The fashion industry is one of the most criticized industries when it comes to their sustainability performance, where consumers have very high demands and expectations. This study aims to investigate how Swedish companies in the fashion industry use legitimacy strategies in their sustainability reports to repair their legitimacy after receiving negative publicity in the media. The study is based on negative publicity between the years 2016-2021. The researchers in this study have used a qualitative research method in the form of a deductive approach, as the study is based on theories. The data that was collected from the reports was relevant to the media incident. As the starting point was the media incident, the researchers were able to adapt the review of the sustainability reports to find relevant information in line with the negative publicity. Based on the results of the study, it was concluded that companies use at least one of Lindblom's four legitimacy strategies in order to repair their legitimacy. The results also showed that the more attention the negative publicity receives from society, the more the companies put emphasis on reporting the event in their sustainability report. / Modebranschen är en av de mest kritiserade branscherna när det gäller deras hållbarhetsarbete, där konsumenterna har väldigt höga krav samt förväntningar. Denna studie har som mål att undersöka hur svenska företag inom modebranschen använder sig av legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsrapporter för att reparera sin legitimitet efter att ha fått negativ publicitet i media. Studien är baserad på negativ publicitet mellan åren 2016-2021. Forskarna i denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en deduktiv ansats, då studien styrs av teorier. Datan som samlades in från rapporterna var det som var relevant till den mediala händelsen. Då utgångspunkten var den mediala händelsen kunde forskarna anpassa granskningen av hållbarhetsrapporterna till att finna relevant information i enlighten med den negativa publiciteten. Utifrån studiens resultat drogs slutsatsen att företagen använder minst en av Lindbloms fyra legitimitetsstrategier i syfte att reparera sin legitimitet. Resultaten visade även att ju mer uppmärksamhet den negativa publiciteten får av samhället, desto större vikt lägger företagen på att redogöra för händelsen i sin hållbarhetsrapport.

The research study aims to delve deeper into analyzing the interplay between crisis and innovation to delineate the key drivers influencing innovation during the crisis. The literature review discusses innovations during the time of crisis and how they become long-term changes with systemic effects for the companies. It also includes a study of successful innovation models in modern society, including digital transformation. The analysis results proved to be consistent with the theoretical framework and confirm the importance of a non-traditional approach for managing innovation in an unknown and uncertain environment. The emphasis is on the current COVID-19 pandemic and its implications on the luxury fashion industry's innovations. / Forskningsstudien syftar till att fördjupa sig i analysen av samspelet mellan kris och innovation för att avgränsa de viktigaste drivkrafterna som påverkar innovation under krisen. I litteraturöversikten diskuteras innovationer under krisens tid och hur de blir långsiktiga förändringar med systemeffekter för företagen. Det inkluderar också en studie av framgångsrika innovationsmodeller i det moderna samhället, inklusive digital transformation. Analysresultaten visade sig överensstämma med den teoretiska ramen och bekräftar vikten av ett icke-traditionellt tillvägagångssätt för att hantera innovation i en okänd och osäker miljö. Tyngdpunkten ligger på den nuvarande COVID-19-pandemin och dess konsekvenser för lyx modebranschens innovationer.

With the rapid accretion of online shopping, online customer reviews have become a very essential source. An interpretation of this essential source is not fulfilled with every aspect since online customer reviews consists of unstructured information. This paper enlightens the understanding of behavioural analysis on how customers rate and review gender-based products by focusing on two brands in the fashion industry. Since gender-based products are analysed, gender as a search term is used for diversification in terms of product categories. To understand behavioural differences of customers to rate gender-based products, quantitative statistical methods were used. The two-sample t-test investigates if the means of two samples have statistically significant differences. Additionally, the word frequencies are analysed with the quantitative content analysis methodology to procure an answer for how customers review gender-based products for different product categories. The results show that the product categories which consist of the keyword “Men” in their product description have earned a higher average of total number or reviews and star rating. However, the words that customers type have similarities among different product categories and there are not any consistencies in their frequencies. Therefore, our results show that the customer comments are not significantly dependent for the determined gender-based product categories. / Med den snabba ökningen av online-shopping har kundrecensioner på nätet blivit en viktig källa. Kundrecensioner består av information som är ostrukturerad, vilket betyder att tolkningsprocessen av kundrecensionerna försvåras. I denna uppsats är en beteendeanalys genomförd för att belysa förståelsen av hur kunder betygsätter och recenserar könsinriktade produkter. Fokus har lagts på två varumärken inom modebranschen. Eftersom produkterna är könsinriktade används kön som en sökterm för att differentiera produktkategorierna. För att förstå skillnaden i kundernas beteende vid betygsättning av könsinriktade produkter användes kvantitativa statistiska metoder. Ett ”two-sample” t-test användes för att undersöka om det fanns statistiskt signifikanta skillnader i stickprovernas medelvärden. Med en kvantitativ innehållsanalys undersöktes ordfrekvensen för att få en förståelse av hur kunder granskar könsinriktade produkter, inom olika produktkategorier. Resultatet visar att de produktkategorier vars produktbeskrivning består av nyckelordet ”män”, har fått ett högre genomsnitt av antal recensioner samt fått högre betyg. Orden som kunder använder är lika inom de olika produktkategorierna och ordfrekvensen har ingen fast struktur. Resultatet visar därmed att kundrecensionerna inte är signifikant beroende av de fastställda könsinriktade produktkategorierna.

Bakgrund: Digitaliseringen av sällanköpsvaruhandeln har bidragit till en strukturomställning där konkurrensen för fysiska butiker blivit allt hårdare. Brytpunkten för tillväxt inom modebranschen, som ingår i sällanköpsvaruhandeln, har skiftats från fysisk butik till e-handel och den snabbväxande e-handeln visar inga tecken på att avta, snarare tvärtom. Det sker en prispress, både online och i fysiska butiker, vilket innebär att det oftast är de svagaste butikerna (främst mindre fysiska butiker) som är de först drabbade, på grund av svårigheterna att anpassa sig. Studien visar därmed hur de fysiska butikerna skapar konkurrenskraft för att stå sig kvar på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur fysiska små butiker inom modebranschen skapar konkurrenskraft, samt hur e-handeln påverkar konkurrensen för dessa. Forskningsfrågor: -Hur påverkas de små fysiska modebutikerna av e-handelns framväxt? Hur skiljer det sig mellan rural area och city area? -Hur skiljer sig marknadsföringsstrategier och prissättningsstrategier från befintliga små fysiska butiker inom modebranschen i jämförelse med nedlagda butiker? -Hur ska de fysiska små modebutikerna undvika butiksdöd och hantera utmaningarna för långsiktig överlevnad? Resultat: Studien resulterar i att alla fallföretag skapar konkurrenskraft genom att erbjuda sina kunder en hög personlig service där kunden alltid är i fokus och kommer i första hand. Den höga personliga servicen är en ännu viktigare konkurrensstrategi om butiken är belägen i en rural area. På sikt kommer däremot små fysiska modebutiker behöva anpassa sig till branschens strukturomvandling och erbjuda kunder ett mer sömlöst upplägg för att kunna konkurrera med e-handeln. I dagsläget har e-handeln ett stort försprång i både pris och räckvidd och en strukturomställning skulle innebära att fysisk butik och e-handel konkurrerar på liknande villkor och på så vis undviks dagens konkurrensasymmetri. / Background: The digitalization of the retail industry has contributed to a restructuring, where competition for physical stores has become increasingly fierce. The breaking point for the growth of the fashion industry has shifted from the physical store to e-commerce and the fast-growing e-commerce is showing no signs of abating, but rather the opposite. There is a constant pressure on prices, both online and in physical stores, which means that it is usually the weakest stores (mainly smaller physical stores) which are the first affected because of the difficulties in adapting. The study thus shows how the physical stores create competitiveness to remain in the market. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how physical small stores in the fashion industry creates competitiveness, and how e-commerce affects competition for these. Research questions: -How do the physical small stores (within the fashion industry) create competitiveness based on marketing strategies and pricing strategies? How does it differ between the rural area and the city area? -How do marketing strategies and pricing strategies differ from existing small physical stores in the fashion industry in comparison to closed stores? -How should the physical small fashion stores handle the challenges of long-term survival? Conclusion: The study results in all case companies creating competitiveness by offering their customers a high personal service where the customer is always in focus and comes first. The high personal service is an even more important competitive strategy if the store is located in a rural area. In the long run, small physical fashion stores will need to adapt to the structural transformation and offer customers a more seamless design in order to compete with e-commerce. At present, e-commerce has a major advantage in both price and scope, and a restructuring would mean that physical stores and e-commerce compete on similar terms and thus avoid today’s competitive asymmetry.

Det är ingen hemlighet att textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av företagen i dagens modeindustri arbetar efter linjära affärsmodeller som bygger på en slit-och-släng-mentalitet där en stor del av textilier hamnar till deponi. Ett segment inom mode som har blivit kritiserat för sitt bidrag till ökad konsumtion, en ökad slit-och-släng-mentalitet och stora mängder av textilavfall är fast fashion. För att en förändring ska ske krävs arbete som omfattar hållbarhet och cirkularitet. Ett sätt för modeföretagen att arbeta med detta och gå mot en cirkulär ekonomi är genom att påverka arbetssättet i produktlivscykelns olika steg. Den här studien syftar till att att undersöka i vilken utsträckning cirkulär ekonomi förekommer i ett fast fashion-företags affärsmodell samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i arbetet med cirkulär ekonomi. Detta besvarades med hjälp av datainsamling från semistrukturerade intervjuer och dokument i form av hållbarhetsredovisningar där ett utvalt svenskt fast fashion-företag undersöktes. I studien har verktyget Close The Loop och Circular Business Model Canvas använts för att kategorisera arbetssätt, möjligheter och utmaningar som framkommit i datainsamlingen. Resultatet visar vilka arbetssätt, möjligheter och utmaningar som finns inom specifika steg i produktlivscykeln. Det finns stora möjligheter för företaget och segmentet fast-fashion att integrera cirkulär ekonomi i sin affärsmodell samtidigt som det finns utmaningar. De delar i företagets affärsmodell som främjar en cirkulär ekonomi är värdeerbjudanden, kundrelationer, intäktströmmar, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartners och kostnadsstruktur. De utmaningar som företaget främst upplever är kopplade till kundsegment och införningsfaktorer i form av externa aktörer. Studien bidrar vidare med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns inom det specifika branschsegmentet fast fashion och funderar som underlag för företag att få inspiration om cirkulära arbetssätt. / There is no secret that the textile industry accounts for a large part of the world's carbon dioxide emissions. The majority of today's fashion industry works according to linear business models based on a wear-and-tear mentality where a large part of textiles ends up in landfill. A segment in fashion that has been criticized for its contribution to increased consumption, an increased wear-and-tear mentality and large amounts of textile waste is fast fashion. For a change to take place, work that includes sustainability and circularity is required. One way for fashion companies to work with this and move towards a circular economy is by influencing the working method in the various stages of the product life cycle. This study aims to investigate the extent to which circular economy occurs in a fast fashion company’s business model and to examine the opportunities and challenges that may arise in the work with circular economy. This was answered with the help of data collection from semi-structured interviews and documents in the form of sustainability reports where a selected Swedish fast fashion company was examined. In the study, Close The Loop and Circular Business Model Canvas were used to categorize working methods, opportunities and challenges that emerged in the data collection. The result shows the working methods, opportunities and challenges that exist within specific steps in the product life cycle. There are great opportunities for the company and the fast-fashion segment to integrate a circular economy into their business model while there also are some challenges. The parts of the company's business model that promote a circular economy are value propositions, customer relationships, revenue streams, key resources, key activities, key partners and cost structure. The challenges that the company mainly experiences are linked to customer segment and implementation factors in terms of external factors. The study further contributes with knowledge and understanding of the opportunities and challenges that exist in the specific industry segment fast fashion and considers as a basis for companies to get inspiration about circular working methods. The thesis is written in Swedish.

Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat.  Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. / Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas.  Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

Som en reaktion mot fast fashion-rörelsen och de oansvariga konsumtionsmönster som den medför har slow fashion uppstått som ett mer hållbart alternativ i modebranschen. Slow fashion beskrivs ofta som mode av hög kvalitet med en tidlös design vars syfte är att sakta ner flödena och minska konsumtionen. Tidigare studier beskriver slow fashion som koncept och några incitament och barriärer för att arbeta med slow fashion. Dock saknas en konkret definition av slow fashion-affärsmodellen och dess ingående komponenter. Det finns också ett gap mellan teorin och den praktiska tillämpningen av slow fashion-affärsmodellen, vilket gör detta till ett intressant perspektiv att undersöka. Därför är syftet med denna studie att bidra med ökad förståelse kring möjligheterna med slow fashion-affärsmodellen för modeföretag. Slow fashion-affärsmodellen definieras baserat på tidigare litteratur om affärsmodeller och slow fashion-konceptet. Detta presenteras som en modell med fyra komponenter: värdeerbjudande, värdeskapande, värdeleverans och värdelogik. Jämförelsen mellan denna definition och affärsmodellerna för sju modeföretag visar att det finns många möjligheter kopplade till slow fashion-värdeerbjudandet. I vilken utsträckning de andra komponenterna i slow fashion tillämpas i praktiken beror på företagets målgrupp, ägarstruktur och hur hållbarhet är förankrat i organisationen. När det gäller intressentperspektivet på slow fashion-affärsmodellen visar studien att myndigheter och beslutsfattare har störst möjligheter att möjliggöra slow fashion-affärsmodellen, genom att påverka både modeindustrin och konsumenterna. På grund av aktieägarnas inflytande över modeföretagens långsiktiga strategi kan de vara en drivkraft om hållbarhet prioriteras av dem. Andra intressenter kan agera som möjliggörare för tillämpningen av slow fashion-komponenter på grund av sitt potentiella intresse för hållbarhet och minskad konsumtion.Studiens syfte besvaras med följande propositioner: Proposition 1: Det finns en marknad för slow fashion-värdeerbjudandet men det saknas incitament för att tillämpa affärsmodellen fullt ut. Proposition 2: Konkurrenskraften i slow fashion-affärsmodellen ligger i värdeerbjudandet, inte i priset. Proposition 3: En styrka i slow fashion-affärsmodellen är dess lönsamhetspotential, vilket kan gynna ägare och investerare. Sammanfattningsvis visar studien att det finns potential när det gäller efterfrågan, konkurrenskraft och lönsamhet i slow fashion-affärsmodellen. Det finns dock begränsade incitament för modeföretag att tillämpa alla komponenter i affärsmodellen i sin verksamhet. Det finns också indikationer på att efterfrågan på mer långvariga kläder kan öka i framtiden. För tillfället verkar dock behovet av variation fortsätta vara starkt. / As a reaction to the fast fashion movement and the irresponsible consumption patterns derived from it, slow fashion has emerged as a more sustainable option in the fashion industry. Slow fashion is often described as fashion of high quality with a timeless design that aims to slow down the product flows and reduce consumption. Although previous studies describe slow fashion as a concept and some of its general incentives and barriers, a concrete definition of the slow fashion business model and its components is missing. There is also a gap between the theoretical and practical application of the slow fashion business model. The practical application is greatly influenced by different stakeholders in the fashion industry, which makes it an interesting perspective to study. Therefore, the aim of this study is to provide a deeper understanding of the possibilities with the slow fashion business model for fashion companies. The slow fashion business model is defined based on previous literature on business models and the slow fashion concept. This is presented in a model of four components: value proposition, value creation, value delivery, and value logic. The comparison between this definition and the business models of seven fashion companies, shows that there are many possibilities connected to the slow fashion value proposition. The extent to which the other slow fashion components are applied in practice depends on the company’s target customers, owner structure and how sustainability is embedded in the organization. Regarding the stakeholder perspective on the slow fashion business model, the study shows that public authorities and regulators have the largest possibilities to enable the slow fashion business model by influencing both the fashion industry and consumers. Due to the shareholders’ say in the long-term strategy of fashion companies, they could be a driving force if sustainability is prioritized among them. Other stakeholders could act as enablers to the application of slow fashion components, because of their potential interest in sustainability and reduced consumption. The aim of this study is answered with the following propositions: Proposition 1: There is a market for the slow fashion value proposition but incentives for full application of the business model are missing. Proposition 2: The competitiveness of the slow fashion business model lies in the value proposition, not the price. Proposition 3: A strength in the slow fashion business model is its potential for profitability, which can benefit shareholders and investors. In conclusion, the study shows that there is potential regarding demand, competitiveness and profitability in the slow fashion business model. However, there are limited incentives for fashion companies to apply all of the components in their operations. Also, there are indications that the demand for more long-lasting clothing might increase in the future. At the time, however, it seems the need for variation will continue to be strong.

Personas är något som används av företag idag inom en mängd branscher och däribland modebranschen. Det används för att skapa en bild av sin kund och rikta sig mot en tydlig målgrupp. Tidigare forskning talar emot att utveckla personas internt inom företag och denna studie har genom en fallstudie, på ett klädföretag som gjort det, undersökt om det går att utveckla personas internt utan extern kundinformation. Modebranschen karaktäriseras av snabba förändringar och befinner sig därmed på en dynamisk marknad. Teorin om optimal distinctiveness menar på att företag på dynamiska marknader behöver anpassa sig till omvärlden för att vara optimalt distinkta, det vill säga att vara distinkta för att sticka ut från sina konkurrenter men uppnå konformitet för att inte bli irrelevanta för det segmentet. Idéen om dessa motstridiga krafter har undersökts för att studera om teorin optimal distinctiveness skulle kunna appliceras på personametoden för att utveckla den, detta genom modellen Optimal Distinct Persona. Fallstudien har genomförts med hjälp av intern information från Företag X, en kvantitativ enkät som genomförts i Företag Xs butiker samt två kvalitativa fokusgrupper. Resultatet från denna fallstudie visade att det går att utveckla personas internt inom företag även fast inte alla kunder stämmer in på samtliga attribut i personabeskrivningen. Resultaten visade även att teorin optimal distinctiveness skulle vara behjälplig för att utveckla personametoden då den i dagsläget kan innebära vissa problem. Modellen Optimal Distinct Persona kan minimera dessa problem genom att använda teorin optimal distinctiveness vid utvecklingen av attribut till personabeskrivningen men även genom att konstant anpassa attributen till omvärlden och kundernas ändrade preferenser. / Personas is something that is used by companies today in a number of industries, including the fashion industry. It is used to create an image of its customer and aim at a clear target group. Previous research speaks against developing personas internally within companies and this study has through a case study, at a clothing company that has done so, investigated whether it is possible to develop personas internally without external customer information. The fashion industry is characterized by rapid changes and is thus in a dynamic market. The theory of optimal distinctiveness means that companies in dynamic markets need to adapt to the outside world in order to be optimally distinct, that is to be distinct in order to stand out from their competitors but achieve conformity in order to not become irrelevant to their segment. The idea of ??these contradictory forces has been investigated to study whether the theory of optimal distinctiveness could be applied to the persona method to develop it, this through the model Optimal Distinct Persona. The case study was conducted using internal information from Company X, a quantitative survey conducted in Company X's stores and two qualitative focus groups. The results from this case study showed that it is possible to develop personas internally within companies even though not all customers match on all attributes in the person description. The results also showed that the theory of optimal distinctiveness would be helpful in developing the persona method as it currently involves certain problems. The Optimal Distinct Persona model can minimize these problems by using the theory of optimal distinctiveness in the development of attributes to the persona description but also by constantly adapting the attributes to the outside world and customers' changing preferences.

De senaste åren har kantats av en ökad e-handel samt allt högre krav från kunder på leveransalternativ. Paketbox är ett leveransalternativ som ökar alltmer i popularitet men är i Sverige fortfarande under utveckling. Två branscher där de flesta kunder har e-handlat från är apoteksbranschen och modebranschen. Dessutom har dessa branscher haft en tydlig tillväxt de senaste åren. Tidigare forskning om paketbox dock begränsad, framför allt i Sverige. Således är syftet med studien att kartlägga vilka faktorer som är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ i Sverige vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen. Utifrån detta syfte konstruerades följande två forskningsfrågor: ”Vilka faktorer är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?” samt ”Vilka faktorskillnader och -likheter finns det för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?”. I linje med syftet och för att skapa en generaliserbarhet valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Faktorerna som undersöktes var leveranstid, geografisk bekvämlighet, öppettider, miljömässig hållbarhet, användarvänlighet och undvikande av mänsklig interaktion. Resultaten visar att samtliga faktorer var viktiga för paketboxanvändare men i olika grad. Däremot fanns det faktorskillnader vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen för två av de sex undersökta faktorerna. Leveranstid visade sig vara viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteksbranschen. Miljömässig hållbarhet var däremot viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från modebranschen. Således bidrar denna studie med kunskap om vad kunder upplever som viktigt vid paketboxanvändning. Vidare belyser studien att det finns faktorskillnader vid e-handel via paketbox från apoteks- respektive modebranschen. Studiens bidrag öppnar upp för vidare forskning inom ämnet för branschskillnader vid paketboxanvändning och vad det kan bero på. / In recent years, e-commerce as well as customer demands regarding delivery options have increased. The parcel locker is a delivery option that is increasing in popularity, but it is still under development in Sweden. Two industries where most customers have e-shopped from are the pharmacy- and the fashion industries. In addition, these industries have had a distinct growth in recent years. Previous research on parcel lockers is limited, especially in Sweden. Therefore, the purpose of the study is to map which factors are important when using parcel locker as a delivery option in Sweden when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Based on this purpose, the following two research questions were constructed: "What factors are important for customers' use of parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?" and "What factor differences and similarities for customers can be found when using parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?". In line with this purpose and to create a generalizability, a quantitative method was chosen in the form of a survey. Factors examined were delivery time, geographical convenience, opening hours, environmental sustainability, ease of use and avoidance of human interaction. The results show that all factors were important for parcel locker users but to varying degrees. On the other hand, there were factor differences for two of the six factors when customers use parcel locker as a delivery option when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Delivery time proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the pharmacy industry. Environmental sustainability, on the other hand, proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the fashion industry. This study contributes with knowledge of what could be perceived as important when using parcel lockers. Furthermore, this study highlights that there are factor differences when e-shopping via parcel lockers from pharmacy and fashion industries. The study's contribution opens for further research regarding how customer preferences about parcel lockers differ when e-shopping from different industries.

Marknadsföringen har förändrats drastiskt under det senaste decenniet och forskningen visar att traditionella marknadsföringsaktiviteter inte längre är lika effektiva på grund av bland annat ett förändrat konsumentbeteende. Till följd av den förändrade attityden mot traditionell marknadsföring har ett nytt koncept vid namn inbound marknadsföring fått en allt mer framträdande roll på konsument- och företagsmarknaden. Konceptet ämnar att attrahera, konvertera och behålla kunder med hjälp av intressant och relevant innehåll till en tydligt definierad målgrupp. Dock har det blivit en allt svårare uppgift på de marknader som präglas av hög konkurrens, såsom e-handeln. Tidigare litteratur fokuserar främst på att undersöka inbound marknadsföring på en företagsmarknad, vars resultat kan vara svåra att överföra på konsumentmarknaden. Vi fann även att tidigare litteratur inte har undersökt hur företag arbetar med inbound marknadsföring som ett helhetskoncept. Denna studie ämnar därmed att ge ett bidrag till konsumentmarknaden genom att undersöka hur modeföretag arbetar med inbound marknadsföring för att attrahera och behålla kunder. Eftersom litteraturen även skildrar konceptet som ett överlägset marknadsföringskoncept är studiens syfte att undersöka vilka utmaningar modeföretag upplever i relation till konceptet. För att svara på vår frågeställning och syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med svenska modeföretag. Med utgångspunkt i tidigare forskning och den insamlade empirin har vi konstaterat att modeföretagen arbetar med inbound marknadsföring likt de strategier som litteraturen belyser. Ytterligare har studien funnit att modeföretag även använder två andra marknadsföringsteorier som inte har berörts i relation till konceptet. Studien har även utmynnat i en modell som kan hjälpa marknadsförare att få en övergripande bild av de strategier som ligger till grund för att attrahera och behålla kunder. Våra resultat indikerar även att modeföretag står inför komplexa utmaningar. Bland annat är det svårt för företagen att synas på en konkurrensutsatt marknad utan att upplevas som påträngande. Modeföretag står även inför utmaningen att anpassa innehållet efter kommunikationskanalerna som de tillhandahåller, få konsumenternas uppmärksamhet och förstå hur de vill interagera och engagera sig. Avslutningsvis måste modeföretag finna en balans i hur personifierat innehållet bör vara utan att det upplevs som irrelevant av konsumenterna samt när kampanjer borde inkluderas i marknadsföringen.