Icke-monetära belöningar har på senare tid uppmärksammats mer och mer och börjat användas av företag i allt större utsträckning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur just icke-monetära belöningar upplevs av anställda och effekten de har på motivation. Är ökningen av icke-monetära belöningar verkligen berättigad? Tidigare studier har ofta kommit fram till att icke-monetära belöningar har en positiv påverkan på motivation men inte varför de har det och det är här vår studie har sitt bidrag. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer på en bank som i princip endast använder icke-monetära belöningar. För att ha en god grund att diskutera fallstudiens resultat, har tre teorier använts; teorin om frikoppling, Maslows behovstrappa samt Herzbergs tvåfaktorteori. Med hjälp av teorin om frikoppling har en diskussion förts kring den frikoppling som setts mellan de olika hierarkiska nivåerna. Motivationsteorierna har gett sitt bidrag i att stödja inre och yttre motivationskrafter. Både Maslow och Herzberg förespråkar vikten av icke-monetära belöningar men att de först uppskattas då grundläggande behov är uppfyllda. I intervjuerna nämndes ofta monetära belöningar i ett första skede som bra motivationsfaktorer men vidare sågs den betydelse de icke-monetära belöningarna verkligen har. Studien har bekräftat innebörden av icke-monetära belöningar där främst utvecklingsmöjligheter uppskattas. Varför dessa icke-monetära belöningarna fungerar är för att de kan bidra till att skapa en kultur som på ett indirekt sätt motiverar de anställda. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att en god företagskultur där det exempelvis erbjuds goda utvecklingsmöjligheter, olika förmåner och en semla på semmeldagen skapar en trivsel vilket leder till att de anställda motiveras i det långa loppet och blir lojala till sina arbetsgivare. / Recently non-monetary rewards have been receiving more and more attention which have led to an increase in the usage of them by multiple companies. The purpose of this paper is therefore to investigate how non-monetary rewards are perceived by the employees and consequently how it affects the motivation of the employees. Is the increase justified or is it only a trend passing by? Prior research has identified that non-monetary rewards have a positive effect on the motivation of the employees. Why it has a positive effect is, however, uncertain and that is how our study will contribute to the field of study. The study was conducted through a series of qualitative semi-structured interviews on a single bank which basically only use non-monetary rewards. In order to be able to discuss the result of the case study, three theories have been used, decoupling theory, Maslow’s hierarchy of needs and Herzberg’s two-factor theory. By using the decoupling theory, a discussion about decoupling between the different levels of hierarchy has been held. Both motivation theories used in the study have contributed with support to both the internal and external forces of motivation. Maslow and Herzberg both describe the importance of non-monetary rewards and how they only can be fully appreciated once the basic needs are fulfilled. Monetary rewards were often mentioned in the beginning of the interviews as important first motivating factors but later in (in the interviews) the meaning of non-monetary rewards was emphasized. The study has also confirmed the appreciation of non-monetary rewards and especially developing opportunities within the company. A reason why these non-monetary rewards work in practice are because they can create a culture that indirectly motivate the employees. Based on the result of the study a conclusion can be made. By creating a good corporate culture that promote developing opportunities, benefits and by offering a Swedish cream bun on a special day, it results in a well-being which eventually leads to motivated and long-term committed employees.

Belöningssystem är något som många organisationer använder sig av för att bland annat skapa arbetsmotivation. Inom banksektorn används mestadels den monetära belöningen allmän bonus. Den allmänna bonusen är en kollektiv belöning som nästan alla i hela banken kan ta del av. I och med detta blir det intressant att studera om denna belöningen skapar arbetsmotivation för de anställda. Förväntningsteorin är en teori som beskriver hur individer skapar motivation. Den fokuserar på motivation i allmänhet, men har även använts som grund av forskare för att analysera arbetsmotivationen. Studiens syfte är att förklara bankpersonalens arbetsmotivation i relation till personalens egna förväntningar och deras upplevelse om värdet av den allmänna bonusen. Detta studeras genom en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv forskningsansats, vilket grundas i att forskningen är hypotesprövande. Empiriska data mäts utifrån en kvantitativ metod i form av webbenkäter. Undersökningens resultat indikerar att den anställdes individuella upplevda värde av den allmänna bonusen samt personens upplevda nåbarhet av bonusen har en positiv inverkan på dennes arbetsmotivation. Med värde menas hur värdefull individen upplever att bonusen är. En begränsning som har gjorts i arbetet är att den endast studerar respondenter inom en svensk bankkoncern som använder sig av den allmänna bonusen. Detta för att vi förutsätter att bankerna kan ha olika krav, storlekar och regler avseende sådana belöningar. Forskning kring hur vidare banksektorns användande av ett allmänt bonussystem bidrar till ökad arbetsmotivation är nästintill ostuderat. Därför anses denna uppsats ha ett värde för att belysa motivationseffekten av att använda sig av sådana belöningssystem.

Titel: Belöningar, autonom motivation och dess påverkan på turnover intentions - en studie på fastighetsmäklare i Stockholm Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lizette Lundh och Gabriel Nordenhaag Handledare: Jonas Kågström och Martin Ahlenius Datum: 2021 - Juni   Syfte Syftet med studie är att undersöka om autonom motivation spelar en medierad roll mellan monetära och icke monetära belöningar på turnover intention bland fastighetsmäklare i Stockholm.   Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod där en internetbaserad webbenkät har skickats ut via programmet Qualtrics. Enkäterna ligger till grund för empirin i resultatet och analysen. 142 användbara svar från fastighetsmäklare samlades in och av dessa gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en strukturell ekvationsmodell. Dessa analyser gjordes med hjälp av systemet Smart PLS. Därefter analyserades all data från resultatet mot relevanta teorier och tidigare studier.   Resultat & slutsats Resultatet av studien visar att monetära och icke-monetära belöningar ökar mängden autonom motivation en person upplever till sitt jobb. Den autonoma motivationen har sedan en negativ påverkan på turnover intention. Studien visade dock att monetära och icke-monetära belöningar har en starkare negativ påverkan på turnover intention när de inte medieras av autonom motivation. Därför har författarna dragit slutsatsen att autonom motivation inte har en mederande roll mellan belöningar och turnover intention.   Uppsatsens bidrag Det mest framhävande studien visade var att monetära belöningar visades ha störst total påverkan på både turnover intentions och autonom motivation. Det innebär att monetära belöningar är den faktor som har störs negativ påverkan på turnover intention hos fastighetsmäklare i Stockholm. Pengar påverkar således fastighetsmäklarnas inre motivation mest samt deras benägenhet till att vilja lämna arbetsplatsen. Resultatet visar även att icke monetära belöningar, kompetensutveckling, autonomistöd och bekräftelse, har en starkare egen påverkan på turnover intention än om det medieras av autonom motivation. Det innebär att icke-monetära belöningar inte medieras av autonom motivation. Studiens resultat påvisar tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Det förtydligar vikten för en organisation att förstå vad som verkligen motiverar deras anställda och prioritera humankapitalet. Inte förrän då går det att påverka deras anställdas turnover intentions och uppnå framgång.   Förslag till fortsatt forskning I resultatet framgår det att när alla motivationsfaktorerna som använts i studien drogs som en egen korrelation till turnover intention uppfylldes bara 0.512 för kvinnor och 0.580 för män. Dessa siffror visar hur stor del av turnover intention som blivit uppmätt genom studien. Det ger indikationer på att det finns fler faktorer som inte är med i den här studien men som har en betydande roll för turnover intention. Det vore därför intressant att undersöka vidare kring vilka dessa faktorer är och vilken påverkan de har på fastighetsmäklares avsikt att lämna arbetsplatsen.   Nyckelord Turnover intentions, autonom motivation, monetära belöningar, autonomistöd, bekräftelse, kompetensutveckling, fastighetsmäklare.

<p>De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.</p>

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar. Studien genomfördes på två fallföretag med en population utav 60 anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter samt 30 anställda med komplexa arbetsuppgifter med en svarsfrekvensen på 57%. Resultatet bekräftar att personer med komplexa arbetsuppgifter upplever inre motivation samt att personer med icke-komplexa arbetsuppgifter upplever yttre motivation. Det är snarare tillgången till en viss typ av motivation än själva arbetsuppgiftens komplexitetsgrad som avgör vad anställda motiveras av. / The purpose of this thesis was to determine whether and how the level of complexity within work task affects what employees are motivated by. Moreover, was the purpose to investigate what preferences the employees with different level of complexity in their work task had regarding non-monetary rewards. The degree to which the executives were aware of their employees preferences regarding non-monetary rewards was also examined. Based on theoretical perspectives should the employees with complex work tasks be motivated by intrinsic factors such as praise, growth and increased autonomy. The employees with non-complex work task should be affected by extrinsic factors such as salary and spontaneous material rewards. The study was carried out on two case companies with a population of 60 employees with non-complex work tasks and 30 employees with complex work tasks with a response rate of 57%. The results of this study confirm that people with complex work tasks experience intrinsic motivation whereas those with non-complex work tasks experience extrinsic motivation. The result concludes that it is the access to a certain kind of motivation rather than the complexity of work task which determines what the employee is motivated by.

Bakgrund: Kunskapsintensiva organisationer upplever svårigheter när det kommer till att behålla medarbetare och de tvingas således arbeta för att hantera den frivilliga personalomsättningen. Den svenska advokatbranschen genomgår förändring och medarbetare byter arbetsgivare i allt större utsträckning. Samtidigt pågår diskussioner kring huruvida monetära- och icke-monetära incitamentssystem påverkar medarbetarnas motivation, arbetstillfredsställelse och engagemang. Därav har intresset väckts för att studera huruvida incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Metod: Studien innehar en kvalitativ forskningsstrategi och ett konstruktionistisktperspektiv. Arbetet följer en abduktiv ansats och en tematisk analys används viddata analysen. Syftet och forskningsfrågorna besvaras genom att utnyttja en flerfallsstudie på två olika advokatbyråer verksamma i Sverige, där 14 semi-strukturerade intervjuundersökningar ligger till grund för inhämtandet av det empiriska materialet. Slutsats: Studien påvisar att kunskapsintensiva organisationer bör utforma incitamentssystem med både monetära och icke-monetära incitament där en förståelse för att incitamentssystem kan påverka andra medarbetare än vad som var avsett är viktig. Monetära incitament tycks påverka arbetstillfredsställelsen men har begränsad effekt på medarbetarnas motivation och engagemang. De icke-monetära incitamenten tenderar att påverka den frivilliga personalomsättningen i större utsträckning / Background: Knowledge-intensive organizations experience difficulties when it comes to retaining employees and they are obliged to handle the voluntary turnover. The Swedish law branch of industry experiences a period of change where employees change employers to a greater extent. At the same time, there are ongoing discussions about how monetary- and non-monetary incentives affect employee motivation, job satisfaction and commitment. Therefore, it is interesting to study how incentive systems affect voluntary turnover in Swedish law firms. Purpose: The study aims to increase the understanding of how incentive systems affect the voluntary turnover in Swedish law firms. Methodology: The study is designed according to a qualitative research strategy and has a constructionist perspective. The work follows an abductive approach, and a thematic analysis is used when analyzing the data. The purpose and research questions are answered by utilizing a multiple-case study of two Swedish law firms, where 14 semistructured interviews generate the empirical material. Conclusion: The study shows that knowledge-intensive organizations should design incentive systems with both monetary and non-monetary incentives where an understanding that incentive systems can affect other employees than what was intended is important. Monetary incentives seem to affect job satisfaction but have a limited effect on employee motivation and commitment. The non-monetary incentives tend to affect voluntary employee turnover to a greater extent.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om faktorn pris påverkar konsumenter vid användning av bankens digitala tjänster. Metod: Vår studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod, som genomfördes medwebbaserade enkäter. Av de 164 påbörjade enkäterna, fick vi ut 162 representativa svar.Av insamlad empirisk data gjorde vi sedan en korrelationsanalys med hjälp avprogrammet SPSS. Analys: Studien visar att variabeln pris har en påverkan på kunder i valet av att användabankernas digitala tjänster. Pris tenderar att bli mindre framträdande då kunden uppleverett högt PU (upplevd användbarhet) eller PEOU (upplevd användarvänlighet). Förslag på vidare forskning: En replikation av denna studie hade varit intressant att semed ett annat urval. Vid genomförandet av denna studie har vi använt oss av ettbekvämlighetsurval, där större delen av respondenterna haft tidigare erfarenhet avinternetbanken. Teoretiskt och Praktiskt bidrag: Studien tydliggör att priset har en betydelse föracceptansen av ny teknologi, i detta fall internetbanken. Prisets betydelse är större hosde respondenter som inte tidigare haft någon erfarenhet av teknologin. Nyckelord: Internetbank, Technology acceptance model, TAM, Pris, Icke-monetärakostnader

<p>Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.</p>

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.