja nytt värdeskapande hos konsumenterna på en turistdestination. Undersökningen visar att smart turism beskrivs som ett paraplybegrepp som omfattar alla integrerade insatser på en turistdestination för att samla in, forma och kontrollera data som kommer från fysisk infrastruktur, sociala kontakter, statliga eller verksamhetskällor och mänskliga sinnen. För att utveckla en framgångsrik smart turistdestination krävs det tillgång till nödvändiga resurser och besökarnas engagemang genom tekniskt medierade upplevelser. De värdehöjande faktorerna av smarta turistupplevelser som ökar vinsten och prestige för destinationen är turistattraktioner, tillgänglighet, faciliteter, aktiviteter och tillhörande tjänster som medieras genom teknik. Den genomförda studien påvisar att Nyköping och Nyköpingshus har alla förutsättningar att bli ”smartare” i samband med tekniskt medierade turistupplevelser som skulle gynna alla parter – både turister och turistdestinationer. / This paper describes smart tourism, examines opportunities for development with smart experiences and provides a case study of Nyköping as a tourist destination with Nyköping castle as an embedded case. The study is based on empirical research strategy with qualitative research methods. The approach is explorative and uses five different data collection techniques. The structure of this study has three complementary perspectives – supplier, service and consumer. The purpose of this study is to contribute with new knowledge about smart tourism and development opportunities with technology mediated experiences. The survey creates an overall picture of Nyköping and Nyköping castle present situation and concludes with suggestions for development, as well, it identifies how smart tourism with technology mediated experiences can support the creation of new value-in-use for consumer on a tourist destination. The survey shows that smart tourism is described as an umbrella term that covers all integrated efforts of a tourist destination to gather, shape and control the data emerging from the physical infrastructure, social contacts, governmental or business sources and human minds. To develop a successful smart tourist destination requires access to the necessary resources and visitors’ engagement through technology mediated experiences. The value adding factors of smart experiences that increase profits and prestige for destination are tourist attractions, availability, facilities, activities and related services that are mediated through technology. The current study demonstrates that Nyköping and Nyköping castle has all prerequisites to become “smarter” in relation to technology mediated experiences that would benefit all parties – both tourists and tourist destinations.

Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and  to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways. The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands.  Many  patterns  of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of   the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation. / Mobilitet är en förutsättning för oberoende, delaktighet och välbefinnande när man åldras. Utgångspunkten i avhandlingen är att pensioneringen innebär tidsrumsliga förändringar och brott i rutiner som på olika sätt påverkar människors behov av att resa och deras förutsättningar för mobilitet. Syftet med avhandlingen är att utforska mobilitetsstrategier och förändringar i mobilitet i samband med pensioneringen samt hur mobiliteten utvecklas under de första åren som pensionär. Ambitionen är att öka kunskapen om i vilken utsträckning nya pensionärer upprätthåller en önskad mobilitet utifrån deras egna behov och förutsättningar. Avhandlingen baseras empiriskt på resedagböcker som nyblivna pensionärer har fört och kvalitativa intervjuer med samma personer, samt uppföljningsintervjuer tre och ett halvt år senare. Resultaten visar att mobiliteten är en strategi för att skapa en struktur i vardagen som pensionär genom att komma hemifrån, t.ex. för att ta en promenad eller för att uträtta ärenden. Många vardagsmönster behålls vid pensioneringen men informanterna finner också nya åtaganden och söker nya sociala arenor och aktiviteter. Betydelsen av bilen har inte förändrats men den används av andra anledningar än tidigare. Vid pensioneringen skapas andra tidsrumsliga begränsningar vilka inverkar på efterfrågan på mobilitet. Resultaten visa också att "tredje platser" blir viktiga, särskilt bland dem som lever ensamma, eftersom de ger en möjlighet att vara en del av ett socialt sammanhang och en anledning att komma hemifrån. Uppföljningsintervjuerna visade att förutsättningarna för mobilitet förändras när hälsan försämras. Promenaderna blir kortare och bilen används i högre utsträckning för de ärenden dit de tidigare kunde gå eller cykla. Men trots allvarliga sjukdomar och långa perioder av rehabilitering kan mobiliteten upprätthållas.