In Sweden, during the 1920s, the past played a definite part in the folklore research. The folklore scholars argued for collecting the cultural memories (folkminnen) of “the people”, as they were understood to disappear due to a threat from the modern civilization, which was thought to spread across the countryside at an ever-accelerating pace. This study shows that the past is constructed through discourse – not as a predefined object but rather as a dynamic process of temporal constructions. This study analyses the construction of the past in folklore research in Sweden during the 1920s. Two methodological tools have been primarily used to help unfold the process in which the past is constructed. First, by discourses of the past (förflutenhetsdiskurser) which is how, in my case the scholars, relate to the past by various verbal practices. Secondly, by identifying binary characterizations. In this study, the construction of the past, in folklore research, has been shown through three main themes. First, by understanding the importance of collecting the cultural memories of “the people” as an urgent project – due to their inevitable disappearing – but also as a duty towards the people of the past and as a duty towards future generations. Secondly, by identifying three different dichotomies which all functioned as part of the process of the construction of the past. Thirdly, by analyzing “the people” as a category that best is described as a compound of both culture and human.

This essay examines the content in the Artworks: the arts & business journal with the aim to find out what economic models and business ideas are presented to be applied by the artists and the artworld. The method being used is a material context analysis, together with Marxist capitalist theories, with ‘speculation as a mode of production’ according to Marina Vishmidt, as a philosophical analysis tool. The results show that the opinions and suggestions that appear in the material correlates with the political and economic development of the modern western society: arts should work more closely with the business, and also it should be a business itself. Internet and technology appear as a main field of opportunities suggested for the artworld in order to increase their businesses and autonomy. The results of the analysis also show ‘speculation as a mode of production’ in action and explains how art and creative work can be measured and used in a business plan. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Uppsatsen undersöker innehållet i tidskriften Artworks: the arts & business journal, för att se vilka förslag och lösningar som där i föreslås som ekonomiska modeller för konst och konstvärlden. Metoden som använts till undersökningen är en materialistisk kontextanalys, med teori där spekulation som produktionssätt med utgångspunkt i marxistisk teori om kapitalism har använts enligt Marina Vishmidt. Resultaten av undersökningen visar att aktörerna i materialet föreslår att konst och konstvärlden samarbetar mer med vinstdrivande företag, samt att de själva mer bör agera som företag. Resultaten sammanfaller med den för tiden aktuella diskursen om ”samhällets ekonomisering” vilket innebär att tidigare autonoma fält som konstens fält nu underordnats det ekonomiska fältet. Internet och teknologi framträder i undersökningen som en arena eller marknadsplats av möjligheter där de kreativa aktörerna kan förverkliga sitt skapande och nå ut till kunderna direkt utan att behöva vara beroende av andra parter. Uppsatsens resultat visar också på hur Vishmidts teori om spekulation som produktionssätt fungerar när konst och konstnärligt arbete ska mätas och användas i en affärsplan.

This study examines the culture and values surrounding the analogue camera and the analogue photography today. The aim is to answer the questions of how the field of analogue photography look like? Why it still exist? And what the role of analogue photography in a digital context is? Through qualitive interviews with six persons who practices analogue photography the study examines their field, and reasons for choosing it over digital. Based on theories by Pierre Bourdieu the analysis shows the fields positions of power, and identifies the capitals that are valued and why they are valued. The interviewees describes the benefits of the analogue in relation to digital photography as more valuable and more esthetic. They say that the randomness and imperfections of the analogue has artistic and esthetic qualities and advantages. The study connects this with analogue nostalgia, and Hartmut Rosas theory of resonance. With a theoretical framework based on Zygmunt Bauman and Christopher Lasch the study analyzes analogue photography in a digital context. The study finds that analogue photography is nostalgic in the sense that it is practiced in relation to the digital, and in some cases as a way to escape and oppose digital society. Further the study suggests that when the interviewees uses analogue photography to oppose the digital in favor of the wellbeing of oneself, it could on the other hand be a practice in conformity with modern society despite the interviewees efforts to oppose it.

Uppsatsen utgår ifrån temat främlingskap i dess olika skepnader och syftar till att tydliggöra hur bruket av andrafiering i de noveller som analyseras bidrar till att förstärka dynamiken i mötet mellan de karaktärer som representerar Jag/Vi, respektive den/de Andra. Fokus hamnar här främst på karaktärerna Jag/Vi vilka ser sig själva som normen, därmed belyses hur de reagerar och agerar då någon främmande uppenbarar sig i deras trygga men ofta begränsade och isolerade värld, det vill säga genom att andrafiera denne i mening att bekräfta sin egen identitet och överlägsenhet i förhållande till den främmande och därmed fastställa dennes negativa egenskaper.     Genom att läsaren får tillträde till dessa karaktärers tankegångar, ser hur de agerar och dessutom har tillgång till berättarröstens beskrivning av dem, framträder deras egna fördomar, tillkortakommanden och okunskap med tydlig skärpa. Konsekvensen av detta blir att deras ofta misslyckade försök att hävda sig mot och distansera sig ifrån den/de Andra resulterar i att de själva inte sällan framställs i ett löjets skimmer och som falska auktoriteter.    Vidare demonstreras hur ovannämnda fokus på Jagg/Vi omvänt kan ha som funktion att visa på hur upplysning, insikt samt egenskaper som empati och en förmåga att identifiera sig med, istället för att distansera sig från, den främmande leder fram till att den/de som initialt setts som den/de Andra därmed upphör att betraktas och vara just det.

This thesis explores the ideological underpinnings of political soteriological discourse. Through analyzing key texts in liberation theology, using critical theorists such as Theodor W. Adorno and Wendy Brown, I aim to understand to how this soteriological discourse respond to the predicaments that afflict theology in modernity – and to explore the ideological issues with these responses. I then turn to present day Swedish theological conversations concerning salvation and its political use, in order to discuss whether the issues exposed in liberation theology can be considered to continue to be a problem for the present discussion. I also discuss the ethical and theological obstacles connected to the translocation of liberation theology from the Latin America of the 60’s, 70’s and 80’s to present day Sweden, or, in other words: from an exploited continent in protest against imperialism and capitalism, to the continent guilty of so much of the suffering that Latin American liberation theology condemned. What does it mean to turn to liberation theology in this context? I find, in this discourse, a certainty and assuredness concerning the salvation of all, which I find to be at least in part ideologically grounded. Instead, I suggest another direction for political revolutionary soteriology: to unsettle and disturb the modern image of the God-like man; to reconnect with the prehistoric fear of nature through a vigilant and restless immanent critique and through the subversive act of rituals and sacrifice.

Background Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern not only in Sweden but worldwide. The overall aim of this thesis is to deepen and widen the understanding of young peoples’ subjective health, psychosomatic and stress-related problems. A special focus is put on experienced stress among adolescent girls and young women. The study setting is one youth health centre, and three upper secondary schools in Umeå, a university town in northern Sweden. The research design combines qualitative and quantitative methods with the main focus on qualitative methods. An interdisciplinary theoretical synthesis is utilised, primarily based on bio-psycho-social, phenomenological, and social constructionist approaches. The three qualitative papers (I-III) are based on the same sample of 40 young women who had sought help at the youth health centre because of their stress-related problems. Paper I explores the stressors experienced by the young women, whereas Paper II explores the lived experiences of stress. Paper III examines the young women’s experiences of living in a violent partner relationship as young teenagers, and how this has affected their lives and health over time. Paper IV investigates perceived stress and subjective health complaints among older adolescents in upper secondary school.   Methods Data was derived from: a) a qualitative interview study with 40 adolescent girls and young women, aged between 16–25 years, who had sought help at the youth health centre for stress problems. Qualitative content analysis was used in combination with discourse-orientated analysis (Paper I); a phenomenological approach (Paper II), and narrative method (Paper III); b) a school-based survey with a sample of 16–18-year-old boys and girls (n=1027), in upper secondary school, grades 1 and 2, from different educational programs at three schools. Perceived stress, self-rated health, subjective health complaints, anxiety, and depression, were measured with a questionnaire including a set of instruments. Statistical analyses were descriptive and analytical.   Results Paper I identified multiple stressors of modernity, gender orders and youth. Contextual factors, including social constructions and practices of gender, played an important role for the stress experienced by these young women. The results revealed that multiple and intersecting stressors and demands connected to essential life spheres, contributed not only to experiences of distress but also to feelings of constraint. Moreover, the roles of excessive taking of responsibility and failing adult support were revealed. Paper II illuminated multidimensional lived and embodied experiences of distress. ‘Living close to the edge’ emerged as the common theme running through all of the interviews and captured the young women’s sometimes unbearable situations. The theme contains dimensions of physical, emotional, cognitive, social, and existential distress, as well as dimensions of distrust and disempowerment. Paper III examined two Swedish adolescent girls’ experiences of living in a violent relationship as teenagers, and how this has affected their lives and health over time. The analysis revealed violation, stress, trauma, coping, and agency during adolescence and the transition into adulthood. Paper IV showed a high level of perceived stress, and subjective health and stress complaints among boys and girls. High pressure and excessive demands from school were experienced by a majority of boys and girls. Perceived stress was correlated with subjective health and stress complaints and anxiety. There was a clear gender difference: two to three times as many girls than boys reported subjective health complaints, e.g. headaches, tiredness and sleeping difficulties, musculoskeletal pain, sadness and anxiety.   Conclusion Several issues of relevance to public health were raised throughout the thesis. According to the interview results, the young women face multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and being young, which correspond to their multidimensional experiences of ‘living close to the edge’. Their experiences of stress are multidimensional, and include physical, emotional, cognitive, social and existential dimensions. Findings from the qualitative study were also mirrored in the findings from the larger group of adolescents in the school survey, where a high proportion of older adolescents, particularly girls, reported perceptions of stress. Moreover, perceived stress correlated to a variety of subjective health complaints and anxiety. The results can be understood and explained from a variety of perspectives. The experience of ‘managing alone’ indicated perceptions of inadequate social support. The overall results indicated a risk of more negative health development, particularly among adolescent girls and young women. Stressors of modernity, gender orders and youth were prominent. The continuation and normalisation of oppression and violence are also discussed as a severe gendered stressor in young women’s lives. This calls for a broad contextualised and gender-sensitive approach to young people’s stress and health problems. In conclusion, the age and gender gap in adolescent health needs to be further explored, and processes of distress, distrust and disempowerment have to be taken more seriously. / Under det senaste decenniet har medier och flertalet nationella forskningsrapporter informerat om ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och unga i Sverige. Denna avhandlings syfte är att med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige, med speciellt fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem. Avhandlingen har en explorativ och flexibel studiedesign som kombinerar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med särskild tyngdpunkt på de kvalitativa metoderna. Datainsamling har genomförts med a) kvalitativa forskningsintervjuer med en grupp flickor och unga kvinnor (16–25 år) som sökt hjälp för stressrelaterade problem på en ungdomshälsomottagning i Umeå, och b) en skolbaserad enkätunder-sökning med totalt 1027 pojkar och flickor, 16–18 år, i åk 1–2 på tre kommunala gymnasieskolor i Umeå. Forskningsintervjuerna har huvudsakligen analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen har i de olika delarbetena sedan kombinerats med diskursorienterad analys (Artikel I), med fenomenologisk ansats (Artikel II) och med narrativ metod (Artikel III). Skolenkäten har analyserats med deskriptiva och analytiska statistiska metoder (Artikel IV). Resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen med unga kvinnor belyser a) multipla stressorer som kan hänföras till flera parallella områden i livet – men även till samhälleliga diskurser: modernitetens stressorer, genusordningarnas stressorer och ungdoms-årens stressorer, b) multidimensionella, levda och förkroppsligade erfarenheter av stress och ”att leva på gränsen” som innefattar fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och existentiella dimensioner och c) erfarenheter av våld och kontroll i partnerrelationer samt deras konsekvenser. Resultaten från enkätundersökningen med gymnasielever visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag inklusive oro och ångest. Jämfört med pojkarna så är det två till tre gånger fler flickor som rapporterar besvär och denna skillnad är signifikant. En majoritet av ungdomarna håller ett högt tempo och upplever sig också pressade av krav från skolan samt av egna inre krav. Upplevelserna av stress i form av högt tempo och höga krav korrelerar med de subjektiva hälso- och stressbesvären samt med ångest.   Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem, men stress bland unga behöver också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.

Undersökningen syftar till att utforska en postsekulär variant av integrationsbegreppet, genom att kritiskt granska aktuell forskning om integration. Detta genom ett explorativt begreppsstudium som primär metodologisk ansats, ett allmänt litteraturstudium som sekundär ansats, samt ett intersektionellt perspektiv som komplementär teoretisk ansats. Undersökningens postsekulära teoretiska ramverk utgörs av Zygmunt Baumans teori om flytande modernitet, Charles Taylors teori om den dialogiska funktionen, och Seyla Benhabibs teori om deliberativ demokrati. Undersökningen visar på fem centrala dimensioner av det postsekulära integrationsbegreppet; (i) mer än enbart religion, (ii) förändrade maktförhållanden och villkor, (iii) intersektionalitet, (iv) samtida aktivism, och slutligen (v) ideal och visioner. Den första dimensionen syftar till att problematisera den vetenskapliga debatten om postsekularitet, och påpeka dess ensidiga betoning på religion och religiositet i relation till sekulära samhällen. Den andra dimensionen syftar till att undersöka maktförhållanden och villkor, med grund i historiska, ekonomiska, sociala och globala faktorer. En tredje dimension belyser den mänskliga identitetens komplexitet och dess transformation, utifrån maktrelationer och tillhörighetskategorier. Den fjärde dimensionen som trädde fram accentuerade begrepp som deliberativ demokrati, omförhandling, försoning och solidaritet. Fokus lades främst på socialt engagemang och gräsrotsinitiativ som former av aktivism. Den femte och avslutande dimensionen anspelar på idealets och visionernas betydelse, och hur dessa träder fram i samtida sekulär kontext. Med grund i undersökningens resultat, är det möjligt att påvisa hur traditionella förståelser av integrationsbegreppet framträder som otillräckliga och kontraproduktiva i strävan efter jämlik och inkluderande integration. / The purpose of this study is to explore a postsecular alternative to the concept of integration, through a critical examination of current research on integration. This is achieved through an explorative conceptual study as the primary method, a general literature study as the subordinate method, and an intersectional perspective as a complementary theoretical approach. The postsecular theoretical framework of this thesis consists of Zygmunt Bauman’s theory of liquid modernity, Charles Taylor’s theory of the dialogical function, and Seyla Benhabib’s theory of deliberative democracy. The study presents five central features of the postsecular concept of integration as being; (i) more than just religion, (ii) change in power relations and conditions, (iii) intersectionality, (iv) contemporary activism, and lastly (v) ideals and visions. The first feature aims to scrutinize the scientific postsecular debate, and point out its one-sided emphasis on religion and religiosity in relation to secular societies. The second feature aims to examine power relations and conditions, constituted by historical, economic, social and global factors. A third feature illuminates the complexity and transformation of identity, with regards to power relations and categories of belonging. The fourth feature which appeared in the study emphasized concepts like deliberative democracy, renegotiation, reconciliation and solidarity. The focal point being social commitment and grassroots- levels of initiatives as forms of activism. The fifth and concluding feature refers to the significance of ideals and visions and how these appear in contemporary secular context. Based on this study, it is possible to claim how traditional understandings of the concept of integration appear inadequate and counterproductive in the endeavor of an equal and inclusive integration.

Uppsatsen utforskar relationen mellan Karin Boyes Astarte och T.S. Eliots The Waste Land, särskilt med avseende på modernistisk tematik och med avstamp i tidigare forskning som kommenterat relationen mellan verken, främst Gunilla Domellöfs och Caroline Hauxs. Analysen omfattar den senares upptäckt att ”Det öde landskap som skrivs fram hos Eliot existerar dolt och outsagt i Astarte.” Verken jämförs med avseende på: Skildringen av den moderna staden; Krig, trauma, våld och utvecklingsskepticism; Den ofruktbara masskulturen; (Naturens, Guds och Kärlekens död); Verkens mytkomplex; Psykoanalytiska perspektiv på gemenskap, behov och begär. Uppsatsen innehåller även en sammanställning av likheter mellan episoderna som utspelar sig mellan Viola och Hill i Astarte och mellan maskinskriverskan och kontoristen i The Waste Land. Undersökningen bekräftar betydande beröringspunkter mellan verken vad gäller såväl tematik som de positioner författarna intar – det gäller utvecklingsskepticismen, masskulturen (där Astarte i högre utsträckning intresserar sig för handel och konsumtion), samt fruktbarhetsförlusten med avseende på Naturen, Gud och Kärleken. Myter har en betydelsefull roll i båda verken. I Astarte är Gudinnan/belätet Astarte i och för sig närvarande, men hon fyller inte sina ursprungliga funktioner. Undersökningen identifierar nya tolkningsmöjligheter gällande Astartes potentiella roll, kopplade till våld och skydd. På ett övergripande plan finns en korsställning mellan verken, där det som utgör The Waste Lands förgrund tenderar att blottas genom sprickor i ”Astartesamhällets” fasad, genom Boyes didaktiska exposéer, samt vid kritisk läsning. Den sammanlagda effekten av dessa aspekter är att Eliots ödeland – den levande döden – är mer av en tydlig referenspunkt än något dolt och outsagt i Astarte.

Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist.