Det här examensarbetet bygger vidare på en tidigare konstruerad prototyp, ett interaktivt konstprojekt där två plattor, placerade på en båge, med vattenmunstycken i mitten styrs med en joystick. Plattorna följer joystickens rörelse med hjälp av servomotorer.Målet i detta examensarbete var att koppla åskådarens smarta mobiltelefon till konstprojektet. Åskådaren ska kunna styra konstprojektet genom att vinkla sin mobiltelefon. Även vattenflödet ska kunna kontrolleras och all interaktion ska ske via trådlös kommunikation.Målet har uppnåtts genom att användaren installerar en applikation som skapats för operativsystemet Android. Applikationen skickar information om mobiltelefonens aktuella vinkelposition till en server via ett trådlöst nätverk. Servern skickar i sin tur vidare denna information till en Wifi-modul kopplad på ett arduinokort som ställer in plattornas servomotorer i rätt läge. Rapporten beskriver hur tekniken för att nå målet fungerar och illustrerar även hur prototypens design och funktionalitet har förändrats för att få ett mer effektfullt intryck. / In this thesis we further develop an existing prototype. The prototype is an interactive art project where two plates with water nozzles in the middle are placed at each end of an arc. These two plates can be controlled directly with a joystick. The plates are following the motion of the joystick using servo motors. Our main goal is to allow spectators of the art project to remotely control the plates and the water flow by using their own mobile phone.Our goal has been achieved by creating an Android application that the user can download and install directly on their mobile phone. The application automatically sends information about the angular position of the phone to a server. Then the server forwards this information to a Wifi-module connected to an Arduino board which is moving the servo motors, attached to the plates, in the correct position.This thesis describes the technique used within the project and also illustrates how the design and functionality of the prototype has been changed to make a more striking impression on the audience.

Rapportering av tillbud är generellt bristfällig. Flera olyckor skulle kunna ha förhindrats om tillbudsrapporterna hade kommit in. Mycket av arbetet med att förhindra olyckor ligger idag på arbetsplatsledningen och därmed krävs det en kontinuerlig och integrerad kommunikation mellan yrkesarbetare, underentreprenör och arbetsplatsledning. Arbetsplatsolyckor på byggarbetsplatser i Sverige står idag för den tredje högsta siffran vad gäller inrapporterade olyckor. Tillsammans med bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier vill byggsektorn förbättra rutinerna så att arbetet sker på rätt sätt från början eftersom detta skulle kunna förhindra att någon skadas eller att någon omkommer på arbetsplatsen, då brister i tillämpning av rutinerna oftast är orsaken.   Denna studie undersöker behovet av ett digitalt rapporteringsverktyg för mobiltelefon, som främst är riktat till yrkesarbetare och underentreprenör samt undersöka hur tillbudsrapportering och arbetsmiljöarbete kan förbättras. Studiens undersökande del indelades i tre segment för att identifiera hur en digital rapporteringslösning kan bidra till ett enklare arbetssätt och främja underentreprenörens delaktighet i tillbudsrapportering. Litteraturstudier och samtal med intressenter genomfördes med arbetstagare från fyra olika delar av Wästbyggs organisation för att få en uppfattning om hur fallföretaget arbetar med arbetsmiljö och tillbudsrapportering idag. Slutligen genomfördes en intervjustudie baserad på samtal med sju respondenter från sex olika delar av fallföretagets organisation.  Förhoppningsvis kan studien bidra till att fallföretaget i framtiden väljer att använda en digital rapporteringslösning för tillbud, då det enklare skulle involvera underentreprenörer med både svensk och utländsk bakgrund samt förenkla uppföljningen för arbetsplatsledningen och kvalitets-, miljö- och arbetsmiljögruppen. I rapporten diskuteras definitionen av ett tillbud, förändringsarbete i fallföretagets organisation, kommunikation på byggarbetsplats och applikation till mobiltelefon. Gemensamt bidrar dessa till ett mer välfungerande arbetsmiljöarbete och innebär dessutom att fler tillbud kan rapporteras in.   För att arbetsmiljöarbetet och tillbudsrapporteringen ska kunna förbättras ytterligare bör även rutiner förtydligas samt följas upp. Detta genom ett bättre ledarskap innefattande nya metoder som förenklar spridningen av värdefull kunskap internt, vilket skulle främjas av mer lättläst information tillgänglig på både svenska och engelska. / Work-related accidents at construction sites in Sweden today represents the third largest number regarding reported accidents. Together with the industry council Sveriges Byggindustrier the construction sector wants to improve the routines aiming for the work to be performed correctly from the beginning since this would prevent personal injuries or incidents with deadly outcome, as shortcomings in the routines is the most common cause. Incident reporting is generally lacking; thus, many accidents could have been prevented if the incident reports had been sent in. A large part of the work regarding accident prevention is today the responsibility of the workplace management. Hence there is a demand for continuous and integrated communication between the professional workers, subcontractors and the work-place management.     This study aimed to investigate the need of a digital reporting tool for mobile phone use, mainly directed to the professional workers and subcontractors as well as elucidate how incident reporting and health and safety management system can be improved. The investigating part of the study was divided into three subparts to identify how a digital report solution could contribute to a simplified mode of working, promoting the subcontractors’ involvement in the incident reporting. Literature studies combined with conversations with the stakeholders were conducted with the employees from four different sections of Wästbyggs organisation to get a perception about how the case-company handles the work environment and incident reporting today. Finally, an interview study based on conversations with seven respondents from six different parts of the organization of the case-company was conducted.  Hopefully, this study can contribute to the case-companies choosing a digital solution for incident reporting in the future. This would in a simpler way involve the subcontractors regardless of origin and it would also simplify the follow-up for the workplace management as well as for the quality-, environment-, and work environment group. In this report, the definition of an incident, change-promoting work in the organization of the case-company, communication at the construction site and a mobile phone application was discussed.      Taken together, these factors contribute to a more smoothly functioning health and safety management system and could further lead to an increase in incident reports being sent in. In order for the health and safety management system and incident reporting to be additionally improved, the current routines ought to be improved and followed up. This could be implemented through better leadership including novel improved methods, simplifying the proliferation of valuable knowledge internally which could very well be promoted by legible information available in both Swedish and English.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal.   I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter. Idag har i princip alla mobiloperatörer i Sverige ett förbud mot VoIP i sina så kallade surfabonnemang. Detta innebär att slutanvändarna hindras att nyttja valfria tjänster samtidigt som tjänsteutvecklare får det svårt att ta sig in på marknaden.   I slutet av 2009 antog Europaparlamentet två så kallade ändringsdirektiv som innebär att regelverket som berör elektroniska kommunikationer inom EU moderniseras. Samtliga medlemsstater hade därefter 18 månader på sig att implementera de nya bestämmelserna i sina respektive lagstiftningar. I Sverige trädde ett flertal bestämmelser i kraft den 1 juli 2011, bland dessa fanns 5 kap 6 d § LEK som introducerar det nya begreppet lägsta tjänstekvalitet.   Syftet med denna uppsats är att utifrån nätneutralitetsbegreppet utreda huruvida den nya bestämmelsen, 5 kap 6 d § LEK, kommer att leda till att förbudet mot VoIP i mobiloperatörernas nät hävs.   Utifrån det material som funnits tillgängligt har följande slutsats kunnat göras. Det går idag inte till fullo att veta huruvida bestämmelsen kommer att häva VoIP-förbudet, detta då den varken använts av PTS eller prövats i ett överklagande av berörd part.

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt på minnesbehållning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes även vilken teori – unitary teorin eller duplex-mekanism teorin – som lämpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter på kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade på en kort dokumentär och därefter utförde ett minnestest, som berörde dokumentärens innehåll. Experimentgruppen fick titta på dokumentären, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentären, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller. Deltagarnas hågkomst av innehållet av dessa fyra perioder prövades genom testfrågor. 27 försökspersoner deltog i experimentet, varav 11 personer var i kontrollgruppen och resten i experimentgruppen. Resultatet visade inte någon effekt av mobilljud på deltagarnas minnesbehållning. Resultatet stödjer dock duplex-mekanism teorin, vilket betyder att unitary teorin inte stöds i den föreliggande studien. Däremot, försvårar metodologiska brister och lågt antal deltagare tolkningen av resultatet. Förslag för framtida forskning inbegriper metodologiska förbättringar och undersökningsområden. / The aim of the present study was to investigate the effect of cell phone noise on memory retention in classroom environment. A second purpose of the study was to determine which theory – unitary account or duplex-mechanism account – would best explain the effect of cell phone noise on cognitive mechanisms. The method required the participants to watch a short documentary and afterwards complete a memory test, consisting of gist questions. The experiment group was simultaneously being exposed to ringtones and text message signals of a cell phone during four episodes of the documentary, whereas the control group was not exposed to noise. The participants’ memory retention of the content of those four episodes was tested via so called test items. 27 participants participated in the experiment, where 11 of them were in the control group and the rest in the experiment group. The results failed to find an effect of cell phone noise on participants’ memory retention. The results support the duplex-mechanism account, which means that the unitary account is not supported in the present study. However, methodological flaws and the small sample complicate the interpretation of the results. Recommendations for future research involve methodological improvements and research areas.

Norwegian School of Management BI, Diss.--Oslo, 2006. / Enth. 4 Beitr.

Forskning har visat att kognitiv belastning påverkar stereotyper och fördomar och hur människan agerar på dem. Då mobiltelefoni är en variant av kognitiv belastning som ökar undersöktes huruvida kognitiv belastning i form av mobiltelefonliknande input påverkar implicita fördomar samt om effekten skiljer sig beroende på kön och ålder. Deltagare var 162 studenter (94 kvinnor) i åldrarna 19–59 år (Md = 24) från en medelstor mellansvensk stad. Under studiens första del läste deltagarna, med eller utan mobiltelefonliknande störning, en vinjettext om en arbetslös man från antingen Västmanland eller Somalia och skattade därefter sin uppfattning om mannen i syfte att exponera implicita fördomar. Studiens andra del mätte explicita fördomar genom Modern Racial Prejudice scale. Resultatet bekräftade inte hypotesen att mobilstörning medför ökade implicita fördomar. En tendens att uppfatta invandraren mindre och svensken mer som belastning vid mobilstörning erhölls. Resultatets indikationer för stereotypbilden av invandraren och förändrade fördomar i samhället diskuterades.

Mobile phones have become a natural part in our lives and with them, challenges and concerns rise. Mobile phones are designed to catch our attention, which equals unwanted distractions in many situations. Previous research is ambiguous as to in what situations mobile phones harm our attention and cause distraction. Therefore, the aim of this experiment was to examine whether the mere presence of a mobile phone or a mobile phone receiving a notification harms our attention while performing the Stroop Task Test. The experiment involved 19 participants, comprising 4 males and 15 females of various ages (M=38,84). A within-subject design experiment was used and the participants that took part in the experiment were exposed to three different conditions as they completed four rounds of the Stroop Task Test. The first and last condition was without a mobile phone, the second condition had a silent mobile phone laying in their field of vision, and in the third condition that same mobile phone received a text message notification. In order to examine the degree of distraction, this study looked at eye gaze towards the mobile phone, in addition to the response times during the test. Contrary to previous research the results of this study showed no significant difference in the participants' performance on the Stroop Task Test and eye gaze during the mobile phone conditions. This indicates that it is possible to maintain focus and attention on a cognitively demanding task for a limited time, despite the presence of someone else’s mobile phone receiving a notification. / Mobiltelefoner har blivit en naturlig del i våra liv och med dem följer även utmaningar och problematik. Mobiltelefoner är designade för att fånga vår uppmärksamhet, vilket leder till oönskade distraktioner i vissa situationer. Tidigare forskning är tvetydig om i vilka situationer mobiltelefoner påverkar vår uppmärksamhet negativt och orsakar distraktion. Därför var syftet med detta experiment att undersöka om blotta närvaron av en mobiltelefon eller en mobiltelefon som får en sms-avisering påverkar vår uppmärksamhet negativt när vi utför Stroop-testet. Experimentet involverade 19 deltagare, bestående av 4 män och 15 kvinnor i olika åldrar (M=38,84). En inomgruppsdesign användes och deltagarna som deltog i experimentet exponerades för tre olika betingelser när de genomförde fyra omgångar av Stroop-testet. Den första och sista betingelsen var utan mobiltelefon, den andra betingelsen hade en tyst mobiltelefon liggande i deras synfält, och under den tredje betingelsen fick samma mobiltelefon en sms-avisering. För att undersöka graden av distraktion undersöktes om deltagarnas ögonrörelser drogs mot mobiltelefonen, samt reaktionstiderna i Stroop-testet. I motsats till tidigare forskning visade resultaten av denna studie ingen signifikant skillnad i deltagarnas prestation i Stroop-testet och ögonrörelser under mobiltelefonbetingelserna. Detta indikerar att det är möjligt att behålla fokus och uppmärksamhet på en kognitivt krävande uppgift under en begränsad tid, trots närvaron av någon annans mobiltelefon som får en sms-avisering.

I den här kvantitativa studien undersöks skillnaden i effektivitet och användarupplevelse mellan mobiltelefoner och datorer. Frågan är om effektiviteten och/eller användarens upplevelse kommer att påverkas om besökaren använder en mobiltelefon eller en dator för att utföra uppgifter på en e-handelswebbplats. I jakt på svar granskas tidigare forskning och teorier kring ämnena användbarhet, användarupplevelse och effektivitet. En jämförande forskningsdesign används där två olika webbshoppar studeras. För att undersöka effektivitet, studeras tid och använda klick, som behövs för att användaren ska kunna utföra sina uppgifter. Effektiviteten mäts genom strukturerade observationer. För att studera skillnaden i användarupplevelse genomförs strukturerade intervjuer. T-tester och värmekartor analyseras för att dra följande slutsatser. Effektiviteten påverkas inte av valet av enhetstyp men resultaten visar också att användarupplevelsen påverkas av valet av enhet. / In this quantitative study the difference in efficiency and user experience between mobile phones and computers are examined. The question is whether efficiency and/or the user's experience will be affected if the visitor uses a mobile phone or a computer to complete tasks on an e-commerce website. In search of answers, previous research and theories on the topics of usability, user experience and efficiency are reviewed. Acomparative research design is used where two different webshops are studied. To examine efficiency, time spent and clicks used, needed for the user to achieve their tasks is measured in structured observations. To study the difference in user experience, structured interviews are conducted. T-tests and heatmaps are analyzed to draw the following conclusions. Efficiency is not affected by the choice of device type but results also show that the user experience is affected by the choice of device.

Användandet av internetstödjande enheter som kan användas överallt i det vardagliga livet har ökat intensivt på bara några få år. Informationsmobilitet är större idag än någonsin tidigare. Fler och fler människor har tillgång till information så nära som i hans eller hennes ficka. Detta beteende har både positiv och negativ potential. I studien undersöker vi hur en mindre grupp människor använder sina enheter och även hur oförsiktigt beteende kan sammankopplas med några av de stora potentiella skador som kan inträffa på mobila enheter. Frågan ”På vilka sätt kan oförsiktigt användande av mobila enheter påverka säkerheten kring information som finns tillgänglig via enheten?” besvaras med en jämförelse mellan litteratur och resultaten från en enkätundersökning. Det oförsiktiga användandet av mobila enheter har definitivt en påverkan på datasäkerheten, oavsett om informationen är personlig eller organisatorisk. / The use of devices with internet connectivity that can be used everywhere in everyday life has increased immensely in just a few years. Information mobility is greater today than ever before. A lot of people have access to large amounts of information in his or her pocket. This behavior has both positive and negative potentials. In this study we explore how a small group of people use their devices and also how inconsiderate behavior can be linked to some threats directed towards mobile devices. The question “In what ways can careless usage of mobile devices affect the safety regarding information accessible from the device?” is answered by comparing studied literature and the results of a survey. The careless use of mobile devices definitely has an impact on data integrity, independently of whether it is personal or organizational data.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur människor upplever att ständigt vara tillgänglig med sin mobiltelefon och/eller Internet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där tolv personer, sex gymnasieungdomar och sex vuxna personer, har intervjuats. Hälften av de intervjuade bor i södra Sverige, hälften i norra. För analysen har McQuails grupperingar inom Uses and gratifications-teorin använts, liksom cultural studies teorier. Resultatet visar att de intervjuade ser det både som en möjlighet och ett krav att vara tillgängliga och uppkopplade, att Internet och mobiltelefon verkar bidra till att arbete/skola och fritid flyter ihop samt att de äldre intervjuade i något högre grad än de yngre upplever negativa aspekter av att vara ständigt tillgänglig. Vi har inte kunnat urskilja några skillnader mellan de intervjupersoner som bor i södra Sverige och de som bor i norra. När vi med utgångspunkt från McQuails kategorier inom Uses and gratifications-teorin har grupperat de belöningar som de intervjuade kan tänkas uppnå, har vi funnit exempel på belöningar inom samtliga kategorier; avkoppling, personlig identitet, personliga relationer och bevakning.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine how people experience always being available on their mobile phone and/or Internet. A qualitative method of semi structured interviews has been used, where twelve respondents, six students in upper secondary school and six adults, have been interviewed. Half of the respondents live in southern Sweden, half in northern. The clusters that McQuail developed within the uses and gratifications theory, as well as cultural studies theories, have been used for analyzing our findings. The results show that the respondents see it both as a possibility and a demand to always be available and online, that Internet and/or mobile phones seem to contribute to the merging of work/school  and leisure time, and that the adult respondents to a greater degree than the younger respondents experience negative effects of always being available. We have not been able to distinguish any differences between respondents living in southern Sweden and those living in the north. When grouping our respondents’ obtained gratifications according to McQuails clusters within the uses and gratifications theory, we have found examples in all the categories; entertainment, personal identity, integration and social interaction, and information.</p>