Through the notions of the untimely (l'intempestif) and untimeliness (intempestif) this paper seeks to gain a better understanding of the problematic surrounding and determining the concept of time in Deleuze. By tracing Deleuze's development of the concept of the untimely through Nietzsche and Kant, we are allowed to concretize the concept of time as pertaining to an experience of modernity (modern life), thus enabling us to better determine the place it holds within the philosophy of Deleuze itself - as a constitutive and productive problematic relating directly to the activity of thinking and being philosophically.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de två motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn på individers konstruktion av sig och sin värld. Begreppet existentiellkonstruktivism hänvisar till att omgivningen alltid gör intryck på individen men att den yttre världen först måste filtreras genom individen för att ha en inverkan på bilden individen skapar sig av sig själv och världen. Vår neomoderna tidsålder har en säregen inverkan på denna relation mellan omvärlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela här en stor roll. Utifrån denna tes ska denna studie se på vilka värderingar som Malmö Stads integrationsarbete går in i arbetet med sina objekt, det vill säga invandrare. Genom en analys av stadens dokument analyseras arbetets ideologiska och teoretiska premisser vilka borde ha en avgörande betydelse för hur institutionerna hanterar invandrare, och därför hur invandrares liv och självbild präglas av dessa premisser. De resultat som analysen av Malmö Stad når fram till sätts i förhållandet till studiens existentiellkonstruktivistiska utgångspunkter. Studien hoppas kunna ställa Malmö Stads syn på individen gentemot en existentiellkonstruktivistisk individsyn och resonera hur detta förhållande kan sättas i samband med samtida problem inom den etniska dimensionen.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid. Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar. Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare. / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl. a. församlingspräster i Gävle stad för att kartlägga förekomst och deltagande. Intervjuer av specialister på området för att få deras teorier om frågeställningen. En kort historisk överblick inledningsvis visar på att meditation funnits sedan ökenfäderna vad gäller innehåll. Ett intervjumaterial som visade på att meditation förekommer i lite olika former samt fått bra respons i församlingarna i Gävle stad. Ett uppsving av kristen meditation i bemärkelsen att man idag talar om meditation vilket man tidigare inte gjorde i samma utsträckning. I dagens samhälle där tystnad och inre frid är en bristvara så både talas det mer om meditation samt att behovet i viss mån ökat då fenomenet inte längre är en självklart integrerad del i människors liv. Fullbokade retreater visar på att människor är beredda att betala för tystnad. Modernismen skapar också ett behov av att blicka inåt sitt inre då vi inte bemästrar vår yttre omvärld med dess överhängande hot. Meditationen svarar bra mot det behovet och kan således vara en av många orsaker till att meditationen idag ligger i tiden.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar. / This essay explores some of the circumstances under which the extensive changes in central Stockholm in the mid 20th century were documented, primarily by means of photographic pictures. In a certain sense, "Klarakvarteren" stands as a symbol of  modernity, and in certain books featuring these documentary photographs "Klarakvarteren" has, as such, been epitomized as the centre of modern Stockholm following the construction of the new Central station in the 1870s, in addition to being the obvious location of numerous editorial offices and many hotels and cafés. As a symbol of modern city life in Stockholm, "Klarakvarteren" also relates to another key feature of modernity: the photographic image. Following the total reconstruction of the city centre, "Klarakvarteren" in this day essentially consists of memory images in the form of texts or photographs. In examining a central photographic book featuring an extensive essay by author Per Wästberg as well as pictures by Lennart af Petersens, long in service as photographer with the City of Stockholm, this essay hopes to uncover how certain questions of memory, photographic images and modern urban life are intertwined in respect to these "memory books" published during, as well as after, these large-scale architectural changes.

This essay is about the lyric authorship of the Swedish poet Hjalmar Gullberg (1898-1961), who was nicknamed “The Lyric Hegelian” due to his love of paradox. It focuses on certain traits in his authorship in its entirety, with a specific focus on a select number of poems. The primary concerns of this essay are questions of an existential nature raised by Gullberg’s poetry, as well as his poetry’s relation to his time and age. As a member of the Swedish Academy Gullberg was an important literary presence in his day, most likely influencing the outcome of several Nobel Prizes. Gullberg’s poetry is part classicist and part modernist, combining traditional forms with newer ones, and in doing so it bears witness to contemporary society entering a state of modernity. Gullberg held feelings of both appreciation and aversion towards his time and age. His poetry touches upon a multitude of topics and includes motifs that are both ancient and contemporary, and these are combined as the poet searches for meaning in ephemeral existence. The present essay traces the development of an existential worldview and a type of philosophy in the authorship, which are characterised by complexity and uncertainty; these change with time, and this development can be seen in the different collections of poems. A shift can be observed from a spirit of optimism and religiosity towards a contrary mindset of pessimism and disbelief. This essay argues that Gullberg’s authorship is representative of its time and age in the sense that the views expressed in the poetry seem to correlate to the development of society and the general mentality in Sweden and much of Europe during the twentieth century, with regard to the process of secularisation that took place. The poetry of Gullberg leaves us with many questions and few definite answers. However, its value lies in the eloquent treatment that it gives to the subject-matter which is presented, and in that it encourages reflection. Gullberg was a late representative of an older literary tradition and an early representative of a new one; accordingly he embodied an important change in Swedish literary history.

This essay is about the lyric authorship of the Swedish poet Hjalmar Gullberg (1898-1961), who was nicknamed “The Lyric Hegelian” due to his love of paradox. It focuses on certain traits in his authorship in its entirety, with a specific focus on a select number of poems. The primary concerns of this essay are questions of an existential nature raised by Gullberg’s poetry, as well as his poetry’s relation to his time and age. As a member of the Swedish Academy Gullberg was an important literary presence in his day, most likely influencing the outcome of several Nobel Prizes. Gullberg’s poetry is part classicist and part modernist, combining traditional forms with newer ones, and in doing so it bears witness to contemporary society entering a state of modernity. Gullberg held feelings of both appreciation and aversion towards his time and age. His poetry touches upon a multitude of topics and includes motifs that are both ancient and contemporary, and these are combined as the poet searches for meaning in ephemeral existence. The present essay traces the development of an existential worldview and a type of philosophy in the authorship, which are characterised by complexity and uncertainty; these change with time, and this development can be seen in the different collections of poems. A shift can be observed from a spirit of optimism and religiosity towards a contrary mindset of pessimism and disbelief. This essay argues that Gullberg’s authorship is representative of its time and age in the sense that the views expressed in the poetry seem to correlate to the development of society and the general mentality in Sweden and much of Europe during the twentieth century, with regard to the process of secularisation that took place. The poetry of Gullberg leaves us with many questions and few definite answers. However, its value lies in the eloquent treatment that it gives to the subject-matter which is presented, and in that it encourages reflection. Gullberg was a late representative of an older literary tradition and an early representative of a new one; accordingly he embodied an important change in Swedish literary history.

This study is a critical analysis of the various opinions of why museums should digitize their heritage collections. The aim of the study is to break these opinions down and critically analyse them in order to increase our understanding of why digitization is a desirable activity in museums. The purpose is to contribute to sustainable digitization works in the future. The opinions analysed in this study have been identified from three main sources: previous research; official policies and guidelines; and through interviews with the staff at Nationalmuseum in Stockholm, Sweden.  An argument analysis was conducted to identify the main positive and negative opinions of digitization. A theoretical perspective based on the societal development from modernity to postmodernity was incorporated into the analysis to uncover why these particular opinions exist. The study shows that while several issues with digitizing the cultural heritage of museums were acknowledged, the attitude towards digitization was predominantly positive. The negative opinions and fears of digitization, such as the potential loss of the physical experience turned out to be either unwarranted or solvable. The positive effects of digitization, such as increased accessibility, outweighed the negative issues. The opinions found in the previous research and the official policies reflected those of the staff who had been working with digitization in recent years at Nationalmuseum. Analysing the opinions showed that digitization is essentially a postmodern activity that caters to the needs and aims of the postmodern society. The reason why museums, that are traditionally modern would resort to a postmodern activity such as digitization is because digitization does not in fact undermine the authority of the museum, but rather helps this institution to fulfil its role and stay relevant in a postmodern society. This study is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Den här studien undersöker konsumtionskritiken i Karin Boyes debutroman Astarte från 1931. Romanen gestaltar det framväxande konsumtionssamhället i Stockholm i början av 1900-talet. Genom olika tidsmarkörer som film från Hollywood och jazz kontextualiseras berättelsen i sin tid.  Under 30-talet debatterade Berthold Brecht och Georg Lukács modernismens roll i den marxistiska litteraturen. Studien om Astarte tar avstamp i den debatten och visar hur Astarte blir konsumtionskritisk utifrån Brechts begrepp alienations-effekten. Romanen är modernistisk till sin form; genom olika berättartekniska grepp bryter Boye upp identifikationen med romankaraktärerna vilket skapar ett avstånd till texten. Titeln är namnet på en antik gudinna som förekommer som skyltdocka i romanen. Skyltdockan påverkar karaktärerna genom ett spel av blickar. Gudinnans roll som skyltdocka analyseras utifrån konsumtionskritiska perspektiv, vilket synliggör hur varuhusen exploaterar religiösa myter. Karaktärerna påverkas av olika komersiella intressen vilket reifierar dem till ting. Den moderna staden porträtteras emellertid som en plats för ytlig narcisism där människor strömlinjeformas till tomma skyltdockor. Genom att visa på konsumtionskritiska drag i Astarte synliggörs Boyes roll i den svenska modernismen. Studien visar även hur äldre marxistisk teori kan tillämpas för ny förståelse idag.

The purpose of this thesis is to examine the experience of modernity, and how it related to the process of establishing and determining one’s individual identity. By studying the protocols from discussion seminars on contemporary topics attended by students at Swedish folk high school Wiks folkhögskola in the 1920s and 1930s, the study explores how the students defined themselves in relation to societal changes as well as how they evaluated what they considered to be modern versus traditional. The thesis approaches the subject through the theoretical lens of modernity, defined as the experience of living in an uncertain and changeable present, fundamentally different from what is perceived to be the past. This generates paradoxical feelings of both optimism for the future and nostalgic longing for the past. Alongside the concept of modernity, the thesis utilises theories of individualisation and historical research on the making of the modern self to explore how experiences of modernity related to processes of identity formation. The analysis is structured around three themes, urban and rural lifestyles, leisure as opportunity and threat, and changing gender norms, which were present both in the students’ discussions and in Swedish public discourse during the interwar years. Throughout, the experiences of modernity expressed by the students were much more complex and dynamic than what previous historical research on the modernisation of Sweden has suggested. The thesis therefore argues for a pluralistic and experience-based view of modernity. Furthermore, it questions the relevance of theories of modern individualisation, and to what extent the students’ identities were individual and emancipated from traditional hierarchies. Instead, it considers the role of school authorities, and concludes with the assertation that concepts such as modernity and identity should be approached through empirical studies of historical context and with a critical eye towards power dynamics, authorities, and dominant narratives.