No description available.

Idag syns mönster där allt fler modeföretag öppnar upp ögonen för lokal produktion. Med en svensk modeproduktion kommer en rad fördelar såsom; kvalitetssäkring, reducerade transport- och logistikkostnader, geografisk närhet, etik, transparens och flexibilitet i småskalighet. Utmaningar med svensk produktion är höga kostnader, kvalificerad arbetskraft, strikta miljöbestämmelser, brist på inhemsk råvara, höga minimum volymer i materialbeställningar och säsongsvariation i efterfrågan. Studien skall undersöka svenska företag som idag har en svensk modeproduktion i hela sitt sortiment eller delar av det. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar dessa svenska företag ställs inför i en svensk modeproduktion, samt hur man bemöter dem. Metoden som använts är kvalitativ och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med svenska företag som har svensk modeproduktion i delar av, eller hela sitt sortiment. Sekundärdata har bestått av vetenskapliga artiklar samt litteratur. Bearbetning av insamlad empiri har gjorts genom en tematisk analys där de mest frekvent förekommande aspekterna i förhållande till forskningsfrågorna identifierades. Fyra utmaningar har identifierats utifrån insamlad empiri och baserat på utmaningarna presenteras strategier för att bemöta dessa. Utmaningarna som presenteras är avsaknad av fysiska resurser, avsaknad av kunskap och kompetens, avsaknad av kapacitet, samt höga kostnader och konkreta exempel på strategier för att bemöta utmaningarna tas upp i studien. I diskussionen går insamlad empiri många gånger hand i hand med tidigare forskning. I slutsatsen presenteras de fyra utmaningar som framkom i den insamlade empirin och ett flertal strategier för att bemöta utmaningarna. Det visade sig att utmaningarna och bemötandet av utmaningarna kan skilja sig åt beroende på företagens storlek. Uppsatsen är skriven på svenska. / Today we can observe an uprising trend where more and more fashion companies are opening up to local production. With Swedish fashion production comes a number of advantages such as; quality assurance, reduced transport and logistics costs, geographical vicinity, ethics, transparency and flexibility in small scale production. Challenges that come with Swedish production are high costs, skilled labor, strict environmental regulations, shortage of domestic raw materials, high minimum volumes in material orders and seasonal variation in demand. The study will examine Swedish companies that today have a Swedish fashion production in their entire product range or parts of it. The purpose of the study is to identify challenges that Swedish companies face in a Swedish fashion production, and how to address them. The used method is qualitative and empirical data has been collected through semi-structured interviews with Swedish companies that have Swedish fashion production in parts of, or their entire assortment. Secondary data consisted of scientific articles and literature. Processing of collected empirical data is done through a thematic analysis in which the most frequent aspects in relation to the research questions are identified. Four challenges can be identified based on collected empirical data, and based on the challenges also strategies for meeting these. The challenges presented are lack of physical resources, lack of knowledge and skills, lack of capacity, and high costs. Concrete examples of strategies to meet the challenges are addressed in the study and the strategies vary depending on the size and operations of the company. In the discussion, collected empirical data often goes hand in hand with previous research. The conclusion presents the four challenges that emerged in the collected empirical data and a number of strategies for addressing these challenges are presented. It turned out that the challenges and how to address these challenges can differ, depending on the size of the companies. The study is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter återförsäljare i modebranschen i Sverige upplever med inköp via digitala möten samt dess inverkan på inköpsbeslutet. Studien ämnar också undersöka hur relationen mellan leverantör och återförsäljare påverkar inköpsbeslutet vid inköp via digitala möten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i van Weeles (2014) modell över inköpsprocessen och Dwyer, Shurr och Ohs(1987) modell över relationer mellan köpare och säljare. En kvalitativ studie har genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio återförsäljare i modebranschen. Datan har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att inköp via digitala möten har orsakat en större osäkerhet hos återförsäljare vid inköpsbeslutet. Den största utmaningen vid inköp via digitala möten är att mildra osäkerheten. Det finns möjligheterför återförsäljare att tids- och kostnadseffektivisera sin verksamhet med hjälp av inköp via digitala möten. Relationen mellan leverantör och återförsäljare har en betydande roll underinköp via digitala möten, där ett förtroende parterna emellan kan mildra osäkerheten. / The purpose of this study is to investigate what challenges and opportunities retailers in the fashion industry in Sweden experience with purchasing via digital meetings and its impact on the purchasing decision. The study also intends to investigate how the relationship between supplier and retailer affects the purchasing decision when purchasing via digital meetings. The theoretical basis of this study is van Weele's (2014) model of the purchasing process and Dwyer, Shurr and Oh's (1987) model of buyer-seller relationships. A qualitative study has been carried out where data has been collected through semi-structured interviews with 10 retailers in the fashion industry. The data has then been analyzed with a thematic analysis. The results show that purchases via digital meetings have caused greater uncertainty among retailers in the purchasing decision. The biggest challenge when purchasing via digital meetings is to mitigate uncertainty. There are opportunities for retailers to streamline their operations in terms of time and cost with the help of purchasing via digital meetings. The relationship between supplier and retailer has a significant role in purchasing via digital meetings, where trust between the parties can alleviate uncertainty.

When the competition is getting stronger and companies must work harder to find new markets, new products and create new needs to reach growth, it appears strange that they overlook an obvious target segment right in front of their eyes. For some years ago, marketers of fashion brands feared that older women would wear their clothes, because it gave bad promotion for the young economically viable target group. Today, older women have difficulties finding clothes with right fit, style and personal taste. They would gratefully accept a brand, they felt were aimed for them. The purpose of this study is to give new ideas to companies in the fashion industry, how to reach this target group, but also be a contributing reason for older women to see the market opening for them. Through interviews with older women and industry specialists and questionnaires, interesting facts are gathered how fashion companies create strategies successfully. It is time to seriously notice the target group and respect them, as a group with great purchasing power. The company first to succeed can expect good returns, loyal customers and perhaps competitive immunity. In the nearest future when the baby boomers are about to retire, there are all reasons to comply with their needs. They have plenty of money they are planning to spend, active lives were they need clothes for different occasions and they will fill their lives with experiences they had no time to do before. With right strategies comes growth – so go out and catch them! / Program: Textilekonomutbildningen magister

Det finns mycket forskning om hur design bygger starka varumärken, men den är inte branschspecifik.  Modebranschen är en komplex företagsmiljö med ständigt förändrade marknadsvillkor. Detta kräver att modeföretag arbetar med effektiva strategier för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna, där varumärket ses som ett verktyg. Avsikten med denna uppsats är att studera tre modeföretags designprocess och hur man, med hjälp av design som verktyg, kan förmedla sin varumärkesidentitet till konsumenterna i form av en varumärkesupplevelse. Denna studie är av kvalitativ karaktär och består av tre individuella intervjuer med centrala personer från valda företag (Mayla, Minna Palmqvist och Whyred), samt individuella intervjuer och gruppintervjuer med konsumenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av en modifierad modell av The Corporate Branding Model och The Brand Design Management Model. Med hjälp av modellen identifierades modeföretagens varumärkesidentitet och deras designprocess kartlades. Sedan studerades hur designarbetet formar varumärkesupplevelsen hos konsummeterna och skapar en varumärkesimage. Studien visade att den interna synen på varumärket och varumärkesimagen är likartad, därmed lyckas alla tre företag kommunicera sin varumärkesidentitet genom sin designprocess. Denna studie kompletterar den befintliga designforskningen, som är generell och inte branschspecifik, genom att kartlägga hur designkompetens kan nyttjas för varumärkesuppbyggnad specifikt inom modebranschen. / There is much research into how design as a strategy builds strong brands, but the existing research is not specific for any industry. The fashion industry is a complex business environment with constantly changing market conditions. This requires that fashion companies working with effective strategies, where the brand is seen as a tool, differentiate themselves from the competition. The purpose of this paper is to study three fashion companies’ design processes and how they can use design as a tool to convey their brand identity to consumers as a brand experience. This study is qualitative in nature and consists of three individual interviews with key persons from selected companies (Mayla, Minna Palmqvist and Whyred), as well as individual interviews and group interviews with consumers. Collected data was analyzed using a modified model of the Corporate Branding Model and the Brand Design Management Model. By using the model, the brand identity of each fashion company was identified, and their design processes were analyzed. Then the study explored in which way the design process forms the brand experience of consumers and creates a brand image. The result is that the internal perception of the brand and the brand image are assumed to be similar, thereby each company succeeds to communicate their brand identity through their design process. This study complements the existing general and non-industry specific design research by charting how design expertise of the fashion industry can be used for brand building. / <p>En bilaga (bilder som har använts i uppsatsens metod) har tagits bort ur dokumentet på grund av upphovsrättsliga skäl.</p>

Denna forskningsstudie är en kvalitativt undersökande studie av svenska modeföretags hållbarhetskommunikation utifrån en utvärdering av konsultmodellen The Seven Sins of Greenwashing. Studien ämnar att undersöka hur The Seven Sins of Greenwashing fungerar som ett verktyg och ramverk för att analysera svenska modeföretags hållbarhetskommunikation samt om greenwashing förekommer i deras gröna marknadsföring med hjälp av The Seven Sins of Greenwashing. Studiens teoretiska perspektiv ämnar att på ett holistiskt sätt bemöta de forskningsbegrepp och studier som relaterar till greenwashing e.g legitimitet, isomorphism och decoupling. Föreliggande studie har valt att flytta fokus från kunden och kundens relation till hållbarhet för att istället kritiskt granska och analysera modevarumärkens gröna marknadsföring och kommunikation av modeprodukter. Därmed utgör organisationer studiens analytiska perspektiv, eftersom att allt fler modeföretag använder sig av grön marknadsföring som ett sätt att visa sig hållbara gentemot konsumenter. Vi har identifierat ett forskningsgap för kvalitativa studier som undersöker greenwashing utifrån ett organisatoriskt perspektiv, och med användandet av The Seven Sins of Greenwashing som ett analytiskt redskap inom modebranschen. Studiens syfte är att granska information och kommunikation som görs genom modeföretags hållbarhetsrapporter utifrån modellen The Seven Sins of Greenwashing. För att studera undersökningens syfte ställs följande frågeställningar; (RQ1) Hur fungerar The Seven Sins of Greenwashing som en teoretisk modell för att analysera stora kommersiella företag inom modebranschen? och (RQ2) Hur uttrycker svenska modeföretag sitt hållbarhetsarbete genom deras hållbarhetsrapporter? Förekommer greenwashing utifrån modellen The Seven Sins of Greenwashing? För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har studien utgått ifrån kvalitativa innehållsanalytiska metoder och tematisk kodning utifrån ett på förhand givet kategoriseringssystem av innehållsliga områden kopplade till The Seven Sins of Greenwashing. Studiens resultat kunde identifiera greenwashing i företagens hållbarhetsrapportering utifrån The Seven Sins of Greenwashing främst genom otydliga, vaga och irrelevanta påståenden som användes i hållbarhetsrapporterna för att uttrycka och beskriva företagens hållbarhetsarbete. Slutsatser dras om att TerraChoice (2009) konsultmodell The Seven Sins of Greenwashing fungerar som ett analytiskt verktyg och ramverk för denna typ av akademiska studier. Slutsatser kan också dras, genom användandet av modellen, att samtliga företag som ligger till grund för undersökningen på olika vis greenwashar i sin hållbarhetskommunikation. / This research study is a qualitatively investigative study of Swedish fashion companies sustainability communication based on an evaluation of the consulting model The Seven Sins of Greenwashing. The study aims to investigate how The Seven Sins of Greenwashing works as a tool and framework for analyzing Swedish fashion companies sustainability communication and whether greenwashing occurs in their green marketing with the help of The Seven Sins of Greenwashing. The theoretical perspective of the study aims to respond in a holistic way to the research concepts and studies that relate to greenwashing, e.g legitimacy, isomorphism and decoupling. In our study, we have chosen to shift the focus from the customer and the customer's relationship to sustainability to instead critically examine and analyze the fashion brands' green marketing and communication of fashion products. Thus, organizations constitute our analytical perspective, as more and more fashion companies use green marketing as a way to prove themselves sustainable towards consumers. We have identified a research gap for qualitative studies that examines greenwashing from an organizational perspective, and with the use of The Seven Sins of Greenwashing as an analytical tool within the fashion industry. The purpose of the study is to examine information and communication made through fashion companies sustainability reports based on the model The Seven Sins of Greenwashing. To study the purpose of this study the following questions are asked; (RQ1) How does The Seven Sins of Greenwashing work as a theoretical model for analyzing large commercial companies within the fashion industry? and(RQ2) How do Swedish fashion companies express their sustainability work through their sustainability reports? Does greenwashing occur based on the model The Seven Sins of Greenwashing? We have addressed the study's purpose and research questions with qualitative content analytical methods and thematic coding based on a pre-given categorization system of content areas linked to The Seven Sins of Greenwashing. The results of the study were able to identify greenwashing in the companies sustainability reporting based on The Seven Sins of Greenwashing mainly through unclear, vague and irrelevant statements that were used in the sustainability reports to express and describe the companies sustainability work. Conclusions are drawn that TerraChoice (2009) consulting model The Seven Sins of Greenwashing serves as an analytical tool and framework for this type of academic study. Conclusions can also be drawn, through the use of the model, that all companies that form the basis of this study in different ways greenwash in their sustainability communication.

Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.

Returns in the fashion e-commerce industry have experienced a significant increase in recent years, and with the continuous growth of e-commerce, returns are expected to further increase. Companies are faced with the choice of either improving existing return processes or focusing on avoiding returns before a purchase is made. The purpose of this study was to identify methods for avoiding returns by examining returning behaviors and avoidance practices. The feasibility of these methods was investigated for a specific company in the premium segment, allowing conclusions to be drawn about their applicability for similar companies in the same segment. The results indicated that the suitability of a method often depended on how customers perceive the company's brand. Furthermore, the findings revealed a trade-off between providing extensive product information and the risk of damaging the brand image. By implementing suitable methods to avoid returns, the number of returns and associated costs can be reduced, while enhancing customer experience, satisfaction, and loyalty. Additionally, a reduction in returns can also mitigate the negative environmental impact caused by a high volume of returns. / Returer inom mode e-handel har ökat drastiskt de senaste åren, och med bakgrund av en växande e-handel kan returer förväntas öka ännu mer. Företag står inför valet att antingen förbättra befintliga returprocesser eller att fokusera på att undvika returer redan innan ett köp genomförs. Syftet med denna studie var att identifiera metoder för att undvika varureturer genom att undersöka returbeteenden och förebyggande åtgärder. Tillämpbarheten av dessa metoder undersöktes för ett specifikt företag inom premiumsegmentet och således kunde slutsatser dras om metodernas tillämpbarhet för liknande företag inom samma segment. Resultaten visade att huruvida en metod var lämplig eller ej oftast kunde kopplas till hur kunder uppfattar företagets varumärke. Vidare visade resultaten att det finns en avvägning vad gäller att tillhandahålla omfattande produktinformation gentemot att riskera att skada sitt varumärke. Genom implementering av lämpliga metoder kan antalet returer och därmed returkostnader minskas, samtidigt som kundens upplevelse, nöjdhet och lojalitet förbättras. Slutligen kan även en minskning av returer också minska den negativa påverkan på miljön som orsakas av ett stort antal returer i allmänhet.

Sedan millenniumskiftet förändrades modevärlden radikalt av fler säsonger, ökad mångfald av trender samtidigt som trendernas livslängds blev allt kortare. Hos inköparna på de stora klädbolagen ställs det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sälja i framtiden. Idag måste besluten tas snabbt så att kläderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner ändra sig. Som ett hjälpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gå finns trender som fungerar som ett avgränsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och därmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrågas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svårt att veta vad som kommer sälja i framtiden och det är här ser vi trendbyråernas roll. Trendbyråer har en koordinerande roll på marknaden där de ger företag vägledning om förändringar i modet. Genom trendanalyser får företag en överblick hur riktningen i modet kommer att gå, förstå vilka globala influenser som påverkar modet och en reflektion kring hur allt återspeglas till modet. Vad gäller tidigare forskning av begreppen trender och trendbyråer vid beslutsfattande, har ingen omfattande undersökning tidigare gjorts vilket har medfört att vår uppsats känns värdefull för en mer förståelse kring ämnet. Avsikten med vår uppsats är att undersöka och analysera hur trender och trendanalyser har för betydelse vid beslutsfattande inom inköpsprocessens tidiga stadium hos svenska modeföretag. Studien har efter insamling av teori inom områdena beslut, trender och trendanalyser genomförts med en kvalitativ grund där insamling av det empiriska materialet har utgått från semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har främst genomförts med respondenter som innehar en roll inom inköp på svenska modeföretag som ingår i beteckningen SME (Small medium Enterprises). Dessa företag är Ellos, Lindex, Gina Tricot och MQ. För att öka förståelsen kring trender och trendanalyser har intervjuer även genomförts med en trendanalytiker från Svenska Moderådet och en författare bakom boken Trendmakarna. Insamlad data har därefter analyserats och ställts mot teorier angående beslut, trender och trendanalyser i syfte att kunna uttala oss om hur inköpare ser på trender och trendbyråers betydelse vid beslutsfattande av inköp. De resultat som empirin bestått av ger indikationer på att trender har en betydande roll men att det både kan öka och minska på osäkerheter samt risker. Inköparna anser att det finns många risker med trendbaserade produkter men att trendanalyser vid beslutsfattande kan användas för att förstå riktningen modet går i för att därefter kunna anpassa inköpen genom volym, budget, material och leverantörer. Därmed kan de vara ett hjälpmedel för att minska på både ett besluts risk och osäkerhet, vilket bekräftar de teorier som tagits upp. Dock kan vi uttala oss om att beslutsfattande inom inköp inte bara baseras på trendanalyser utan andra faktorer och variabler spelar också in.

Modeföretagen i Sverige 2015 befinner sig i en mycket konsumentstyrd bransch där trender uppstår och passerar snabbt, vilket ger en bransch som ständigt förser marknaden med nya varor. Mode är samtidigt råvaruintensiv och lämnar ett avtryck i miljön som påverkar alla. Konsumenterna ställer nu allt högre krav på att varor är producerade mer hållbart och under socialt ansvarstagande, CSR, i alla led. Modeföretagen ansvarar för en produktion av varor som främst sker i länder med lägre kostnad för arbetskraft, vilket medför svårigheter i form av kontroll då avstånden är långa. Vilken relation företaget har till sina leverantörer har således kommit att spela en allt mer avgörande roll. Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka och analysera de överväganden som producerande aktörer på den svenska modemarknaden gör vid val av leverantörer, för att på så sätt belysa de svårigheter de anser finns och vad som är viktigt för deras framgång. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer inom fallstudiens ramar. Sekundärdata har samlats in från press, företagens hemsidor och från mailkorrespondens med branschorganisationer. Fallstudien visar att relationen företagen har till sina leverantörer är väldigt viktig för dess framgång. Ett bra leverantörssamarbete ökar företagens chanser till både hållbar produktion och ger en ökad möjlighet till finansiering genom handelskredit. En bra leverantörsrelation ökar även företagens möjligheter till flexibilitet från leverantörens sida med snabbare leveranser som bättre kan möta kundens efterfrågan och minska risken för felbedömningar. Långa avstånd anses som ett problem för modeföretagen och de söker därför närmare produktion inom EU som ger kortare ledtider, en möjlighet till bättre leverantörsrelationer samt ett underlättande av likvärdiga kemikalielagar.