Mobiltelefoner har utvecklats i snabb takt över åren, från ett nytt koncept till en vardaglig självklarhet för många i bägge personlig och professional fattning. Efter smartphonens myntning i 1994 med IBM Simon Personal Communicator har mobiltelefonen evolveras i många olika riktningar. 2013 kom den först smartphonen med välvd skärm, Samsung Galaxy Round, vilket påbörjande en ny trend av böjda smartphones. Denna studie undersöker användaracceptans av den senaste typen av välvd skärm, sidoböjning, utifrån ett perspektiv av mänskliga nöjen. Studien föreslår att innovationen av sidoböjning inte avnjuts pragmatiskt utan idealistiskt, med fokus på adoptörens ideologiska och sociala begär. Innovationens framtid och utspridning utöver samhället slutdras som osäkert, med förslag på framtida forskning att vidareutveckla ämnets kunskapsbas. / Mobile phones have developed rapidly over the years, from a novel concept to an typical day certainty for many in both personal and professional use. Following the advent of the smartphone in 1994 with the IBM Simon Personal Comunicator, the mobile phone has evolved in a number of directions. In 2013, the Samsung Galaxy Round was launched, the first smartphone featuring a curved display, sparking a new trend of curved-display smartphones. This study investigates the user acceptance of the latest type of curved displays, curved sides, from a perspective of human pleasures. The studie suggests the innovation of curved sides is not enjoyed pragmatically, but idealistically, with a focus on the adopter’s ideological and social desires. The future of the innovation and its diffusion throughout society is concluded to be uncertain, with suggestions of future research to further develop the subject’s base of knowledge.

Under de senaste åren har den mobila tekniken i stort sett helt gått över till smartphones. Smartphones är i princip mer datorer än telefoner, som vi alltid bär med oss och som innehåller allt mer känslig information. Detta medför att kraven på säkerheten kring enheten ökar. Detta arbete undersöker om det är möjligt att finna en ny metod att låta användaren autentisera sig på, som är säkrare än de som är vedertagna idag, men samtidigt har liknande nivå av användbarhet. Vår idé, som vi arbetar med under namnet Colour a Symbol, baseras på att kombinera symboler och färger i par. För att utveckla idén skapade vi en funktionell prototyp, som sedan utvärderadesmed hjälp av en mindre testgrupp. Empirin visar på att Colour a Symbol har en god användbarhet, om än något för lång inloggningstid. Idéer för att förbättra inloggningstiden presenteras. Teoretiskt sett så är Colour a Symbol säkrare än exempelvis pinkod, men testgruppen var inte tillräckligt stor för att kunna bedöma den praktiska lösenordsrymden. Utformning av symboltema påverkar även förmodligen i hög grad den praktiska lösenordsrymden. Vår slutsats är att idén har en klar potential, men att det behövs ytterligare studier för att finslipa den. / During the past years mobile technology has moved almost entirely to smartphones. Smartphones are in essence more computers than phones, which we always carry with us and that contain ever more sensitive information. This requires that the level of security around the device increases. This study strives to find a new method of authenticating users, that is more secure than those that are established today, but at the same time has a similar level of usability. Our idea, which we work with under the name Colour a Symbol, is based upon making combinations of symbols and colours in pairs. In order to develop the idea we created a functional prototype, that was evaluated by a smaller test group. The empirical data implies that Colour a Symbol has good usability, if only a little too long login time. Ideas as to shorten the login time are suggested. Theoretically, Colour a Symbol is more secure than for an example pincode, but the test group was not large enough to estimate the practical password space. Design of the symbol theme probably also affects the practical password space to a high degree. Our conclusion is that the idea has clear potential, but that further studies are needed to fine-tune it.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. / This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.

Smartmobilens användande har successivt ökat och blivit en central del i vår vardag. I och med detta har antalet olika applikationer ökat och numera finns det en mängd olika typer av applikationer som tillfredsställer användarens behov. I den här studien har vi därför försökt ta reda på om träningsapplikationer har förmågan att motivera användaren vid träning. Vi har observerat fem kvinnor och tre män, med varierande erfarenheter av träningsapplikationer, som har deltagit i en fyra veckor lång studie bestående av två faser. Under Fas 1 har respondenterna laddat ned två valfria träningsapplikationer som de testat och under Fas 2 har de använt en specifik applikation. Under användandet har varje respondent antecknat sina tankar och erfarenheter, som senare använts vid en kombinerad observation och intervju. Resultatet visar att träningsapplikationers förmåga att motivera varierar beroende på användare och att det finns ett intresse för att ta del av statistik och förbättringar. / The smart phone’s (mobile) usage has gradually increased and is now an important part of our daily life. Due to this, the amount of applications that can be downloaded keeps on growing. This includes features that will satisfy your every need. In this study, we have tried to find out if training applications have the ability to motivate the user during exercise. Our study contained five women and three men, with varying experiences of training applications. The participants completed a four-week study consisting of two phases. During Phase 1 they got to choose two different training applications they wanted to try while in Phase 2 the participants were given one specific application. While using the applications, every participant took notes of their thoughts and experiences. These notes were later used in a combined observation and interview session. The result showed that the applications ability to motivate varies by user and that there is an interest in taking part of the statistical analysis and improvements.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar i stora delar av världen. Brist på fysisk aktivitet är en av orsakerna bakom övervikt och fetma. För barn med fetma kan små mängder fysisk aktivitet ha stora positiva hälsoeffekter. Det finns ett behov av att utveckla nya effektiva strategier för att öka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma. Mobil hälsa (m-hälsa) används som ett paraplybegrepp för hälsotjänster förmedlade genom mobila enheter och definieras som ”medicinsk eller offentlig hälsoutövning som stöds av mobila enheter så som mobiltelefoner, anordningar för patientövervakning, personliga digitala assistenter och andra trådlösa enheter”. En potentiell strategi för att påverka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma är m-hälsa genom användning av mobiltelefon. Syfte: Att kartlägga och beskriva vilka interventioner med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon som utvärderat fysisk aktivitet eller Body Mass Index (BMI) bland barn med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie där studier som beskrev interventioner med mhälsokomponenter för målgruppen barn 0-18 år med övervikt eller fetma inkluderades. Sökning genomfördes i tre vetenskapliga databaser. Resultat: Sökningarna resulterade i 649 studier av vilka 16 mötte uppsatta inklusionskriterier. M-hälsokomponenten innefattade i de flesta studier användning av sms och i några studier användning av app. Funktionen med m-hälsokomponenten studerades och delades in i självregistrering, kommunikation, uppmuntran, utbildning och påminnelse. De inkluderade studierna rapporterade olika former av BMI där två studier visade på signifikanta skillnader mellan interventions-och kontrollgrupp med störst minskning för interventionsgruppen. Få studier rapporterade objektivt mätt tid i fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Slutsats: Den vanligast förekommande interventionen med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon bland barn med övervikt eller fetma var sms. För att kunna förstå och jämföra på vilket sätt m-hälsa kan användas skulle ett ramverk för beskrivning av dessa interventioner underlätta. / Background: The presence of overweight and obesity among children is increasing in large parts of the world. Lack of physical activity is one of the causes of overweight and obesity. For children with obesity, small amounts of physical activity may have major positive health effects. There is a need to develop new effective strategies to increase the amount of physical activity among children with overweight or obesity. Mobile health (mHealth) is used as an umbrella term for health services transmitted by mobile devices and is defined as "medical or public health practice supported by mobile devices such as mobile phones, patient monitoring devices, personal digital assistants and other wireless devices." A potential strategy for influencing the amount of physical activity in children with overweight or obesity is mHealth through the use of mobile phones. Objective: To examine and describe what interventions with mHealth component through the use of mobile phones that evaluated physical activity or Body Mass Index (BMI) in children with overweight or obesity. Methods: A systematic literature study in which studies describing interventions with mHealth components for the target group of children 0-18 years of overweight or obesity were included. Search was conducted in three scientific databases. Results: The searches resulted in 649 studies, of which 16 met set inclusion criteria. In most studies, the mHealth component included the use of text messaging and in some studies the use of app. The function of the mHealth component was studied and divided into self-registration, communication, encouragement, education and reminder. The included studies reported different forms of BMI where two studies showed significant differences between the intervention and control group with the greatest reduction for the intervention group. Few studies reported objectively measured time in physical activity of moderate to high intensity. Conclusion: The most common intervention with mHealth component through the use of mobile phones among children with overweight or obesity was text messaging. In order to understand and compare how mHealth can be used, a framework for the description of these interventions would facilitate.

Användandet av internet i mobiltelefonen har ökat drastiskt de senaste åren och detta fenomen innebär att människor har tillgång till internet i större utsträckning än förut. De svenska bankerna har tagit tillvara på denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer där de erbjuder sina kunder möjligheten att utföra bankärenden med hjälp av mobiltelefonen. Även om fördelarna med denna tillgång är många, finns det ändå vissa nackdelar. Den mest omtalade nackdelen gällande bankers mobilapplikationer är bristande säkerhet som kan medföra integritetsrisker. Utifrån personliga erfarenheter uppstod funderingar kring området användbarhet och säkerhet för bankers mobilapplikationer och dessa funderingar ligger till grund för vårt arbete. Syftet är att undersöka användbarhet och säkerhet för identifikationsmetoder samt användbarhet för hantering av transaktioner i internetbankers mobilapplikationer ur ett användarperspektiv. För att undersöka dessa områden går vi igenom och tar hjälp av teorier och tidigare forskning och dessutom tillämpar vi ett antal metoder. I slutsatsen har vi utifrån resultaten från vår studie sammanställt riktlinjer för hur en banks mobilapplikation bör utformas för att uppfylla användarnas behov och önskemål. / The use of mobile Internet has increased dramatically in recent years and this phenomenon means that people have access to the Internet to a greater extent than before. Swedish banks have been taking advantage of this trend by developing mobile banking applications where they offer their customers the ability to perform banking transactions using their mobile phone. Although the benefits of this increased access are many, there are still some drawbacks. The most talked about drawback regarding banks’ mobile applications is the lack of security that could lead to privacy risks. Based on personal experience, we had concerns about the area usability and security for mobile banking applications and these thoughts are the basis of our work. Our aim is to examine usability and security of identification methods and the usability of processing transactions in the mobile bank application from a user perspective. To explore these areas we will review and get support from theories and previous research and in addition, we apply a number of methods. In conclusion, we’ve compiled guidelines based on the results of our study of how a bank’s mobile application should be designed to meet user needs and preferences.

GPS används idag för personlig navigering men dessvärre är GPS beroende av fri sikt och presterar sämre i en inomhusmiljö. Ett IPS, inomhuspositioneringssystem, skulle komplet-tera GPS:ens funktion samt öppna dörrar för nya användningsområden inom positionering. I detta examensarbete studerades metoder och tekniker för att möjliggöra ett IPS för en mo-bil enhet. Där teknikerna och metoderna verifieras för att kunna implementeras i en mobil-telefon.En prototyp för ett IPS framställdes för att utreda möjligheterna att navigera i en inomhus-miljö. En radiofingeravtrycksmetod baserat på RSSI-mätningar från Bluetooth-enheter im-plementerades och integrerades med en dödräkningsmetod som använder en IMU för att positionera användaren. Utefter tester och simuleringar utförts presenteras resultatet i form av figurer och tabeller. Med hjälp av prototypen går det att navigera med ett medelfel på 0,26m. Resultatet visar också på att en integrering av två metoder är att föredra då de kan komplettera varandras svagheter. / The GPS is used today for personal navigation, however GPS performs less well in an in-door environment due to the dependency of line of sight. The IPS, Indoor Positioning Sys-tem, will complement the function of the GPS and open doors for new applications. In this thesis studies of methods and techniques are made to enable IPS for a portable device. These techniques and methods are verified that they could be implemented in a smartphone.A prototype was designed to examine the possibility to navigate in an indoor environment. The prototype was built on a RSSI-based radio fingerprinting method over Bluetooth. This method was integrated with a dead reckoning system using an IMU to follow the motions of the user. Tests and simulations are performed along with the results presented in tables and figures. The result shows that it is possible to navigate using the prototype with a mean error of 0.26m. Results are also showing that two methods are to prefer, as they will com-plement each other’s weaknesses.

Introduktion – Millennials, är den första generation som har växt med teknologi nära tillhands. För dem har mobilen fått bli en integrerad del av deras liv, vilket har påverkat hur dem som konsumenter interagerar med en butik och dess miljö. På många sätt har mobilen blivit en distraktion för dem när de är i butiken, men på vissa sätt så kan den också vara en hjälp för dem, speciellt i komplexa köp. Detaljhandlare har däremot fram tills nu sett mobilen som ett problem då den leder till att konsumenten ignorerar det som finns i butiken, men eftersom mobilen har betydande roll i konsumenternas liv bör de istället byta fokus. De måste istället hitta sätt att dra nytta av mobilanvändningen, både för deras egen fördel och förkonsumenternas. Syfte och metod – Studiens syfte var därmed att få en djupare förståelse för hur detaljhandlare kan hitta värde i mobilanvändandet för millennials i komplexa köp. Vidare, syftade den till att kunna ge teoretiska bidrag kring konsumentens värdeskapande, genom att sammanfläta mobilanvändandet med butiksmiljön. Studien gjordes som en kvalitativ fallstudie på IKEA genom användningen av två metoder. 47 respondenter tillfrågades att göra tre uppgifter på köksavdelning medans de bar eye trackingglasögon som filmade vad de gjorde. Efter det, fick de göra en komplimenterande semistrukturerad intervju, och alla data analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultat och slutsatser – Resultatet visar att millennials använder sin mobil för att hjälpa dem navigera sig i butiken, hitta information, och viktigast, för att ta foton på information och inspiration. Däremot, även ifall konsumenten ser mobilen som ett värdefullt verktyg, visar också resultatet att trots det fortfarande är viktigt med personlig service i komplexa köp. Till sist, finns det också indikationer på att serviceerbjudande i butiken måste anpassas för att återge mer tydlig och relevant information, samt att skyltarna behöver skapa interaktioner mellan konsumenterna och mobilen, till exempel genom användningen av QR-koder. Teoretiskt, bidrar denna studie både genom att ge ytterligare stöd till tidigare studier och genom att bidra med nya insikter kring värdeskapande i serviceerbjudandet. / Introduction – The digital native generation, millennials, is the first generation to grow up with technology close at hand. For them the mobile phone is an integrated part of their lives, which has an impact on how they as consumers interact with the retail environment. In many ways the mobile phone can be a distraction for them in store, but in some ways, it can also be a help for them, especially in high involvement purchases. Retailers has up until now found the mobile phone to be a problem since it can make the consumers ignore the retail landscape. However, since the prominent role the mobile phone has in the consumers life, there need to be a switch in focus, and retailers needs to utilise it, both for their own and the consumers benefit. Purpose and methodology - The aim of this study was therefore to get a deeper understanding of how retailers can find value in mobile phone use for the millennial consumer in high involvement purchases. In addition, it aimed to make theoretical contributions to consumer value creation, by incorporating the mobile phone usage into the retail environment. The study was done using a qualitative multiple research method in a single case study on IKEA. 47 millennials respondents were asked to perform three tasks in the kitchen department while wearing eye tracking glasses to record their actions. Thereafter, a complementary semistructured interview was performed, and the data was later analysed using thematic analysis. Result and conclusion – The results show that the millennial consumers use their mobile phone to help them navigate the store, find information, but most importantly to take photos for information and inspirational purposes. However, even though many consumers found the mobile phone as a valuable tool, in high involvement purchases personalised service is still highly valued. Finally, the result indicated the services cape needs to be adapted with clearer and more relevant information as well as signs to create interactions with the consumer and the mobile phones such as QR codes. Theoretically, this study both supports the results from previous studies as well as contributes with new insights to the theoretical field of value in service.

Bloatware är förinstallerade applikationer som i många fall kan vara svåra att avinstallera. Målet med denna studie är att undersöka om bloatware påverkar användarens upplevda prestanda av sin mobiltelefon, samt hur en upplevd försämring av mobilens prestanda påverkar en individs benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Tidigare forskning ger inte en universal definition av prestanda, varpå denna studie sammanställer ett ramverk för prestanda av mobiltelefoner som batteritid, responstid och lagringsutrymme. Begränsat lagringsutrymme, långsam responstid och förkortad batteritid påverkar alla telefonens prestanda negativt. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning om användares upplevelser med sina mobiltelefoner och resultaten fördjupades med hjälp av versions- och lagringsdata för bloatwareapplikationer och androidtelefoner från en sekundär källa. Studien konkluderar att bloatware påverkar den upplevda prestandan genom batteritid, responstid och lagringsutrymme, samt att detta, framförallt sett till responstid, leder till en ökad benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Bloatware har möjligheten att påverka användares upplevelser och investeringsvilja med sina mobiltelefoner samtidigt som det inte går att fastställa att bloatware är den enda bidragande faktorn till den upplevda prestandaförsämringen.

Mycket av plånbokens innehåll och funktion, såsom medlemskort och betallösningar, är idag ersatt av mobila lösningar. Däremot finns det i Sverige ingen mobil lösning för id-kort som kan användas på samma sätt som det fysiska id-kortet. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida svenska myndigheter ser ett behov av en mobilanpassad id-kortslösning och, om detta behov konstateras, föreslå en modell för hur en sådan lösning skulle kunna utformas. För att undersöka detta ämne har tre intervjuer med svenska myndigheter (Elegitimationsnämnden, Polismyndigheten och Transportstyrelsen) samt en litteraturstudie genomförts. Uppsatsens resultat består av tre kunskapsprodukter: en behovsanalys, en kravsammanställning och en infrastrukturmodell. Behovsanalysen undersöker behovet av en mobilanpassad id-kortslösning, sett från de intervjuade myndigheternas perspektiv. Denna analys visar att myndigheterna ser ett behov av en sådan lösning. Kravsammanställningen består av krav på en mobilanpassad id-kortslösning som härletts från de genomförda intervjuerna samt från uppsatsens huvudsakliga teoribas: Kim Camerons The Laws of Identity (2005). Infrastrukturmodellen är utformad efter dessa krav och beskriver hur en mobilanpassad id-kortslösning skulle kunna utformas för att passa in i den svenska infrastrukturen för digital identitetshantering. Modellen är även utformad för att följa Hanseth och Lyytinens (2010) designregler för informationsinfrastrukturutveckling och den visar att utveckling av en mobilanpassad id-kortslösning i Sverige är tekniskt genomförbar. / Much of the contents and functionality of the traditional wallet, such as membership cards and payment solutions, have been replaced by smartphone solutions. Yet, in Sweden there is no smartphone based solution for ID cards that can be used in the same way as the physical ID card. This paper examines whether the Swedish authorities see a need for a smartphone based ID card solution and, if such a need is identified, suggests a model for how such a solution could be designed. To explore this topic, a literature review and three interviews with Swedish authorities (the E-identification Board, the Police Authority and the Transport Agency) have been conducted. The results of this report consists of three knowledge products: a demand analysis, a requirements specification and an infrastructure model. The demand analysis examines the need for a smartphone based ID card solution, as seen from the interviewed authorities' perspective. This analysis indicates that the authorities see a need for such a solution. The requirements specification consists of requirements for a smartphone based ID card solution, derived from the conducted interviews and Kim Cameron's The Laws of Identity (2005). The infrastructure model is designed to meet these requirements and describes how a smartphone based ID card solution could be designed to fit into the Swedish infrastructure for digital identity management. The model is also designed to follow the design rules for information infrastructure development derived by Hanseth and Lyytinen (2010) and shows that the development of a smartphone based ID card solution in Sweden is technically feasible.