To address the issues of climate change and reduce the emissions released into the atmosphere, society and companies, including the financial markets, need to adjust how they act and conduct business. The financial markets are vital in the transition towards a more sustainable society and stock exchanges are a central actor to enhance green finance, enabling green securities to be traded. For stock exchange companies to stand tall and encourage a green transition, they need to be aware of their own internal environmental impact. As society is changing to become more serviceoriented, so is stock exchanges. A part of enabling servitization is the usage of cloud services which not only enable companies to focus more on their core business, it also has the potential to reduce companies’ environmental footprint. This study examines the environmental impact of a stock exchange company and how it can be reduced by transitioning to cloud computing. The study uses Nasdaq as a case company and examines environmental performance data from major stock exchanges worldwide. The study furthermore uses the Multi-Level Perspective (MLP) to understand what enables and disables a cloud transition for stock exchanges. This study concludes that the main environmental impact of a stock exchange is Business Travel, electricity and heat for Office Buildings and Data Centres, although the order of these varies throughout the industry. Further, it is concluded that a stock exchange can reduce its environmental footprint by transitioning to cloud computing, in the best-case scenario, emissions are reduced with 10 percent and electricity usage reduced with almost 30 percent of the total usage. However, the impact of a transition is dependent on the rate of renewable energy used for the data centre. The study finds that a cloud transition includes enablers and disablers on all three levels on the MLP and it will most likely be incremental innovations together with a business model shift and technical traits of cloud that will enable and open the window of opportunity for a regime shift. It is concluded that technology or IT-security of cloud computing is not hindering a cloud transition, rather it is organizational culture, assumptions, financial lock-ins, and landscape protectionism that are disablers for a transition. To overcome those, and reduce the environmental footprint, stock exchanges need to work together with cloud providers to create use cases that are in line with the regulatory and financial requirements of a stock exchange. / För att hantera klimatförändringar och reducera utsläppen i atmosfären måste samhället och företag, inklusive de finansiella marknaderna anpassa hur de agerar och bedriver verksamhet. De finansiella marknaderna är vitala för övergången till ett mer hållbart samhälle och börser är en central aktör för att utveckla grön finans och möjliggöra handel av gröna värdepapper. Om börsbolag ska stå rakryggade och uppmuntra till en grön övergång måste de vara medvetna om deras egen interna miljöpåverkan. I takt med att samhället förändras till att bli mer serviceinriktat, förändras också börserna. En faktor för att möjliggöra servitisering är användningen av molntjänster, som inte bara möjliggör mer fokus på kärnverksamhet utan har också potential att minska företags miljöpåverkan. Denna studie undersöker miljöeffekterna av ett börsföretag och hur det kan minskas genom en övergång till molntjänster. Studien använder Nasdaq som ett caseföretag samt undersöker data om miljöpåverkan från de stora börserna världen över. Vidare, för att förstå vad som möjliggör och förhindrar en molnövergång för börser använder studien Multi-Level Perspective (MLP). De viktigaste resultaten från denna studie är att den största miljöpåverkan av en börs är affärsresor, el och värme för kontorsbyggnader samt datacenter, dock varierar ordningen på dessa mellan börser. Studien konkluderar att en börs kan minska deras miljöpåverkan genom att övergå till molntjänster, i bästa fall kan molntjänster minska utsläppen med 10 procent och minska elanvändningen med nästan 30 procent av den totala användningen. Effekterna av en övergång är dock mycket beroende av andelen förnybar energi som användas av de olika datacentren. Studien konstaterar flertalet faktorer på alla tre nivåer av MLP som både möjliggör och förhindrar en molnövergång. Det kommer sannolikt vara inkrementellinnovation tillsammans med affärsmodellsförändringar och tekniska egenskaper för molntjänster som möjliggör och öppnar fönstret till regimskifte. Studien konkluderar att det inte är tekniken eller IT-säkerheten för molntjänster som förhindrar en molnövergång utan det är organisationskulturen, förutfattade meningar, ekonomiska inlåsningar och landskapsprotektionism som förhindrar en molnövergång. För att övervinna dessa och minska miljöpåverkan måste börserna samarbeta med molntjänsteleverantörer för att skapa use cases som är i linje med lagstiftningen och de finansiella kraven på en börs.

I en tid där digitaliseringen accelererar och distansarbete expanderar, står företag inför utmaningen att upprätthålla en hög nivå av IT-säkerhet. Den hastiga övergången till distansarbete har introducerat nya utmaningar för företag globalt, då anställda nu arbetar från olika geografiska platser. Denna studie undersöker IT-säkerhetsåtgärder hos svenska IT-företag under denna omställning. Forskningsfrågorna för studien som den avser att besvara är: Vilka anpassningar har företag gjort inom IT-säkerhet i samband med distansarbete, som en följd av ökade cyberhot? och Ur ett IT-säkerhetsperspektiv, vilka risker och utmaningar finns kopplat till företags distansarbete? Genom semistrukturerade intervjuer med sju individer som arbetar med IT-säkerhet undersöktes säkerhetsanpassningar och risker relaterade till distansarbete för att besvara forskningsfrågorna. Studien visar att företagen har vidtagit flera åtgärder för att säkerställa tryggt distansarbete, inklusive användning av VPN-lösningar, övervakningssystem och utbildning av personalen. Trots detta kvarstår risker som att obehöriga ser skärmar, brister i informationsklassificering och kunskap om riktlinjer hos anställda. Otillräckliga processer för att kvalitetssäkra molntjänster är också en fortsatt utmaning. Slutsatsen betonar vikten av att företag fortsätter att investera i tekniska IT-säkerhetslösningar och samtidigt fokuserar mer på den mänskliga aspekten genom utbildning och implementering av tydliga riktlinjer för säkert distansarbete. Dessutom visar studien att teoretiska ramverket sex lager av IT-säkerhet utvecklat av Whitman och Mattord (2012) effektivt kan användas för att undersöka och analysera IT-säkerheten kring distansarbete. / In a time where digitalization is accelerating and remote work is expanding, companies face the challenge of maintaining a high level of IT security. The rapid transition to remote work has introduced new challenges for businesses globally, as employees now work from various geographical locations. This study examines IT security measures in Swedish IT companies during this shift. The research questions the study aims to answer are: What adaptations have companies made in IT security in conjunction with remote work, as a result of increased cyber threats? and From an IT security perspective, what risks and challenges are associated with companies remote work? Through semi-structured interviews with seven individuals working in IT security, security adaptations and risks related to remote work were examined to answer the research questions. The study shows that companies have implemented several measures to ensure secure remote work, including the use of VPN solutions, monitoring systems, and employee training. Despite this, risks such as unauthorized viewing of screens, deficiencies in information classification, and employees knowledge of guidelines remain. Inadequate processes for quality assurance of cloud services also continue to be a challenge. The conclusion emphasizes the importance of companies continuing to invest in technical IT security solutions while also focusing more on the human aspect through training and the implementation of clear guidelines for secure remote work. Furthermore, the study shows that the theoretical framework of six layers of IT security developed by Whitman and Mattord (2012) can be effectively used to investigate and analyze IT security related to remote work.

At Halmstad University a project was developed to provide recommendations forupgrading and downgrading the cloud resource app service plan based on the customersusage over the last 30 days. In today’s day and age, cloud resources and services are oftenquite expensive and offers a variety of different plans which can make it overwhelmingfor the customer to easily choose which tier they need for their plan. The result of thisscript indicate that the cloud users should consider changing subscription tier based onhow the historical data of their usage of the plan has looked like during the last 30 days.The proposed algorithm suggests an upgrade of a tier if the plan is overutilized andsuggest a downgrade of a tier if the plan is underutilized. The developed PowerShell codeuses the First-Fit and the Rule-based algorithmic approach from the related workresearched in the paper. The result found was that the code was able to give suitablerecommendations to scale up and down tiers for plans which were under and overutilizedbased on the percentual utilization rules set up and Legacy/DEV SKU mapping. Theresults obtained showed that the suggested plan can reduce costs by up to 30% and giveroughly 438.2% more performance per $USD spent. / Vid Högskolan i Halmstad utvecklades ett projekt för att ge förslag på uppgraderingaroch nedgraderingar av molnresursern app service plan baserat på användarens senaste 30dagars användning. Då dagens molnresurser och tjänster ofta är dyra och erbjuder ettöverflöd av planer, kan det vara förvirrande för användare att välja rätt nivå för sinabehov. Projektet föreslår att användarna ska överväga att byta plan beroende på hur denhistoriska datan har sett ut för planens användning, där en uppgradering rekommenderasom tjänsten är överanvänd och en nedgradering om planen är underanvänd. Denutvecklade PowerShell koden använder sig av First-fit och det regelbaserade algoritmtypen som utvecklades med inspiration från litteraturstudien. Resultatet av projektetindikerar att koden kunde ge optimala upp och ned skalnings rekommendationer beroendepå de olika procentuella trösklarna satta samt mappningen av Legacy och utvecklingstiers. Analyseringen av resultatet pekar på att det går att spara runt 30% på app serviceplan kostnaderna samt att app service planerna får 438,2% mer prestanda per spenderad$USD i jämförelse med nuvarande planen.

Datormoln, även kallat molnet, är teknik baserad på användande av applikationer och data över Internet. Molnet erbjuder olika typer av tjänster och resurser som t.ex. applikationer och datorkraft. Molntjänster kan underlätta för företag då de kan sänka den annars höga kostnaden för saker som personal, hårdvara, mjukvara och det utrymme detta kräver. Denna rapport kommer svara på frågan ”Vad är moln?” och grundläggande beskriva molnets struktur och funktion, samt olika typer av moln. Rapporten kommer även beskriva ett par olika molntjänster.

Digital teknik används alltmer av företag för att utveckla sina erbjudanden, och framstegen inom området har haft en betydande inverkan på att företag omprövar och förändrar sina affärsmodeller. En viktig teknologi inom detta område är molntjänster (eng. Cloud Computing), som möjliggör lagring och tillhandahållande av information som en tjänst via internet. Inom molntjänster finns olika tjänstemodeller, och en av dem är Software-as-a-Service (SaaS). SaaS utgör en tredjedel av den totala mjukvarumarknaden och förväntas fortsätta växa inom industrin för internetbaserad mjukvara och tjänster. SaaS har potentialen att främja transformationen av affärsmodeller genom att introducera en ny logik för att skapa, leverera och fånga värde. För att lyckas med användningen av SaaS behöver tjänsteleverantören implementera och införa nya affärsmodeller. Trots att många företag strävar efter att utveckla digitala tjänster, upplever många företag svårigheter med att skapa verkligt kundvärde med sina digitala tjänster. Dessutom möter företagen utmaningar när det gäller att generera en lönsam intäktsström och bedöma vilken intäktsmodell som är lämpligast för tjänsten. Med grund i detta formulerades studiens syfte: att undersöka hur ett företag kan styra affärsmodellens utveckling mot ett SaaS-baserat erbjudande. En litteraturstudie genomfördes inom områdena affärsmodeller och affärsmodellsinnovation. I denna studie betraktas affärsmodellen som en modell bestående av tre komponenter: skapa, fånga och leverera värde, där varje komponent byggs upp av aktiviteter. Baserat på dessa teoretiska områden utvecklades en analysmodell. I litteraturstudien presenteras även tjänstefiering och digital tjänstefiering för att ge förståelse för drivkraften och relevansen av molntjänster. Studien utfördes som en flerfallsstudie av åtta företag som erbjuder en SaaS-lösning. Dessa företag är verksamma inom olika branscher och befinner sig på olika stadier i utvecklingen av sitt SaaS-erbjudande. Empirisk data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var personer med relevant kompetens inom studieområdet. Studien visade att kunderna spelar en central roll i utvecklingen av affärsmodellen för en SaaS-baserad lösning. Kunden har särskild betydelse i de tidiga faserna av affärsmodellens utveckling, och deras påverkan på styrningen av affärsmodellens utveckling är av stor vikt. När det gäller affärsmodellens komponenter framkom det att komponenten för att fånga värde spelar en betydande roll i styrningen av affärsmodellens utveckling. Vidare har studien visat att mognadsgraden och vidareutvecklingen av affärsmodellens komponenter sker i en särskild ordning (skapa värde→leverera värde→fånga värde), där företagets mognadsgrad styr vilken affärsmodellskomponent deras utvecklingsaktiviteter fokuseras på. Studien visade också att utvecklingsprocessen mot en SaaS-baserad affärsmodell är en iterativ process, där det är svårt att undvika behovet av att aktivt iterera affärsmodellen mot kunder för att fortsätta utveckla den. / Digital technology is increasingly being used by companies to develop their offerings, and advances in the field have had a significant impact on businesses reconsidering and changing their business models. One important technology in this area is cloud computing, which enable the storage and provision of information as a service over the internet to customers. Within cloud services, there are different service models, and one of them is Software-as- a-Service (SaaS). SaaS accounts for one-third of the total software market and is expected to continue growing in the industry of internet-based software and services. SaaS has the potential to promote the transformation of business models by introducing a new logic for creating, delivering, and capturing value. To succeed in the use of SaaS, the service provi- der needs to implement and adopt new business models. Despite many companies striving to develop digital services, many of them struggle to create real customer value with their digital services. Additionally, companies face challenges in generating a profitable revenue stream and choosing the appropriate revenue model for their service. Based on this, the following purpose of the study was formulated: to investigate how a company can steer the development of its business model towards a SaaS-based offering. A literature review was conducted in the areas of business models and business model innovation. In this study, the business model is considered as a model consisting of three components: creating, capturing, and delivering value, where these components consist of activities. Based on these theoretical areas, an analytical model was developed. The litera- ture review also presents servitization and digital servitization to provide an understanding of the driving force and the relevance of cloud services. The study was conducted as a multiple case study of eight companies offering a SaaS so- lution. These companies operate in different industries and are at different stages in the development of their SaaS offering. Empirical data was collected through 15 semi-structured interviews, where the respondents were individuals with relevant expertise in the study area. The study showed that customers play a central role in the development of the business model for a SaaS-based solution. Customers have particular significance in the early stages of business model development, and their influence on the development of the business model is of great importance. Regarding the components of the business model, it emerged that the value capture component plays a significant role in guiding the development of the business model. However, the study has shown that the maturity and further develop- ment of the business model components occur in a specific order (value creation→value delivery→value capture), where the company’s maturity level determines which business model component their development activities focus on. The study also demonstrated that the development of a SaaS-based business model is an iterative process, where companies need to actively iterate their business model with customers to continue its development.

As organisations adapt to the rigorous demands set by global markets, the supply chains that constitute their logistics networks become increasingly complex. This often has a detrimental effect on the supply chain visibility within the organisation, which may in turn have a negative impact on the core business of the organisation. This paper aims to determine how organisations can benefit in terms of improving their logistical supply chain visibility by implementing a Digital Twin — an all-encompassing virtual representation of the physical assets that constitute the logistics system. Furthermore, challenges related to implementation and the necessary steps to overcome these challenges were examined.  The results of the study are that Digital Twins may prove beneficial to organisations in terms of improving metrics of analytics, diagnostics, predictions and descriptions of physical assets. However, these benefits come with notable challenges — managing implementation and maintenance costs, ensuring proper information modelling, adopting new technology and leading the organisation through the changes that an implementation would entail.  In conclusion, a Digital Twin is a powerful tool suitable for organisations where the benefits outweigh the challenges of the initial implementation. Therefore, careful consideration must be taken to ensure that the investment is worthwhile. Further research is required to determine the most efficient way of introducing a Digital Twin to a logistical supply chain. / I takt med att organisationer anpassar sig till de hårda krav som ställs av den globala marknaden ökar också komplexiteten i deras logistiknätverk. Detta har ofta en negativ effekt på synligheten inom logistikkedjan i organisationen, vilken i sin tur kan ha en negativ påverkan på organisationens kärnverksamhet. Målet med denna studie är att utröna de fördelar som organisationer kan uppnå vad gäller att förbättra synligheten inom deras logistikkedjor genom att implementera en Digital Tvilling — en allomfattande virtuell representation av de fysiska tillgångar som utgör logistikkedjan.  Resultaten av studien är att Digitala Tvillingar kan vara gynnsamma för organisationer när det gäller att förbättra analys, diagnostik, prognoser och beskrivningar av fysiska tillgångar. Implementationen medför dock utmaningar — hantering av implementations- och driftskostnader, utformning av informationsmodellering, anammandet av ny teknik och ledarskap genom förändringsarbetet som en implementering skulle innebära.  Sammanfattningsvis är en Digital Tvilling ett verktyg som lämpar sig för organisationer där fördelarna överväger de utmaningar som tillkommer med implementationen. Därmed bör beslutet om en eventuell implementation endast ske efter noggrant övervägande. Vidare forskning behöver genomföras för att utröna den mest effektiva metoden för att introducera en Digital Tvilling till en logistikkedja.

Cloud computing and containerisation have experienced significant growth in recent years. With cloud providers requiring users to specify resource limits and requests, the need for performance and resource optimisation has emerged in the cloud computing domain. This thesis focuses on examining three autoscaling approaches in the Kubernetes container orchestrator: Hybrid Pod Autoscaler, Vertical Pod Autoscaler (VPA), and Horizontal Pod Autoscaler (HPA). To conduct the analysis, a production-grade microservice was deployed on a GKE cluster, replicating the workload of the host company Nordnet Bank AB, a pan-Nordic platform for savings investments. The main objective was to investigate the impact of the different autoscalers on the 50th and 99th percentile response times. The study also aimed to investigate whether a hybrid pod autoscaler, combining VPA and HPA, could outperform HPA and VPA in terms of response time and CPU usage. Additionally, the study aimed to identify the service metrics that an orchestrator can use to achieve response times similar to those obtained when resources are over-provisioned. The research findings indicate that response times varied significantly depending on the autoscaling strategy. While the 50th percentile response times remained consistent, the 99th percentile exhibited greater variation. Among the strategies, HPA demonstrated consistent performance, albeit with greater variability in the 99th percentile response times. The VPA strategy, in contrast, resulted in higher response times for both the 50th and 99th percentile compared to the baseline. The hybrid approach generally outperformed VPA in terms of response times while showing comparable performance to HPA, although with slightly greater variability. CPU usage patterns of the hybrid approach were more closely aligned with HPA than VPA. CPU usage and request rate were effectively used as service metrics for orchestrators in achieving acceptable 99th percentile response times, as demonstrated by both HPA and the hybrid approach. Nevertheless, these findings are contingent on the specific autoscaler configuration, microservice, and workload model used in this study and may not be universally applicable. / Cloud computing och containerisering har under de senaste åren haft en betydande tillväxt. I och med att molnleverantörer ger användare möjlighet att själva specificera resursgränser, har behovet för prestanda- och resursoptimering inom molntjänster blivit alltmer framträdande. Denna forskning fokuserar på att undersöka och utvärdera tre olika autoskalningsmetoder i Kubernetes containerorkestrator: Hybrid Pod Autoscaler, Vertical Pod Autoscaler (VPA) och Horizontal Pod Autoscaler (HPA).För att genomföra utvärderingen implementerades tre mikrotjänster i en GKE-klustermiljö. Arbetsbelastningen hos den svenska banken och handelsplattformen Nordnet Bank AB replikerades. Det primära syftet med studien var att undersöka hur de olika autoskalningsmetoderna påverkade svarstiden i den 50:e och 99:e percentilen. Utöver detta, syftade också till att undersöka om en hybrid pod autoscaler, som kombinerar både VPA och HPA, kunde överträffa de enskilda metoderna i svarstid och CPU-användning. Dessutom identifiera vilka mätvärden en orchestrator kan använda för att uppnå svarstider som liknar dem som uppnås när resurserna överdimensionerade. Resultaten från forskningen visar att svarstiderna varierade avsevärt beroende på vilken autoskalningsstrategi som användes. Medan svarstiderna för 50:e percentilen var relativt konsekventa, uppvisade 99:e percentilen större variation. HPA visade generellt sett jämn prestanda, men med en något större variation i 99:e percentilen av svarstider. Å andra sidan resulterade VPA i högre svarstider både för 50:e och 99:e percentilen. Hybridmetoden presterade generellt sett bättre än VPA när det gäller svarstider och visade liknande resultat som HPA, även om det fanns en något större variabilitet. Mönstret för CPU-användning för hybridmetoden låg närmare HPA än VPA. CPU-användning och förfrågningshastighet visade sig vara effektiva mätvärden för att uppnå acceptabla svarstider i 99:e percentilen, vilket bekräftades av både HPA och hybridmetoden. Det är dock viktigt att notera att dessa resultat är specifika för den autoskalningskonfiguration, mikrotjänst och arbetsbelastningsmodell som användes i studien och kanske inte är universellt tillämpliga.

Den globala industrin har under det senaste decenniet genomgått en enorm digital transformation, där tillämpandet av digitala och smarta verktyg inom företag aldrig har varit mer påtagligt. Under november 2011 presenterades begreppet Industrial 4.0 i en artikel skriven av den Tyska regeringen som beskriver en teknikintensiv strategi för år 2020 och omfattar vad idag betraktas som den fjärde industriella revolutionen. Industri 4.0 utgörs till stor del av integrationsprocessen mellan teknik och övrig verksamhet inom ett tillverkningsföretag, vilket i sin tur ger upphov till teknik såsom; automation, förstärkt verklighet, simuleringar, intelligenta tillverkningsprocesser samt övriga processindustriella IT-verktyg och -system. Flertal forskningsstudier hävdar att Industri 4.0-teknologier har potential att revolutionera sättet företag idag tillverkar produkter, men i och med att begreppet är relativt nytt, abstrakt samt består av väldigt komplexa tekniker och komponenter, är införandet av dessa inom en tillverkningsmiljö för närvarande en stor utmaning för tillverkande företag. Denna studie syftar alltså till att belysa de utmaningar och hinder som större tillverkande företag möter vid implementering av digital och smart teknik, samt åtgärder för att motverka dessa. Målet med studien är att leverera ett användbart resultat både för aktiva företag inom tillverkningsindustrin i form av stöd vid analys och diskussion av eventuella implementeringsstrategier och -satsningar inom Industri 4.0, men också ge övriga intressenter en uppfattning kring ämnet med tanke på att det, som sagt, är ett abstrakt system. En litteraturstudie genomfördes både för att få en överblick kring ämnet Industri 4.0 och hur det har behandlats i tidigare examensarbeten, avhandlingar samt forskningsstudier, men även för att identifiera tidigare identifierade hinder. Därefter genomfördes fältstudier på två tillverkande företag, Scania och Atlas Copco, samt teknikkonsultföretaget Knightec. Syftet med detta var framförallt att få en mer påtaglig och verklighetsförankrad uppfattning av Industri 4.0 men även verifiera att informationen i den teoretiska delen är relevant i praktiken för en tillverkande verksamhet. Studien påvisade därtill att identifierade utmaningar och hinder återfinns bland flertal organisatoriska områden inom ett tillverkande företag, varav de mest framgående aspekterna omfattade strategi, ledarskap, kunder, kultur, anställda, juridik samt teknik. Resultatet avslöjade vidare att tillverkande företag präglas av bristfälliga planer och strategier för att identifiera samt implementera nya tekniska lösningar, konflikter bland de anställda, svårigheter att integrera kundsystem enhetligt inom produktionen, avsaknad av lämplig teknisk kompetens, juridiska problem vad gäller hantering av data samt svårigheter att integrera nya och gamla teknologier. / The global industry has during the last decade undergone a considerable digital transformation, whereas the application of digital and smart technology within companies has never been more of a relevant field. During November of 2011, the term Industrial 4.0 was presented in an article written by the German government to describe a technology intensive strategy for the year 2020 and signifies what today is defined as the fourth industrial revolution. Industry 4.0 largely consists of the integration process between technology and remaining operations within a manufacturing company, which enables the development of technologies such as; automation, augmented reality, simulations, intelligent manufacturing processes and other process industrial IT-tools and systems. Several research studies has suggested that Industry 4.0 technologies has the potential to revolutionize the way companies today manufacture products, however, since the concept is relatively new, abstract and consists of various complex technologies and components, the implementation process of these within a manufacturing environment is one largest challenges that manufacturing companies are facing. This study therefore aims to highlight the challenges and difficulties that large manufacturing companies are facing when implementing digital and smart technology, as well as provide solutions regarding how they can be overcome. The overall goal is to deliver useful results both for active companies within the manufacturing industry in regards to serving as support when analyzing and discussing possible implementation strategies as well investments related to Industry 4.0, but also to provide surrounding stakeholders with a perception of the subject. At the commencement of the project, a literature study was performed to develop an overview of how Industry 4.0 has been discussed in previous theses and research studies as well as to find previously identified difficulties regarding the implementation process. Finally, a field study was performed at Scania and Atlas Copco and at the technology consulting firm Knightec. The main purpose was to gain a more realistic perspective regarding how digitalization and Industry 4.0 systems are applied and to verify that the information from our theoretical study is relevant and applicable within an actual manufacturing company. The study furthermore revealed that the identified difficulties and challenges can be found within multiple organizational areas of a manufacturing company, whereas the most distinct aspects consisted of strategy, leadership, customers, culture, employees, legal governance as well as technology. The results showed that companies were characterized by an overall lack of strategy to implement new technologies, conflicts with employees during implementation, difficulties to integrate customer orders with production, lack of technical skills in staff, legal issues regarding data storage and difficulties integrating new and old technologies.

The expanding adoption of cloud computing services by businesses has transformed IT infrastructure and data management in the computing space. Cloud computing offers advantages such as availability, scalability, and cost-effectiveness, making it a favored choice for businesses of all sizes. The aim of this thesis is to compare private and public cloud computing services in terms of pricing and implementation effort as well as comparing the cloud providers to each other. The top three cloud providers that will be examined are Google GCP, Microsoft Azure, and Amazon AWS. The study examines different pricing models and evaluates their effectiveness in different business scenarios. In addition, the thesis also discusses the challenges associated with building and maintaining private infrastructure and the deployment of applications to cloud computing service are examined. The research methodology involves data collection, analysis, and a case study of developing and deploying a ticketing system application on different cloud platforms. The ticket system helps to provide a realistic example and investigation of the cloud providers. The findings will help companies make informed decisions regarding the selection of the most appropriate cloud computing service based on pricing models and implementation efforts. The thesis provides valuable information on private and public cloud computing and recommends appropriate pricing models for different scenarios. This study adds to existing knowledge by analyzing current pricing models and deployment concepts in cloud computing. The thesis does not propose new solutions but follows a structured format compiling information on private, and public cloud computing and a comprehensive review of cloud computing pricing models and marketing efforts. / Den växande adoptionen av molntjänster inom företag har förändrat IT-infrastrukturen och datahanteringen inom datorområdet. Molntjänster erbjuder fördelar såsom tillgänglighet, skalbarhet och kostnadseffektivitet, vilket gör det till ett populärt val för företag i alla storlekar. Syftet med denna avhandling är att jämföra privata och offentliga molntjänster med avseende på prissättning och implementeringsinsatser samt att jämföra molnleverantörerna med varandra. De tre främsta molnleverantörerna som kommer att undersökas är Google GCP, Microsoft Azure och Amazon AWS. Studien undersöker olika prismodeller och utvärderar deras effektivitet i olika affärsscenarier. Dessutom diskuterar avhandlingen också utmaningarna med att bygga och underhålla privat infrastruktur samt implementeringen av applikationer till molntjänster. Forskningsmetodologin omfattar datainsamling, analys och en fallstudie av utveckling och implementering av ett support system på olika molnplattformar. Supportsystemet hjälper till att ge ett realistiskt exempel och undersökning av molnleverantörerna. Resultaten kommer att hjälpa företag att fatta informerade beslut när det gäller valet av lämpligaste molntjänst baserat på prismodeller och implementeringsinsatser. Avhandlingen tillhandahåller värdefull information om privat och offentlig molntjänst och rekommenderar lämpliga prismodeller för olika scenarier. Denna studie bidrar till befintlig kunskap genom att analysera nuvarande prismodeller och implementeringskoncept inom molntjänster. Avhandlingen föreslår inga nya lösningar, men följer en strukturerad format genom att sammanställa information om privat och offentlig molntjänst samt en omfattande översikt av prismodeller och marknadsinsatser inom molntjänster.

I dagens informationssamhälle pågår en växande trend av molnbaserade tjänster. Vid implementering av molnbaserade tjänster används metoden Virtualisering. Denna metod minskar behovet av antal fysiska datorsystem i ett datacenter. Vilket har en positiv miljöpåverkan eftersom energikonsumtionen minskar när hårdvaruresurser kan utnyttjas till sin fulla kapacitet. Molnbaserade tjänster skapar samhällsnytta då nya aktörer utan teknisk bakgrundskunskap snabbt kan komma igång med verksamhetsberoende tjänster. För tillämpning av Virtualisering används en så kallad Hypervisor vars uppgift är att distribuera molnbaserade tjänster. Efter utvärdering av vetenskapliga studier har vi funnit att det finns skillnader i prestanda och funktionalitet mellan olika Hypervisors. Därför väljer vi att göra en prestanda- samt funktionsanalys av Hypervisors som kommer från de största aktörerna på marknaden. Dessa är Microsoft Hyper-V Core Server 2012, Vmware ESXi 5.1.0 och Citrix XenServer 6.1.0 Free edition. Vår uppdragsgivare är försvarsmakten som bekräftade en stor efterfrågan av vår undersökning. Rapporten innefattar en teoretisk grund som beskriver tekniker bakom virtualisering och applicerbara användningsområden. Genomförandet består av två huvudsakliga metoder, en kvalitativ- respektive kvantitativ del. Grunden till den kvantitativa delen utgörs av ett standardsystem som fastställdes utifrån varje Hypervisors begränsningar. På detta standardsystem utfördes prestandatester i form av dataöverföringar med en serie automatiserade testverktyg. Syftet med testverktygen var att simulera datalaster som avsiktligt påverkade CPU och I/O för att avgöra vilka prestandaskillnader som förekommer mellan Hypervisors. Den kvalitativa undersökningen omfattade en utredning av funktionaliteter och begränsningar som varje Hypervisor tillämpar. Med tillämpning av empirisk analys av de kvantitativa mätresultaten kunde vi fastställa orsaken bakom varje Hypervisors prestanda. Resultaten visade att det fanns en korrelation mellan hur väl en Hypervisor presterat och vilken typ av dataöverföring som den utsätts för. Den Hypervisor som uppvisade goda prestandaresultat i samtliga dataöverföringar är ESXi. Resultaten av den kvalitativa undersökningen visade att den Hypervisor som offererade mest funktionalitet och minst begränsningar är Hyper-V. Slutsatsen blev att ett mindre datacenter som inte planerar en expansion bör lämpligtvis välja ESXi. Ett större datacenter som både har behov av funktioner som gynnar molnbaserade tjänster och mer hårdvaruresurser bör välja Hyper-V vid implementation av molntjänster. / A growing trend of cloud-based services can be witnessed in todays information society. To implement cloud-based services a method called virtualization is used. This method reduces the need of physical computer systems in a datacenter and facilitates a sustainable environmental and economical development. Cloud-based services create societal benefits by allowing new operators to quickly launch business-dependent services. Virtualization is applied by a so-called Hypervisor whose task is to distribute cloud-based services. After evaluation of existing scientific studies, we have found that there exists a discernible difference in performance and functionality between different varieties of Hypervisors. We have chosen to perform a functional and performance analysis of Hypervisors from the manufacturers with the largest market share. These are Microsoft Hyper-V Core Server 2012, Vmware ESXi 5.1.0 and Citrix XenServer 6.1.0 Free edition. Our client, the Swedish armed forces, have expressed a great need of the research which we have conducted. The thesis consists of a theoretical base which describes techniques behind virtualization and its applicable fields. Implementation comprises of two main methods, a qualitative and a quantitative research. The basis of the quantitative investigation consists of a standard test system which has been defined by the limitations of each Hypervisor. The system was used for a series of performance tests, where data transfers were initiated and sampled by automated testing tools. The purpose of the testing tools was to simulate workloads which deliberately affected CPU and I/O to determine the performance differences between Hypervisors. The qualitative method comprised of an assessment of functionalities and limitations for each Hypervisor. By using empirical analysis of the quantitative measurements we were able to determine the cause of each Hypervisors performance. The results revealed that there was a correlation between Hypervisor performance and the specific data transfer it was exposed to. The Hypervisor which exhibited good performance results in all data transfers was ESXi. The findings in the qualitative research revealed that the Hypervisor which offered the most functionality and least amount of constraints was Hyper-V. The conclusion of the overall results uncovered that ESXi is most suitable for smaller datacenters which do not intend to expand their operations. However a larger datacenter which is in need of cloud service oriented functionalities and requires greater hardware resources should choose Hyper-V at implementation of cloud-based services.