The teaching profession is today a multidimensional craft. Today, a teacher can possess several different qualities and experiences which, in addition to creating competition on the job market, also increases the teacher's mobility within it.  This increased movement within the labor market combined with the various opportunities that may exist for their teaching work can be interesting in the pursuit of knowing how the teachers themselves justify their choice of workplaces, but also which factors contribute to teachers choosing certain workplaces over others. In the past, information has been presented that teachers tend to move towards workplaces that show good grade point averages, and while this may possibly be the case in Sweden's larger cities, such as Stockholm, we tend to know little about how teachers move in Sweden's smaller towns, and thus also about what drives teachers to certain workplaces than others in these smaller towns. In order to understand the reasons behind these teacher’s’ mobility and what lies behind their choice of workplace, it is suitable to study this phenomenon with the eyes of a theory that centers human action, since this is precisely what these teachers must do when choosing their next workplace; they act. Therefore, Peter Hedström’s DBO-theory is being used to understand how teachers’ Desires, beliefs and opportunities play in when they choose to relocate to a different workplace. Additionally, it is interesting to understand how a teacher’s career may evolve regarding their carried experiences, and if the consequences of their choices are anticipated by themselves. To understand this, Robert Mertons work “The unanticipated consequences of purposive social action” is used. In smaller cities, there is often a smaller selection of schools, and with it also a smaller selection of independent schools. Seen from this perspective, it is particularly interesting to understand why some teachers tend to move towards this relatively small percentage of schools that are not run by a municipal principal. This thesis suggests that there is a strong connection between an independent school's pedagogical approach and teachers' personal values which, according to the teachers themselves, does not necessarily occur in a municipal school. Thus, the decision to relocate to an independent school was often grounded in this.  This thesis also suggests that the choice to move to a more independent school could carry on a certain stigma that is not initially anticipated by the teachers. The stigma revolves around the ongoing societal discussions regarding the free school market in Sweden, where independent schools are occasionally seen as negative.

As the population in the Stockholm region continues to increase problems arise regarding how these new inhabitants are to travel across the region in a sustainable way, this at the same time as making sure that municipalities are planning for sustainable land use. Solving the problem with mobility has historically been done through guaranteeing a set number of parking spaces in direct connection to new development through the use of parking norms. These norms has slowly become more and more criticized and are seen to contribute to unsustainable land use through excess parking spaces, something that in the end lead to increased car use. This study is based on the hypothesis that the municipal way of planning for parking is outdated and not sustainable in the long term when it comes to environmental sustainability. The study investigates the long term effects of parking norms in the Swedish municipality of Vaxholms stad located in the outskirts of Stockholm County and also analyses how more complex spatial analyses can contribute to more sustainable parking planning. The results of the study are that current method of planning for parking in the municipality is outdated not environmentally sustainable long term. One of the reasons is the lack of geographical precision in combination with the fact that mobility measures are not be able to affect the outcome of the number of parking spaces planned for. The parking norm is in need of an update as well as more detailed spatial analyses, otherwise the municipality is at risk of planning for the wrong amount of parking in the wrong places. The combination of binding parking norms, parking spaces in direct proximity to new development and bad proximity analysis regarding public transport the municipality will make the car stay as the main mode of transport even in the future. / I och med Stockholmsregionen allt mer v.xande befolkning i tillkommer stora problem g.llande hur inv.narna ska f.rflytta sig i det geografiska rummet samt hur kommunernas mark ska kunna anv.ndas p. ett h.llbart s.tt. Historiskt sett har mobilitetsproblematiken l.st genom att kommuner f.rsett inv.narna med bilparkering kopplad till bostaden genom anv.ndandet av bindande parkeringsnormer. D.remot b.rjar dessa normer bli allt mer kritiserade och anses bidra till ett .verskott av m.ngden parkeringsplatser och i sin tur bidragit till fortsatt h.g bilanv.ndning och ineffektiv markanv.ndning. Denna studie grundar sig d.rf.r i hypotesen att kommunernas l.ngsiktiga planeringsarbete f.r parkering .r inaktuell och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. Studien unders.ker de l.ngsiktiga effekterna av parkeringsnormer i det specifika fallet Vaxholms stad samt analyserar .ven hur mer komplexa rumsliga analyser kan ligga till grund f.r en mer l.ngsiktigt h.llbar parkeringsplanering. Resultatet av studien .r att den nuvarande metoden f.r parkeringsplanering i kommunen .r utdaterad och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. En av anledningarna .r avsaknaden av geografisk precision samt att mobilitets.tg.rder som kommunen kan anv.nda sig av inte har m.jlighet att p.verka m.ngden parkeringsplatser. Normen .r i behov av att uppdateras och vid skapandet av en ny norm beh.ver ytterligare rumsliga analyser utf.ras f.r att undvika felaktiga slutsatser om parkeringsbehovet idag och i framtiden. Genom att anv.nda sig av bindande parkeringsnormer tillsammans med parkeringsplatser i direkt koppling till bostaden och med d.lig koppling till de nuvarande kollektivtrafiknoderna kommer bilen att forts.tta vara de prioriterade reses.ttet f.r kommunens inv.nare .ven i framtiden.

Inom sentida urban utveckling har teori gällande förtätning blivit allt vanligare inom hur rumslig utformning tar form. Detta innebär alltså en ökad bebyggelse och befolkning inom en viss yta. Positiva effekter av detta är bland annat en mer effektiv användning av mark, minskad miljöpåverkan till följd av kortare resor samt en påstådd ökad tillgänglighet till följd av bättre anslutning och närhet till destinationer. Det denna kandidatuppsats vill utreda är i vilken mån fysisk struktur påverkar den vardagliga tillgängligheten. Detta genom en jämförande studie av föräldrars resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola i de två primärområdena Utby och Olivedal i Göteborgs kommun. Uppsatsen utgår ifrån en definition av tillgänglighet vilken uppnås genom samspel mellan närhet och anslutning å ena sidan samt mobilitet å andra. Tillgänglighet kan således uppnås genom närhet till målpunkter samtidigt som mobilitetsverktyg för att överbrygga avstånd också spelar in. Längre avstånd kan således sätta högre krav på mobilitet som faktor (Haugen, 2012:3). Genom en digital enkätstudie så har kvantitativa empiriska data från flertalet föräldrar inom respektive primärområde samlats in och analyserats. Analys har utgått ifrån aktuella frågeställningar gällande samband mellan rumslig struktur och hur vardaglig tillgänglighet uppnås, samt vilka rumsliga faktorer som påverkar för föräldrars val av transportmedel vid resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola. Vid analys av resultat framkommer hur tidseffektivitet och smidighet utgör avgörande motiv vid val av transportmedel till och från förskola. Uppnådd tillgänglighet influeras därmed av vad som möjliggör för tidseffektivt resande. I områden med tät bebyggelse är närhet vanligtvis viktigast för tillgänglighet, medan längre avstånd ökar betydelse av mobilitet. Vid korta avstånd är gång och cykling konkurrenskraftiga alternativ, medan längre avstånd gynnar kollektivtrafik och bil. Jämförelse mellan områden visar därtill skillnad inom mobilitetsverktyg då tillgång till bil och parkering är större inom Utby medan alternativ för kollektiv trafik är fler inom Olivedal. I tidsgeografiska termer kan således rumslig struktur påverka hur vardagen formas då de mest tidseffektiva alternativen tenderar att premieras av individen. / In contemporary urban development, the theory of densification has become increasingly common in shaping spatial design. This implies increased construction and population within a certain area. Positive effects of this include more efficient land use, reduced environmental impact due to shorter travel distances, and alleged increased accessibility resulting from better connectivity and proximity to destinations. The purpose of this thesis is to investigate the extent to which physical structure affects everyday accessibility. This is done through a comparative study of parents' journeys related to drop-off and pick-up at preschool in the two primary areas of Utby and Olivedal in the municipality of Gothenburg. The thesis is based on a definition of accessibility, which is achieved through the interaction of proximity and connectivity on the one hand, and mobility on the other. Accessibility can thus be achieved through proximity to destinations, while mobility tools to bridge distances also play a role. Longer distances may therefore place higher demands on mobility as a factor (Haugen, 2012:3). Through a digital survey, quantitative empirical data from several parents in each primary area have been collected and analyzed. The analysis is based on relevant research questions regarding the relationship between spatial structure and the attainment of everyday accessibility, as well as the spatial factors influencing parents' choice of transportation for preschool-related journeys. The analysis of the results reveals that time efficiency and convenience are crucial motivators in the choice of transportation to and from preschool. Attained accessibility is thus influenced by what enables time-efficient travel. In densely populated areas, proximity is usually the most important factor for accessibility, while longer distances increase the importance of mobility. For short distances, walking and cycling are competitive options, while public transportation and cars are favored for longer distances. Furthermore, a comparison between the areas shows differences in terms of mobility tools, as access to cars and parking is greater in Utby, while there are more public transportation options in Olivedal. In terms of time geography, spatial structure can therefore influence the shaping of everyday life, as individuals tend to prioritize the most time-efficient alternatives.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i dagens hållbara stadsutveckling och fokuserar på transportplaneringens roll i denna. Uppsatsen tar också sin utgångspunkt i hur transportforskare under senare år betonat problematiken med att människor med olika socioekonomiska förutsättningar har olika förutsättningar till mobilitet. För att motverka dessa processer har forskare under senare år utvecklat en rad koncept, verktyg och arbetsmetoder. Fokus för uppsatsen ligger på en undersökning av konceptet transport poverty och dess förekomst i Malmö. För att verkställa uppsatsens syfte - att undersöka konceptet transport poverty och dess förekomst i utvalda delar av Malmö, genomförs en litteraturstudie och en fallstudie i tre delar av Malmö. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som belyser och förklarar relationer och samband mellan bristande transportmöjligheter och sociala problem. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som består av fyra delar som behandlar aspekter som människors socioekonomiska förutsättningar, mobilitet, tillgänglighet, och utsatthet för trafikens externa effekter. I fallstudien används sedan litteraturstudiens resultat kring hur transport poverty kan identifieras och mätas och användas i en mätning av transport poverty i Malmö. Fallstudien utgår ifrån Malmö stads nyligen antagna Trafik- och mobilitetsplan och dess uppdelning av Malmö i femton så kallade TROMP-områden. I fallstudien används sekundärdata i form av befolkningsstatistik, resvaneundersökningar och tillgänglighetsindex som sedan integreras i en analys och visar på förekomsten av transport poverty i områdena Rosengård/Sorgenfri, Fosie och Limhamn. Slutsatser att dra från fallstudiens resultat är att förekomsten av transport poverty i de studerade områdena skiljer sig åt. Förekomsten av transport poverty är utifrån den integrerade analysen mycket större i områdena Fosie och Rosengård/Sorgenfri än i Limhamn. Analysen visar att de områden med sämst förutsättningar att med överkomliga medel betala för transport också är de områden där förekomsten av transport poverty är som störst. Analysen pekar på hur områdenas olika socioekonomiska förutsättningar tycks kunna förklara mycket av fallstudiens resultat. I ljuset av den tidigare forskningen kan dessa resultat ytterligare problematiseras och nyansera bilden av de transportrelaterade sociala konsekvensernas uppkomst och bakomliggande orsaker. Med hjälp av teorier kring social exclusion kan förekomsten av transport poverty i de studerade områdena betraktas vara beroende på människors individuella förutsättningar, men också av hur lokala, nationella och globala faktorer, såväl inom som utanför transportområdet, skapar, och återskapar transport poverty i Malmö. / This master thesis focuses on the role of transport planning in todays sustainable urban development. It starts off by highlighting the problems of unequal mobilities and how research on transport planning during later years has developed concepts, tools and methods to counteract such processes. The thesis main purpose is to examine the concept transport poverty and its presence in different geographical areas of Malmö. The purpose is executed through a literature review over the concept and a case study over its presence in three different areas. Conclusions from the literature review is that transport poverty is a concept that highlights and explains the inter-relationships between transport disadvantage and social policy issues. The literature review also makes clear that transport poverty is a broad, overarching notion, which encompasses the sub-concepts (lack of) transport affordability, mobility poverty, accessibility poverty and exposure to transport externalities. The results from the literature review are then used to develop indicators and methods to be used in the case study´s measure of transport poverty in Malmö. The case study starts off from the city of Malmös newly adopted transport plan and its division of Malmö into fifteen so-called TROMP-areas. The authors base their study on secondary data covering demographics, travel surveys and accessibility indexes in the areas Rosengård/Sorgenfri, Fosie and Limhamn. The case study leads to a number of conclusions. The presence of transport poverty in the areas that is studied differs, and is considerably greater in the areas Fosie and Rosengård/Sorgenfri than in Limhamn. The integrated analysis also shows that the areas with the greatest presence of transport poverty are also the areas suffering mostly from a lack of transport affordability. These findings could be explained by the areas different socioeconomic conditions. In light of previous research and its thesis of the appearance and underlying causes of the transport-related impacts, the results from the case study could be further problematized. Using theories of social exclusion, the presence of transport poverty in different parts of Malmö could be considered to be dependent on peoples individual circumstances, but also of how local, national and global factors, within and outside the transport sector, creates and recreates transport poverty in Malmö.

ABSTRAKT(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.Victoria Pettersson & Paulina Ekelund BookExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpKonst, kultur och kommunikation (K3)Området för Kultur och samhälleMalmö högskolaHandledare: Ulrika SjöbergExaminator: Bo ReimerVårterminen 2013Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum.I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.

I samhället pågår en trendförflyttning som innebär; ett ökat antal elektrifierade och energieffektivare fordon, ökad förnybar energi och utvecklingen av ett transporteffektivt samhälle. Anledningen till trendförflyttningens aktualitet är en kombination av att urbaniseringen fortsatt ökar och att transportsektorns utsläppsnivåer måste minska för att nå klimatmålen till år 2030. Varje stad är beroende av mobilitet och idag har utvecklingen av mobilitet sammankopplats med våra byggda miljöer och har blivit en viktig del av vår tids fastighetsutveckling. Ett begrepp som implementerats för att främja mobilitet i ett transporteffektivt samhälle är mobilitetshubb. Byggnaden syftar till att främja samnyttjande och delningsekonomi, bidra till en bättre hälsa och tillgängliggöra hållbar mobilitet för alla. En fastighetsutvecklare har en väsentlig men tvetydig roll i realiseringen av en mobilitetshubb idag. Syftet med studien är därför att undersöka hur en fastighetsutvecklare som nyttjar en mobilitetshubbs affärsvärde kan påverkas genom att bidra till realiseringen. Affärsvärdet undersöks utifrån; aktualitet, attraktivitet och ekonomiskt värde. Vidare är avsikten att identifiera en fastighetsutvecklares incitament och investeringskostnaderna vid realiseringen av en mobilitetshubb. En fallstudie på det pågående stadsutvecklingsprojektet Forsåker har genomförts där det planeras för två mobilitetshubbar. Fallstudien baseras på intervjuer med både experter inom mobilitet och fastighetsutvecklare, samt en investeringskalkyl som jämför kostnaderna för att bygga ett garage på egen fastighet och en mobilitetshubb. För en fastighetsutvecklare innebär aktualitet att vara relevant på marknaden och att framtida projekt utvecklas med hänsyn till kundens och samhällets framtida krav och behov. Det leder till att de initialt svarar med nyfikenhet och intresse för den pågående trendförflyttningen och ser främst fem incitament med realiseringen av en mobilitetshubb: (1) Minska byggkostnader vid byggnation av färre parkeringsplatser, (2) uppfylla kundens behov och efterfrågan, (3) öka nyttjandet av byggrätten samt att en trevligare stads- och gatumiljö främjas, (4) öka sin hållbarhetsprofil och (5) bidra till samhällsutvecklingen. Däremot känner fastighetsutvecklarna en osäkerhet kring rollfördelning, affärsmodell och den nödvändiga beteendeförändringen då faktorerna påverkar fastighetsutvecklarens ekonomiska resultat vid realiseringen av en mobilitetshubb. Investeringskalkylen visar att genom att investera i en mobilitetshubb jämfört med att bygga eget garage på sin fastighet, görs en kostnadsbesparing på 14% per kvm BTA. Studien klargör att en investering i realiseringen av en mobilitetshubb är både aktuell, attraktiv och skapar ekonomiskt värde. Därav kommer en fastighetsutvecklares affärsvärde påverkas positivt av att nyttja en mobilitetshubb istället för att bygga eget garage i ett stadsutvecklingsområde. / Currently a trend shift is taking place in society and consists of; an increased amount of electrified and energy-efficient vehicles, increased usage of renewable energy and the development of a transport-efficient society. The reason behind the topicality of the trend shift is a combination of urbanization and that the transport sector's emissions have to decrease if the climate goals set for 2030 are to be reached. Mobility is an important segment of every city. The development of mobility is today linked to the built environments and is an important part of our times property development. A concept that has been implemented to support mobility in a transport efficient society is the mobility hub. The building aims to encourage sharing and sharing economy, contribute to better health and make sustainable mobility available for everybody. A property developer has today an essential but ambiguous role. Therefore, the study aims to examine how a property developer's business value is affected by contributing to the realization of a mobility hub. The business value has been examined based on three factors; topicality, attractiveness and economic value. Further, the intention is to identify property developer’s incentives and what investment costs a realization of a mobility hub brings. The study is based on a case study of the ongoing urban development project Forsåker where two mobility hubs are planned to be developed. The case study is based on interviews with both experts within mobility and property developers, and an investment calculation that compares the costs for a property developer to build a garage on their own property and their costs to use a mobility hub. For a property developer, timeliness means to be relevant and ensure that future projects are developed with consideration to both the customer’s and the society’s future requirements and needs. This results in an initial curiosity and interest for the ongoing trend shift, and the property developers see five main incentives with the realization of a mobility hub: (1) Reduce construction costs because of fewer parking spaces that has to be constructed, (2) meet the customer’s needs and demand, (3) increase the utilization of the building, (4) increase their sustainability profile and (5) contribute to the development of the society. However, uncertainties regarding the distribution of the roles, business models and the behavior change has been recognized. This depends on the fact that these factors affect the property developers economic result in a realization of a mobility hub. The investment calculation shows that a property developer makes a cost saving of 14% per sqm gross area by investing in a mobility hub instead of building a garage on their own property.

Electric scooters have been pointed out as an important solution in today’s urban transportation systems and as vehicles that will contribute to more sustainable traffic. Based on new technology and new means of transportation being offered, the way we choose to transport ourselves also changes. More individuals choose to rent, or share vehicles instead of owning their own, which may lead to shared mobility growing further in the future. This study examines people's perceptions of electric scooters and electric scooters in the urban space in central Stockholm, with perspectives from users and non-users. The study consists of a qualitative interview study in which the interviews have taken place with users and non-users and with an equal distribution between sexes. The study also consists of a knowledge review with research from previous relevant studies. Finally, the results are presented based on five different focus areas: choice of means of transport, accessibility, legislation, safety, and security as well as opinions and attitudes, and an analysis based on the issues is raised. Based on the results of the study, there is a positive attitude towards electric scooters as a means of transportation and of its potential, both among users and non-users. The findings show that the scooters have made a difference in the traffic environment with implemented and planned measures, but also that there is a need for further development and adaptation of the vehicle in the urban transportation systems. Regulation and legislation regarding electric scooters are considered deficient, and incorrect parking and mismanagement among users were highlighted as problematic. / Elsparkcyklarna har pekats ut som en viktig roll i transportsystemet och som ett fordon som ska bidra till en mer hållbar stadstrafik. Baserat på ny teknik och nya färdsätt som erbjuds förändras också sätten vi väljer att transportera oss på. Fler individer väljer att hyra eller dela på fordon i stället för att äga ett eget vilket kan leda till att delad mobilitet kommer att växa ytterligare i framtiden.  I den här studien undersöks människors uppfattningar kring elsparkcykling och elsparkcyklar i stadsrummet i centrala Stockholm, med perspektiv från användare och icke-användare. Studien består av en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna skedde med användare och icke-användare och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Studien består även av en kunskapsöversyn med forskning från tidigare relevanta studier. Avslutningsvis presenteras dels resultaten utifrån fem olika fokusområden: färdmedelsval, tillgänglighet, lagstiftning, trygghet och säkerhet samt åsikter och attityder och dels lyfts en analys upp baserad på frågeställningarna. Utifrån resultaten av studien finns en positiv syn på elsparkcyklar som färdmedel och dess potential. Det konstaterades att det skett en skillnad i trafiken med genomförda och planerade åtgärder, men även att det finns behov av en fortsatt utveckling och anpassning av fordonet i trafiken. Reglering och lagstiftning kring elsparkcyklarna anses som bristfälliga, och felparkeringar samt misskötsel bland användare lyftes upp som problematiskt.

På grund av transportsektorns negativa påverkan på klimatet, miljön, och människans hälsa, är detväsentligt att identifiera alternativa transportlösningar såväl som det behövs förändrade resvanor ochbeteenden. Hållbarhet är särskilt viktigt för framtidens transportlösningar, och det är ett område därpersonliga behov och preferenser är avgörande för val av transport. Mobilitet som tjänst (MaaS) är ettinnovativt koncept med potential att adressera transportsektorns negativa påverkan, och människorspersonliga behov och preferenser på mobilitet, genom att erbjuda ett helt nytt sätt att resa på. Även omMaaS har potential att revolutionera vårt sätt att resa behöver människor övertygas att sluta följainvanda resmönster och istället lita på mobilitetslösningar som är hållbara. Äldre är enbefolkningsgrupp med etablerade resvanor som har byggts upp under lång tid vilket skapar svårigheteratt förändra mot hållbarare initiativ. Tidigare forskning indikerar att övertygande design är ett effektivtsätt för att forma, förstärka, eller ändra beteenden, men att det finns begränsad forskning kring hurdesign av övertygande teknologier kan personaliseras för att adressera individuella människors behovoch preferenser på mobilitet.Studien syftade till att bidra med kunskap om hur personalisering som övertygande strategi kandesignas för att övertyga äldre människor mot hållbara transportval. Studien har utforskat relevantforskning om övertygande design , personalisering samt hållbar mobilitet och äldre människor i syfteatt ge översikt över teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur design av personalisering kananvändas för att övertyga äldre människor att göra hållbara transportval. För att svara påfrågeställningen användes i studien en designorienterad ansats med kvalitativa metoder. Genom attdesigna en prototyp baserat på insikter från tidigare forskning, utvecklades tre designförslag för hurpersonalisering kan designas i en mobilitetstjänst för att övertyga äldre om att göra mer hållbaratransportval. / Due to the negative impact the transport sector has on the climate, the environment, and human health,it is essential to identify alternative transport solutions as well as the need to change travel habits andbehaviors. Sustainability is especially important for the transport solutions of the future, and it is anarea where personal needs and preferences are crucial for the choice of transport. Mobility as a service(MaaS) is an innovative concept with the potential to address the negative impact of the transportsector, and people's personal needs and preferences on mobility, by offering a completely new way oftraveling. Although MaaS has the potential to revolutionize the way we travel, people need to bepersuaded to stop following established travel patterns and instead rely on mobility solutions that aresustainable. The elderly are a population group with established travel habits that have been built upover a long period of time, which creates difficulties in changing towards more sustainable initiatives.Previous research indicates that persuasive design is an effective way to shape, reinforce, or changebehaviors, but that there is limited research on how the design of persuasive technologies can bepersonalized to address the needs and preferences of individuals for mobility.The study aimed to contribute with knowledge of how personalization as a persuasive designstrategycan be designed to convince older people towards sustainable transport choices. The study hasexplored relevant research on persuasive design, personalization, sustainable mobility and olderpeople in order to provide an overview of theoretical starting points to investigate how personalizationdesign can be used to convince older people to choose sustainable transport choices. To answer thequestion, the study used a design-oriented approach with qualitative methods. By designing aprototype based on insights from previous research, three design proposals were developed for howpersonalization can be designed in a mobility service to convince older people to make moresustainable transport choices.

In this thesis the pioneer settlement of northern Dalarna is investi­gated by means of a local study of lithic technology and raw material use on the Orsa 527 site in the area. This newly excavated site will be presented, for the first time in completion, in this thesis. The technological traits and raw material distribution on the site, which directly relate to the prehistoric people moving in this area during the Middle Mesolithic, are subsequently put into a larger regional perspective by comparing these results with other Middle Mesolithic sites in northern Dalarna and eastern Norway.             Through the theoretical framework of chaîne opératoire and methods, such as dynamical classification of blades, the study of knapping properties of local raw materials and the study of raw material composition on five other sites in the area, questions regarding cultural transition, mobility and contacts can be discussed.             The results of this work indicate that both technological and raw material parallels exist between eastern Norway and northern Dalarna during the Middle Mesolithic. This places these areas in a larger cultural sphere that was based on contacts and mobility during the pioneer settlement of the area.

<p>This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, Torsåker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin. It seems like several people from the grave field had a different origin then the rest.</p>