The aim of the thesis was to collect baseline data and to investigating suitable physical tests and a self-rapport questionnaire. Collected data was used to find a routine measurement when investigating foot health, function and mobility among clients suffering from diabetes in Samoa. Twenty-one participants suffering from diabetes were included in the study. Clients answered the Foot function index (FFI) questionnaire and performed physical tests, consisting of Bergs balance scale (BBS) and Time up and go (TUG). Results from the physical tests revealed a great balance disturbance and mobility limitations among the majority of the clients. General high weight and BMI was measured among both genders. Subjects with the highest BMI performed lowest time during TUG test. The statistic analyze revealed a strong correlation between the two physical tests, indicating that one of the tests could be applied as a routine measurement in the future, when evaluating function and mobility in Samoa. The compilation of self-report questionnaires indicated a general good foot health with a low amount of pain, disabilities and activity limitations. / Syftet med studien var att samla in grundata och att hitta ett lämpligt fysiskt test och ett självadministrativt formulär. Den insamlade grunddatan användes för att hitta ett rutinmässigt mätinstrument för undersökning av fothälsa, funktion och mobilitet hos klienter som lider av diabetes i landet Samoa. I undersökningen deltog 21 personer som lider av diabetes. Deltagarna fick besvara ett så kallat ”Foot Function Index formulär” (FFI) och utföra de två fysiska testerna ”Bergs Balance Scale” (BBS) och ”Time Up and Go” (TUG). Resultaten från de fysiska testerna påvisade såväl en stor balansrubbning som mobilitetsbegränsningar hos majoriteten av deltagarna. Ett generellt högt BMI-värde och stor vikt uppmättes hos båda könen. Personer med högst BMI-värde presterade kortast tid under TUG-testet. Den statistiska analysen påvisade en stark korrelation mellan de två fysiska testen, vilket indikerar att endast ett av testerna kan användas som mätinstrument i framtida undersökningar av funktion och mobilitet på Samoa. Sammanställningen av de självadministrativa formulären påvisade en generellt god fothälsa med begränsad smärta, oförmåga och aktivitetsbegränsning hos deltagarna i studien.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen. Utifrån studien ges förslag på teknik som kan stödja denna mobilitet genom att möjliggöra mobil larmhantering.

Denna studie handlar om att undersöka om mobil-IT och återanvändning av teknisk information, som görs sökbar med hjälp av metadata i form av fasettering, kan stödja den dagliga informationsförsörjningen samt lärandet i marina sammanhang. Media tablets är de informations- och kommunikationsteknologiska enheter som fått stort genomslag på marknaden och som genom att vara bärbara kan vara en presentationsyta för att i verksamhetsprocesser få rätt information i rätt tid på rätt plats. Stora mängder av information som struktureras i top-down hierarkier orsakar ofta svårigheter för personer, som behöver en viss information, att finna den om de inte vet vart i hierarkin de ska leta då sökvägarna är begränsade åt ett håll. Om information istället märks upp med beskrivande egenskaper formas multipla hierarkier, eller fasetterade hierarkier, som ger sökvägar från mer än ett håll och kan underlätta att finna informationen utan vetskap om vart den är placerad. Information kan även bli enklare att finna om den är sökbar på högre detaljnivå, det vill säga om den interna hierarkin i stora informationsstycken bryts upp och informationen blir topicbaserad och varje topic utgör en sökbar och återanvändningsbar del. Ett intresse och en hypotes kring att dessa informationslogistiska tekniker möjliggör återanvändning av teknisk information för nya ändamål som lärande, formade följande huvudsakliga forskningsfråga och dess subfrågor:   RQ: Vilka möjligheter skapar informationslogistiska tekniker & den mobila tekniken för att förbättra informationsförsörjning & stödja lärande? SQ1: Hur kan media tablets stödja lärande? SQ2: Hur kan informationslogistik vara ett stöd för de anställda? Studien formades för den informationskrävande marina miljön på Kockums ABs produkt Visbykorvetten och utfördes i form av en fallstudie för försvarmaktens marina verksamhet ombord på en av korvetterna; HMS Nyköping. Besättningens informationsbehov i en utvald process undersöktes och en prototyp på en mobil tillämpning togs fram för att med interaktionsdesign, fasetterad och topicaliserad informationsarkitektur testa om bättre informationsförsörjning kunde uppnås samt om det kunde utgöra ett stöd för lärande.   Resultatet visade att en IT-lösning med informationen i media tablets var efterfrågad som distributionsyta för teknik och handhavandeinformationen. Det visade sig även finnas en önskan och ett behov att media tablets skulle kunna användas för lärande syften och gemensamma målbilder. Prototypen, som validerades, visade att informationsarkitektur med fasetterade sökning, baserat på användarnas verklighet, samt information som var uppbruten i topics kunde göra det enklare för användarna att söka information utifrån sin verklighet utan att veta vart informationen fanns i en top-down hierarki och att det kunde ge stöd för lärande i viss utsträckning. Resultatet visade även att den föreslagna lösningen i prototypen var användbar samt att fler förslag och möjligheter som kunde förbättra den i framtiden fanns.

Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

Den här uppsatsen undersöker boendes mobilitetsmönster och uppfattningar i relation till hållbar mobilitet i Rosendal, Uppsala. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken grad de boende i Rosendal använder hållbara färdmedel i sin vardagliga mobilitet i relation till områdets fysiska, institutionella, sociala och kulturella förhållanden. För att genomföra undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Data har samlats in utifrån en enkät, varpå olika typer av statistiska analyser har uppförts. En intervjustudie har ytterligare henomförts för att samla in djupare information som leder till kompletterad förstålse i relation till de boendes mobilitetspraktiker. För att tolka resultatet har teoretiska utgångspunkter inom transportgeografin använts vilka är anpassade till det så kallade mobilities paradigmet. Paradigmet lyfter fram aspekter som främst är sammankopplade med den sociala och kulturella kontexten i relation till mobilitetspraktiker. Den här uppsatsen försöker belysa hur den fysiska och institutionella kontexten förknippas med den sociala och kulturella i frågan om hållbar mobilitet. Det hållbara mobilitetsbeteende är snarare ett resultat av den fysiska kontexten än de implmenterande mobilitetstänsterna. Uppsatsen lyfter fram att även den sociala och kulturella kontexten måste tas hänsyn till. Det anses att ett barn-, ålders- och genusperspektiv måste integreras i de relevanta policyerna på ett bättre sätt. Uppsatsen pekar även på att kommunikationen av de befintliga mobilitetstjänsterna till de boende även skulle kunna förbättras.

The transport sector currently accounts for a third of climate-affecting emissions in Sweden, which must be reduced in order for the government's target for climate emissions to be reduced by 70 percent by 2030 and for zero emissions to be achieved by 2045. This is done by encouraging sustainable modes of transport. This paper aims to investigate which policy instruments Malmö and Gothenburg use to encourage sustainable mobility. This is done on the basis of five qualitative interviews with the municipalities and the Swedish Transport Administration, as well as document analyzes of the municipalities traffic strategies. The results show that the main instruments focus on providing more space for cycling, walking and public transport, as well as reducing opportunities for car use, which is mainly done by limiting parking opportunities for cars. However, there are differences in the municipalities ability to implement sustainable mobility, which depends on the municipalities transport history and urban design, but also the ability to change their citizens' travel behavior.

Fotgängare är en komplex del av staden. Fotgängare är vad som utgör stadens stadsliv och samtidigt kan de ses som en hållbart transportenhet. Fotgängare bidrar således till många fördelar i stadsmiljön och att planera en stad för fotgängare har därmed blivit allt viktigare för kommuner. Syftet med uppsatsen är således att skapa en förståelse för innebörden att ta sig fram till fots i staden. Syftet är också att få en uppfattning hur Malmö kommun arbetar med fotgängare och hur väl dess mobilitet framkommer i planeringen. För att ta reda på detta har vi valt att göra observationer av fotgängare i staden och hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Vi har även gjort en dokumentanalys över hur staden väljer att planera för fotgängarna. Det teoretiska ramverket tillsammans med empiriska undersökningen ska hjälpa att få en uppfattning hur fotgängare skildras både i planeringen och praktiken i ett visst sammanhang. Resultaten visar hur fotgängare är heterogena varelser och skiljer sig åt i hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Inom planeringen finns en stark tro att kvantitativa metoder, såsom mätningar för att uppnå specifika mål, kan appliceras på alla transportenheter i staden. Vi menar istället att det dessa metoder inte enbart lämpar sig för att för att förstå fotgängare. Fotgängares komplexitet tenderar tas för givet i den nuvarande transportplaneringen och därmed krävs nya tankebanor ifall staden vill att fler personer ska ta sig fram till fots. / Pedestrians are a complex part of the city. Pedestrians form the urban life and at the same time they are seen as a sustainable transport units. Pedestrians contribute with many benefits in the urban environment, to plan for them have therefore become increasingly important for municipalities. The aim of this thesis is to examine the meaning of travel by foot in the city. The purpose is also to investigate how the municipality of Malmö works with pedestrians and how well their mobility appears in the planning. To examine this we have made observations of pedestrians in the city and how they use public space. We have also done a document analysis of how the municipality chooses to plan for pedestrians. The theoretical framework together with the empirical investigation will help to get an idea of how pedestrians are portrayed in both planning and practice in a certain context. The results show how pedestrians are heterogeneous creatures and differs in how they use the public space. In the municipality’s planning there is a strong belief that quantitative methods, such as measurements to achieve specific goals, can be applied to all transport units in the city. Instead, we argue that these methods alone are not suitable for the understanding of the pedestrians. The complexity of pedestrians tends to be taken for granted in the current transport planning, and thus new thinking paths are required if the municipality wants more people to reach on foot.

This study examines the impact and potential of cargo bikes as socio-economically and ecologically beneficial modes of transportation. It focuses on the perspectives of cargo bike pool members and the challenges faced by pool operators. Three interviews were conducted with cargo bike pool operators in Sweden to understand the challenges and considerations involved in establishing and operating a pooling service, as well as their opinions on its financial future. Additionally, a user survey targeting pool members from one of the interviewed operators was conducted in 2020. The survey investigated user barriers, motivations, opinions towards the pooling service, and its effect on user mobility habits before and after joining. Although the acceptance and utilization of these services depend on factors such as proximity, pricing, availability, quality, and convenience of the service. The findings show that pooling services increase member interest in owning and using cargo bikes as a replacement for cars. However, concerns regarding the marketability of cargo-bike pools alone are raised in this study, thus, to enhance the attractiveness of cargo-bike pools, this study suggests incorporating additional modes of transportation, offering supplementary value propositions, and ensuring a user-friendly experience. On the operator side, this study highlights the importance of stakeholder collaboration in maximizing the potential of cargo bike pools for sustainable transportation enabling resource sharing, and marketing efforts, and improving the overall service by leveraging financial, spatial, and logistical benefits. Finally, this study finds that the current state of cargo bike pools necessitates collaboration and subsidies from municipalities and stakeholders. Suggesting innovations in business models and increased marketing strategies that capture a broader demographic through an enhanced value proposition that includes other forms of modality and benefits in their services, are vital for the growth of cargo biking through pooling systems.  The research provides insights for prospective operators in establishing and operating cargo bike pools, emphasizing considerations related to the physical layout, financial aspects, marketing, and value proposition of the service and has broader implications in how to encourage more sustainable mobility practices.

With the aim of assessing how to develop a socially sustainable mobility, this thesis applies a method of PPGIS (Public Participation Geographic Information System). The method of PPGIS was conducted through a survey aimed towards people who frequently visit the studied area (e.g., living, working, or studying there). The geographical delimitation of the study is set to Lindholmen, Gothenburg and focuses on the ongoing development of realizing the visions of the River City project (Gothenburg, 2012). Mobility in this work is understood as something more than just movement from point A to B and is mainly approached with support from Kaufmann’s (2002) theory of motility – the capacity to be mobile. Mobility that facilitates individual’s constraints and increases people’s motility is considered as socially sustainable. The concept of public participation is central, highlighting the importance of local knowledge and involvement in decision-making (Berman, 2017). The local knowledge, from contributors, was used as the basis of analysis for assessing mobility development. The participatory approach aims to improve neighbourhood quality, and to strengthen social inclusion. The PPGIS-process generated 173 responses. Recurring themes were suggestions for bicycle infrastructure and expanding the ferry lines. Negative inputs revolved around traffic volumes and construction. Future development in Lindholmen could focus on the attitudes and opinions of the contributors. The thesis concludes with a discussion on the collected data, stating that to improve what contributors complained about or asked for – in terms of traveling to, from, and within the area – is to take a step toward a more inclusive and accessible mobility. The contributions lie in the gathered empirical material, with specific suggestions to the mobility development of Lindholmen. Furthermore, the general debate on considering the needs and wishes of a place’s users highlights benefits with mobility development through public participation that should be considered in future projects or academic works.

The teaching profession is today a multidimensional craft. Today, a teacher can possess several different qualities and experiences which, in addition to creating competition on the job market, also increases the teacher's mobility within it.  This increased movement within the labor market combined with the various opportunities that may exist for their teaching work can be interesting in the pursuit of knowing how the teachers themselves justify their choice of workplaces, but also which factors contribute to teachers choosing certain workplaces over others. In the past, information has been presented that teachers tend to move towards workplaces that show good grade point averages, and while this may possibly be the case in Sweden's larger cities, such as Stockholm, we tend to know little about how teachers move in Sweden's smaller towns, and thus also about what drives teachers to certain workplaces than others in these smaller towns. In order to understand the reasons behind these teacher’s’ mobility and what lies behind their choice of workplace, it is suitable to study this phenomenon with the eyes of a theory that centers human action, since this is precisely what these teachers must do when choosing their next workplace; they act. Therefore, Peter Hedström’s DBO-theory is being used to understand how teachers’ Desires, beliefs and opportunities play in when they choose to relocate to a different workplace. Additionally, it is interesting to understand how a teacher’s career may evolve regarding their carried experiences, and if the consequences of their choices are anticipated by themselves. To understand this, Robert Mertons work “The unanticipated consequences of purposive social action” is used. In smaller cities, there is often a smaller selection of schools, and with it also a smaller selection of independent schools. Seen from this perspective, it is particularly interesting to understand why some teachers tend to move towards this relatively small percentage of schools that are not run by a municipal principal. This thesis suggests that there is a strong connection between an independent school's pedagogical approach and teachers' personal values which, according to the teachers themselves, does not necessarily occur in a municipal school. Thus, the decision to relocate to an independent school was often grounded in this.  This thesis also suggests that the choice to move to a more independent school could carry on a certain stigma that is not initially anticipated by the teachers. The stigma revolves around the ongoing societal discussions regarding the free school market in Sweden, where independent schools are occasionally seen as negative.