The study deals with the theory of optimal currency areas complemented with the EU's Maastricht criteria in order to investigate how today’s Economic and Monetary Union of the European Union can be divided into smaller unions with countries that are more homogeneous based on said criteria compared to the current larger currency union. To investigate this, we use cluster analysis as the method easily enables analysis of similarities and differences between countries. The results show that the optimal number of clusters for the nations in the EU in 2007, 2008, 2010 and 2015 is ten and that the optimal number of clusters in 2019 is seven. We also observe a relatively distinct division between western and eastern countries, which splits the countries in two clusters. These two clusters are consistent over the studied years, however not considered the most optimal according to cluster analysis. Nonetheless, with respect to political, geographical, and cultural aspects, we conclude that having two different currencies within the European Union being the most realistic. / Studien behandlar teorin om optimala valutaområden, kompletterat med EU:s Maastrichtkriterier för att undersöka hur den nuvarande ekonomiska och monetära unionen i EU kan delas in i mindre unioner med länder som är mer homogena utifrån nämnda kriterier jämfört med dagens större valutaunion. För att undersöka detta använder vi oss av klusteranalys eftersom metoden på ett enkelt sätt möjliggör analys av likheter och skillnader mellan länder. Resultatet visar att optimalt antal kluster för länderna i EU under åren 2007, 2008, 2010 och 2015 är tio och att optimalt antal kluster under år 2019 är sju. Vi observerar också en relativt tydlig uppdelning mellan de västra och östra länderna, som delar länderna i EU i två större kluster. Dessa två kluster är enhetliga över de undersökta åren, men inte helt optimala enligt klusteranalysen. Trots detta, så bedömer vi att dela in den Europeiska unionen i två valutaunioner är den mest realistiska slutsatsen utifrån politiska, geografiska, och kulturella skillnader. / Die Studie behandelt die Theorie der optimalen Währungsräume, ergänzt durch die Maastricht-Kriterien der EU, um zu untersuchen, wie die heutige europäische Wirtschafts-und Währungsunion in kleinere Unionen aufgeteilt werden kann. Diese Unionen sollten auf der Grundlage dieser Kriterien homogener als die heutige größere Währungsunion sein. Um dies zu untersuchen, verwenden wir Clusteranalyse, da diese Methode die Analyse von Ähnlichkeiten und Unterschieden zwischen den Ländern leicht ermöglicht. Die Studie zeigt, dass die optimale Anzahl von Clustern für die EU-Länder in den Jahren 2007, 2008, 2010 und 2015 bei einer Größe von zehn liegt und dass die optimale Anzahl von Clustern im Jahr 2019 bei sieben liegt. Wir finden auch eine ziemlich deutliche Aufteilung zwischen westlichen und östlichen Ländern. Diese zwei Clustern sind über den studierten Jahren durchgängig, aber laut der Klusteranalyse nicht völlig optimal. Dennoch finden wir, die Europäische Union in zwei Währungsunionen verteilen, die am meisten realistische Schlussfolge laut politische, geographische, und kulturellen Aspekten ist.

Det finns idag väldigt många olika handelsföretag, vilket medför att konkurrensen om konsumenterna är stenhård. Butiker använder många olika former av marknadsföring för att nå fram till sina respektive målgrupper, marknadsföring är ett väldigt brett begrepp och involverar många olika åtgärder som butiken kan använda sig av. Det här arbetet fokuserar på tre olika former av säljfrämjande åtgärder som är relativt vanliga idag. Det som studeras i denna rapport är huruvida kupongerbjudanden, SMS erbjudanden och erbjudandet ’tag 2 betala för 1’ påverkar olika konsumenters beteenden och om de blir mer benägna till köp när de utsätts för dessa. Erbjudandet ’tag 2 betala för 1’ kan användas på flertal lika sätt men författarna har endast sett på erbjudandet som en kommunikationskanal i butiksmiljö, såsom skyltning och förpackningar. Forskningsfrågan som kommer att belysa hela arbetet är: hur påverkas konsumenters beteenden av rabatterbjudanden? Vi belyser i arbetet de skillnader och likheter som framkommit mellan olika generationer och ur ett genusperspektiv. Vi ser även över vilka eventuella risker respektive möjligheter som kan finnas genom att använda sig av dessa tre olika sorters besparingserbjudanden. Författarna har valt att genomföra en kvantitativ ansats och inspirationen till vår enkätundersökning grundar sig på tidigare forskning. Enkätundersökningen har utförts på 100 respondenter som tillfrågats via e-post och slumpvis utvalda personer i Katrineholms centrum. Deltagarna som tillfrågats är uppdelade i fyra kategorier, utifrån ålder och kön.Enkätundersökningen gav författarna belägg för att påvisa att konsumenter reagerar olika beroende på vilken typ av säljfrämjande åtgärder dessa utsattes för. Författarna kan se tydliga skillnader mellan dessa typer av erbjudanden. ’Tag 2 betala för 1’ som avser en kommunikationskanal i butiksmiljö var det erbjudande som samtliga deltagare föredrog. Kategorin som behandlar äldre män var de deltagare som överlag inte föredrog olika typer av rabatterbjudanden. / There are many trading companies today, which bring fierce competition over the customers. Stores use a lot of different kinds of marketing to reach respective target groups, marketing is a very wide term and involves many different measures that the stores can use. Our study focuses on three different kinds of sales promotion who are relative common today. We have studied whether the coupon offers, SMS offers and offer ‘buy one get one for free’ affects different consumer behavior and if consumers become more inclined to buy when they are exposed to them. The offer ‘buy one get one for free’ can be used in several similar ways, but the authors have only seen the offer as a communication channel in the retail environment, such as signage and packaging. The research question that will illuminate the entire work is how consumer behavior is influenced by the discount offers? The things that are investigated are if coupons, text message offers and ‘buy one get one for free’ have an effect on consumers behavior and if they become more liable to purchase when they are exposed of these promotions. In our study we will express the highlights of the differences and similarities that emerged between different generations and through a gender perspective. We have also checked the possible risks respective opportunities that may be found using these three different kinds of saving offers. The authors have chosen to implement a quantitative approach and the inspiration for our survey is based on previous research. The survey has been conducted on 100 respondents questioned by e-mail and randomly selected in Katrineholm city. The participants surveyed are divided into four categories according to age and gender.The survey gave the authors evidence to demonstrate that consumers react differently depending on the type of promotion they were subjected. The authors can see a clear difference between these types of offers. 'Buy one get one for free' which refers to a communication channel in the retail environment was the offer that all participants preferred. The category with older men was the participants who generally did not prefer different types of discount offers.

Visselblåsarbegreppet har blivit ett allt mer frekvent förekommande inslag inom den unionsrättsliga lagstiftningen, och vikten av att beskydda arbetstagare som bistår myndigheter med information som kan stoppa överträdelser har på senare år uppmärksammats och betonats världen över. I samband med en modernisering och uppdatering av den finansmarknadsrättsliga lagstiftningen, inte minst till följd av den tekniska utvecklingen inom området, valde EU:s lagstiftande organ att göra en markering mot fysiska och juridiska personer som ägnar sig åt överträdelser som kan vilseleda aktörerna på de finansiella marknaderna. Bland annat infördes, genom ett antal nya rättsakter, enhetliga sanktioner samt minimibestämmelser för kriminalisering av vissa ageranden. Vid framtagandet av lagstiftningen diskuterades även på EU-nivå huruvida ett potentiellt införande av ekonomiska incitament för visselblåsare som bidrar med värdefull information i fråga om marknadsmissbruk borde utgöra en del av det sociala skyddet för nämnda individer. Medlemsstaterna hade redan i samband med tidigare unionsöverskridande lagstiftning ålagts att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att visselblåsare erhåller skydd gentemot arbetsgivare avseende hämndaktioner, men här, tydligt inspirerade av den amerikanska lagstiftningen i motsvarande område, öppnade EU för första gången för att låta unionsmedlemmarna erbjuda monetära utbetalningar till visselblåsare. I förevarande uppsats presenteras den aktuella EU-lagstiftningen samt den inhemska lagstiftning som bestämmelserna genererat i Sverige. Nämnda inslag sätts i relation till den amerikanska visselblåsarlagstiftningen. En redogörelse för lagstiftningens mottagande och effekt – kombinerat med teoretiska såväl som statistiska studier avseende ekonomiska incitament kopplat till visselblåsning – används för att besvara frågan huruvida ett införande av nämnda incitament skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt inslag inom den svenska lagstiftningen. Min argumentation, vilken presenteras i analysdelen, utmynnar i ståndpunkten att ekonomiska incitament mycket väl skulle kunna utgöra en funktionell beståndsdel av visselblåsarskyddet, men att lagstiftningens utformning och det praktiska utförandet skulle kunna optimeras jämfört med dess amerikanska motsvarighet. Vidare vill jag i analysavsnittet betona vikten av ett skifte i inställning och attityd inom europeisk rättskultur gentemot visselblåsare.

This is a study of how knowledge producing actors, like professors of economics, ecological economics and investigators at public institutions, portray the monetary system in general and fractional reserve banking specifically. The methodology of Political Discourse Analysis, with focus on argumentation and legitimisation, is used to identify and compare how different actors portray the monetary system. The outcome shows that there exist competing knowledge discourses that are diametrically different in how they define keywords and describe the relation between the monetary system, societal power relations and environmental impact. Some important concepts under academic debate include the origin of money, which actor (the state or commercial banks) controls the money supply and seigniorage (money issuer’s revenue), if private banks really are intermediaries and multiply central bank money, and if interest-bearing money is a cause of socioecological unsustainability. By critically analysing the moral norms within knowledge discourses that otherwise might be naturalised as portraying ‘facts’ or ‘truth’, this thesis helps identify needs for further research – especially regarding how the financial system can be better adapted for socioecological sustainability.