The purpose of this study is to investigate what underlying causes drive people to take part in the Swedish autonomous left-wing movement. The autonomous left-wing movement is an extraparliamentary mob, in Sweden often attributed in negative terms, considered as extremists. Interviewing six activists has given me the chance to better understand the movement in terms of ideology as well as understanding their lack of reliability in the Swedish government and other social structures. The study also shows a complexity in the relationship between the interviewees and fascists, as well as in the Swedish police and the Swedish migration office, which is based on a combination of ideological values as well as a lack of trust to the Swedish system as a whole.

This study explores how beef consumption and production triggers feelings of risk related to the climate, environment, personal health and animal welfare among the study participants. These feelings are mainly analyzed through the lens of Ulrich Beck’s theories on the risk society. Theories on local, regional and national food as well as carnism are also used to analyze how the feelings of risk differ depending on how the beef is produced. By conducting qualitative interviews with a varied set of informants, this study provides a multiple perspective on beef consumption. Some of the results are that all of the informants have knowledge about different types of risks with beef consumption and production. However, some use this knowledge to change their consumption, while others do not. Furthermore, Swedish beef is believed to be the best when it comes to aspects as the impact on the climate and environment as well as animal ethics. The informants also show concern with the Swedish mass-production of beef, which some of them believe to be purely driven by economical interest rather than concern for animal welfare.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur individer upplever att det ökade skilsmässotalet i samhället påverkar deras attityd till långa parrelationer. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna kvinnor som delat med sig av tankar och känslor kring äktenskap, parrelationer och separationer. Studien tar avstamp i teorier kring modernitet och individualism i dagens samhälle, författade av Beck, Beck-Gernsheim och Giddens. Vidare analyseras det empiriska materialet även med hjälp av Giddens teori om det rena förhållandet och hans teori om ontologisk trygghet. Socialisationsteorin används också tillsammans med Bourdieus begrepp habitus. Studiens resultat visar att individer med skilda föräldrar är medvetna om skilsmässans utbredning i samhället och att det påverkar deras attityd till långa parrelationer. Detta kan förklaras av framförallt socialisationsteorin och habitusbegreppet. Den respondent i studien vars föräldrar fortfarande lever ihop ansåg sig skyddad från det ökade skilsmässotalet och upplevde därför inte att attityden till långa parrelationer påverkas av detta. Den mer djupgående analysen visar dock att samtliga respondenter påverkas av det ökade skilsmässotalet i samhället, även om respondenten med icke-skilda föräldrar inte själv var medveten om det. Detta genom den ökade individualismen och det moderna samhällets reflexiva natur. Resultatet utkristalliserade sig trots att studien på förhand inte avsåg göra skillnad på individer med eller utan separerade föräldrar. / This study aims to examine if individuals feel that increased divorce rates impact their attitude towards long-term relationships. The empirical data was collected through semi-structured interviews with four young women who shared their thoughts and feelings about marriage, relationships and divorces. The study is based on theories about reflexive modernity and individualization (see Beck, Beck-Gernsheim and Giddens). The empirical data is also analyzed by Giddens’ theory of the pure relationship and his theory about the ontological security. The theory of socialization is also used along with Bourdieu’s concept of habitus. The result of the study shows that individuals with divorced parents are aware of the increased divorce rates in society and that it affects their attitude to long-term relationships. This can be explained primarily by using the theory of socialization and the concept of habitus. The respondent in the study whose parents still lived together considered herself protected from the increased divorce rates and experienced therefore that this did not affect her attitude to long-term relationships. The more thorough analysis nevertheless shows that all respondents are affected by the increased divorce rates in society, even if the respondent with non-divorced parents was not aware of it herself. The increased individualism and modern societies reflexive nature can explain this. This result appeared even though the study in advance did not intend to distinguish between individuals who have been through a parental divorce and individuals who have not.

Denna uppsats är en studie av tre noveller skrivna av författare i den modernistiska grupp från Shanghai som brukar kallas nysensualisterna. Studien tar fasta på de olika sätt som författarna använder sig av blick och seende för att i de analyserade texterna uttrycka maktförhållanden, upphetsning och frustrationer i samband med den dramatiska materiella och intellektuella samhällsomvandling som 1920- och 1930-talets Shanghaibor ställdes inför och som bland annat kraftigt påverkade relationerna mellan män och kvinnor. I novellerna skildras hur de manliga huvudpersonerna – oavsett om de utsätts för andras blickar eller själva försöker sig på att använda blicken som ett maktinstrument – drivs till randen av ett sammanbrott på grund av den outhärdliga spänning som krocken mellan det nya och det gamla samhällets krav och förväntningar innebär. Blicken och seendet blir här ett tveeggat svärd som, när det används, tycks slå lika hårt mot den som svingar det som mot hans offer.

This thesis focuses on a group of towels from the textile design program Linnelinjen (''the Linen-line'') from 1955. Linnelinjen was a collaboration between the department store Nordiska Kompaniet and the textile manufacturer Almedahl-Dalsjöfors. The first collection, renowned as a modern version of the traditional stock of linen, was created by textile designers Astrid Sampe and Marianne Nilson. The thesis is divided into three main parts. Firstly, through archive studies, the towel collection of Linnelinjen 1955 is mapped and described. This basic research throws new light on Linnelinjen, by emphasizing less known products in the collection. Secondly, the towel design is analysed to reveal in what aspects it can be considered modern. Through this analysis, the modern traits of the towel design are found to be connected to the towels' transformation from anonymous household articles to unique design products. Finally, the symbolic function of the towels in the modern home and household is analysed. The line of argument in this last part is based on the concept of myth, as used in the design theory of Adrian Forty. It illustrates how the modern Linnelinjen towels, thanks to their specific field of application, may reconcile the vision of the home as a haven of rest with the conflicting reality of household work.

Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande. Detta framkommer i vår antologi då de olika delarna behandlar betydelsen av arbete, dels arbete i sig och frånvaron av ett arbete men också olika arbetens betydelse och dess påverkan på identiteten. I denna antologi står att läsa om arbetsvägran, makt och ledarskap, klassresor genom akademisk utbildning, arbetslösa ungdomar och arbetsfrihet.

The Swedish magazine Åter, which offers a forum for people with an interest in making a self-sufficient household, constitutes the material for this study. The magazine is exemined with an interest in finding outspoken and unspoken ideological values that may be considered as the motivation to actively choose an alternative lifestyle such as the one a self-sufficient household represents. The main interest for doing so is to elucidate any views on modernity from the many voices in the magazine. Previous studies of similar lifestyle choices have had a focus on them being a part of a social movement or a result of an enviromental awareness. This study increases the understanding of this lifestyle as being a reaction against a modernity that does not agree with their individual experiences of a meaningful existence. Several complementary theoretical perspectives have been regarded in order to examine the ample material, with main emphasis on Ulrich Beck and his notion of subpolitics and reflexive modernity. As a result, the study suggests that the magazine offers an intellectural fellowship for people interested in creating a self-sufficient household. Within that community spirit several issues are raised against the industrial modernity, as well as numerous suggestions for how to create a new, reflexive, modernity.

I denna studie undersöks hur kost och träning gestaltas i magasinen Aftonbladet Söndag och Expressen Söndag. I studien genomförs en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell och kopplas till forskning och teorier om det senmoderna samhället.  Det globala och moderna samhället kännetecknas av föränderlighet och valmöjligheter, vilket har skapat en individ vars självidentitet har blivit ett så kallat självreflexivt projekt. Genom att analysera tidningsartiklarna med verktygen modalitet och värdering framkommer fyra övergripande teman som är Kost och träning som självidentitet; Självmedvetenhet och eget ansvar; Planering är a och o och Förändring och förbättring. Individen representeras som ensam ansvarig för att uppnå det som artikuleras som eftersträvansvärt eller nödvändigt och som någon som ständigt söker svar på nya metoder för att förverkliga eller uppdatera självet.  Samtliga artiklar har en hög grad av interdiskursivitet och de olika diskurserna korsar varandra vilket skapar otydliga gränser. De diskurser som främst finns representerade är reklamdiskursen, expertdiskursen, självhjälpsdiskursen och konsumtionsdiskursen. Diskurserna talar till självets reflexivitet, att följa en viss diet eller träningsform har blivit en del av individens självidentitet och är en form av rutinisering som främjar känslan av ontologisk trygghet. Genom att skapa material som får individen att tro att den vill ägna sig åt självförbättring och självförverkligande med koppling till kost och träning stärks även den rådande hegemonin.

Krematorieanläggning vid Norra Begravningsplatsen. Ett projekt med fokus i gestaltning och, efter närmare studier av Dom Hans Van Der Laans arkitektur och skrifter, i en riktning främst mot proportionslära. Vad kan denna glömda och tidigare så viktiga funktion inom arkitektur lära oss idag? Ett försök att närma sig och förstå vad tradition och historia spelar för roll idag i ett annars eklektiskt tidevarv och ansluta till den pågående diskursen om vikten av en kontinuitet. Mötet mellan de nya tekniska och rationella lösningarna och konventioner blir intressant för diskussionen om en byggnad vars innehåll kämpar med detta möte. Å ena sidan denna fabrik, ett av moderniseringsprocessens tidiga barn, som skulle göra döden rumsren. Å andra sidan en plats för avsked, en sista passage in till det nya tillståndet. Jag tror det finns ett behov av att utöka programmet till att låta byggnaden få en vidare funktion, en helig plats för minnen. Inte bara ett sista avsked eller ett praktiskt och rationellt maskineri. / Crematorium at the Northern Cemetery in Stockholm. A project focused on aesthetics and, after closer studies of Dom Hans van der Laan's architecture and writings, in a direction mainly towards proportional theory. What can this forgotten and so important function in Architecture teach us today? An attempt to approach and understand the role of tradition and history today in an overall eclectic era and connect to the ongoing discourse about the importance of continuity. The meeting between the new technical and rational solutions and conventions will be interesting for the discussion of a building whose contents are struggling with this encounter. On one hand, this factory, a child of the early process of modernisation, which would make death clean and sanitary. On the other hand, a place of farewell, a last passage into a new state. I think there is a need to expand the program to let the building get a further feature, a sacred place to memories. Not just a final farewell or a practical and rational machinery.