Vi har i vår studie undersökt på vilket sätt utemiljön kan bidra till barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande: Vilka språkutvecklande situationer blir synliga i den dagliga verksamheten på de två förskolorna? Hur ser pedagogerna på utemiljön som språkutvecklande miljö? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på intervjuer och observationer. Vi har huvudsakligen utgått från utvecklingspsykologen Lev Vygotskijsoch språkforskaren Rigmor Lindös teorier om språkutveckling samt Owe Dahlgrens ochAnders Szczepanskis tankar om utomhuspedagogik. Urvalet är två förskolor, varav en uteförskola och en I Ur och Skurförskola. Vi genomförde två intervjuer och två observationer på uteförskolan och en intervju och en observation på I Ur ochSkurförskolan. Våra slutsatser är att utemiljön har vad som krävs för att fungera som en god språkutvecklande miljö men vi har också funnit att det finns en del faktorer som kan utgöra hinder för vissa barn.

Syftet med arbetet var att ta reda på vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss på taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med två pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av våra ansträngningar har utmynnat i att vi på tre olika sätt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lärande. Vi kan se en länk mellan matematiskt tänkande och proprioceptionen i vår kropp. Vi ser även att många elevers lärande är knutet till att göra och uppleva med kroppen. Dessutom har vi funnit att motoriska svårigheter kan vara ett hinder för kognitivt lärande om vissa motoriska rörelser inte är automatiserade. Vi menar också att det finns möjlighet för eleverna att göra stora hälsovinster om de under skoldagen erbjuds någon form av fysisk aktivitet.

Syftet med den här studien är att undersöka vad slagverkspedagoger på kulturskolan anser vara faktorer som påverkar elevernas motoriska inlärning och utveckling, hos deras elever i framför allt yngre åldrar. Frågeställningarna söker svar på vad som påverkar motoriken, huruvida det går att tidsmässigt planera när olika motoriska framsteg bör ske samt om och eventuellt vilka verktyg lärarna har för motorisk utveckling hos sina elever. I bakgrundskapitlet beskrivs den svenska musik- och kulturskolans historia och uppdrag, samt vilken roll den och dess lärare har för eleverna. Man finner där tidigare forskning och en presentation av begrepp rörande motorik, samt mitt valda teoretiska perspektiv där jag utgått från kognitivismen och det sensomotoriska lärandet.  Utgångspunkten för undersökningen är en fallstudie, med kvalitativa intervjuer som huvudsaklig informationskälla, genomförda på tre trumlärare från olika kulturskolor. Intervjuerna, vilka var strukturerade men med öppna frågor, transkriberades och analyserades för att sedan tematiseras och de svar som framkommit utgör studiens resultat. Detta visar att ingen av lärarna framförde en förutfattad tanke om hur bra eller dålig en elevs motoriska nivå bör vara vid en viss ålder. Vissa skillnader i synsätt och tillvägagångssätt blev synliga, men den gemensamma synen på motorikens betydelse för trumspelandet var tydlig. I diskussionen dras paralleller mellan lärarnas svar och de aspekter som framkommit i den tidigare forskningen jag tagit upp i bakgrundskapitlet. Lärarnas praktiska erfarenheter av den motoriska utvecklingen stämmer väl överens med vad litteraturen beskriver.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.

Barn med ADHD upplever ofta problematik inom kognition, motorikoch i sociala sammanhang på grund av de symtom som uppkommerav ADHD. Dessa utmaningar kan i sin tur direkt påverka skolgångennegativt i form av att kunna bibehålla uppmärksamhet, fokusera,passa tider, umgås med klasskamrater och kunna vara aktiv på raster.Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa tidiga arbetsterapeutiska interventioner riktade till barn med ADHD i åldrarnafem till tolv år som kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter.Denna litteraturöversikt är baserad på kvantitativa artiklar med arbetsterapeutiska interventioner från databaserna Cinahl with FULLTEXT, PubMed, Web of Science och Medline. Studien resulterade i10 artiklar med 9 olika interventioner som resulterade i tre kategorier:Interventioner med fokus på att förbättra motoriska färdigheter/förmågor, Interventioner med fokus på att förbättra kognitiva färdigheter/förmågor och Interventioner med fokus på att förbättra socialafärdigheter/förmågor. Resultatet visade på att arbetsterapeutiska interventioner kunde hjälpa barn med ADHD att förbättra sina motoriska, kognitiva och sociala färdigheter/förmågor. Slutsatsen i dennastudie visar att det finns ett flertal arbetsterapeutiska interventionerför barn med ADHD, som kan förbättra deras färdigheter/förmågor,vilket kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter

Syftet med studien var att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samtom det finns skillnader i resultat mellan motoriskt starka respektive motoriskt svaga barn. Avsikten var även att undersöka vilka aktiviteter ochlekar som lämpar sig för att träna barns förmåga inom matematikområdet som interventionen byggde på. I studien jämförsmatematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (N L) somarbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten. Vi ville i samband med detta även undersöka och tydliggöra begreppetEstetiska lärprocesser. Detta för att vara tydliga med vad vi gjorde, hur vi gick tillväga och kunna motivera varför vi valde att göra på ett visstsätt.Vi har genomfört en kvasi-experimentell studie där vi utgått från en så kallad mixad metod (mixed methods) och tillämpat en inbäddad design(Cresswell & Plano Clark, 2011; Bryman, 2013). Studien inleddes med ett motoriktest, kallat MUGI, vilket är utarbetat för 6-7-åringar av Ericsson(2003) och använt i en longitudinell interventionsstudie där man jämförde barns motoriska förmåga med deras skolprestationer i matematik ochsvenska. Därefter fick samtliga 53 barn utföra ett matematiktest som utarbetats vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL) vidLinköpings universitet. Testet prövade barnens förmågor och kunskaper om taluppfattning, taluppskattningsförmåga och aritmetik och barnentestades på grundläggande numeriska kunskaper, verbal aritmetik och tallinjetest före och efter interventionen. Testet analyserades sedan medhjälp av SPSS vilket är ett program för statistisk datahantering. Efter motorik- och matematiktesten samt en pilotstudie, genomfördes enintervention där hälften av eleverna (EL) deltog i olika aktiviteter, lekar och övningar, vilka byggde på de matematiska områden sommatematiktestet prövade. Interventionspassen genomfördes 1 timme/grupp vid sex tillfällen under en åttaveckorsperiod. Övriga barn (NL)deltog i förskoleklassens ordinarie undervisning. Slutligen upprepades matematiktestet med samtliga barn.Vi kan, efter att ha sammanställt resultaten från denna studie, konstatera att det finns flera motiv till att undervisa matematik med estetiskalärprocesser i de yngre åren. De motiv som studien framförallt ger belägg för är att: barnen lär sig matematik med estetiska uttrycksformer som medel motoriken stimuleras vilket främjar utvecklingen av barnens matematiska förmåga olika matematiska områden påverkas inte automatiskt på samma sätt av interventionen, utan måste utvärderas var för sigUpplägget samt våra erfarenheter och lärdomar av studien ledde slutligen fram till utvecklandet av begreppet Math in Action (MiA) vilket ipraktiken innebär ett lärande där estetiska arbetsformer och uttryckssätt används som medel för att öva olika matematiska förmågor.

<p>The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator’s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner.</p> / <p>Syftet med studien är att belysa innebörder i pedagogers levda erfarenheter av att stimulera barns motoriska utveckling. Det har uppmärksammats att barn sysselsätter sig med allt mer stillasittande aktiviteter, vilket kan leda till att elever inte utvecklar motoriken i den takt som förväntas. Empirin har samlats in genom narrativa intervjuer för att kunna tolka pedagogers levda erfarenheter ur ett fenomenologisk hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagoger har svårt att tolka läroplanens mål för motoriken och att viljan till att stimulera till motorisk utveckling är stor, men handlandet lyser med sin frånvaro. Diskussionen belyser pedagogers engagemang och motivation samt vikten av att vara en reflekterande praktiker.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk färdighet ochmängd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD.</p><p>Frågeställningar</p><p>1. Hur många barn med ADHD har motoriska nedsättningar utifrån Movement ABC?</p><p>2. Hur många barn med ADHD når upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet?</p><p>3. Hur ser sambandet mellan motorisk färdighet och fysisk aktivitetsnivå ut hos barn medADHD?</p><p>Metod</p><p>I studien ingick fem pojkar i åldern 9-12 år med diagnosen ADHD. I studien mättes denfysiska aktivitetsgraden med accelerometrar av modellen ActiGraph GT3X somtestpersonerna bar under sju efterföljande dagar. Den motoriska förmågan hos testpersonernamättes med hjälp av de kvantitativa motoriktesterna i Movement ABC. Testerna genomfördesi en lokal på testpersonernas skolor och accelerometrarna samt ett medföljandeinformationsbrev delades ut vid samma tillfälle.</p><p>Resultat</p><p>Av resultaten av motoriktesterna framgår att endast en testperson hade ett resultat som visarpå tillfredsställande motorisk förmåga, tre testpersoner låg i riskzonen för motoriskanedsättningar och en testperson hade uppenbara brister i sin motoriska färdighet. Fyra av de fem testpersonerna uppnådde de Nordiska rekommendationerna om minst 60 minuters fysiskaaktivitet per dag, inkluderad både måttlig till hård aktivitet. Inga signifikanta samband kundeses mellan fysisk aktivitetsnivå och motorisk färdighet.</p><p>Slutsats</p><p>Studien kunde inte finna något samband mellan motorisk färdighet och mängd fysisk aktivitetav olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD. På grund av testgruppens ringa storlekbör man ej betrakta studiens resultat som generaliserbara, studien kan dock ses som enpilotstudie.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of this study was to investigate whether there is a correlation between motorskills and amount of physical activity of various intensities in children diagnosed with ADHD.</p><p>Questions</p><p>1. How many children with ADHD have motor impairments based on Movement ABC?</p><p>2. How many children with ADHD reaches the Nordic recommendations for physicalactivity?</p><p>3. What is the relationship between motor skills and level of physical activity in childrenwith ADHD?</p><p>Method</p><p>The study included five boys aged 9-12 years diagnosed with ADHD. The study is study inwhich the physical activity level was measured using ActiGraph GT3X accelerometers whichtest subjects wore for seven subsequent days. The motor skills of the test subjects were measured using the quantitative motor tests in Movement ABC. The tests were carried out ina room at the test subjects schools and accelerometers, and accompanying instruction were distributed at the same time.</p><p>Results</p><p>The results of motor tests showed that only one person had test results showing satisfactorymotor skills, three test persons were at risk of motor impairments and a test person hadobvious defects in their motor skills. Four of the five test persons achieved the nordicrecommendations for at least 60 minutes of physical activity per day, including both moderateto heavy activity. No significant correlation was seen between physical activity level andmotor skills.</p><p>Conclusions</p><p>The study could not find any correlation between motor skills and amount of physical activityof various intensities in children diagnosed with ADHD. Due to the small test group theresults of the current study should be taken with precaution, but can be regarded as a pilotstudy.</p>

Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk färdighet ochmängd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD. Frågeställningar 1. Hur många barn med ADHD har motoriska nedsättningar utifrån Movement ABC? 2. Hur många barn med ADHD når upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet? 3. Hur ser sambandet mellan motorisk färdighet och fysisk aktivitetsnivå ut hos barn medADHD? Metod I studien ingick fem pojkar i åldern 9-12 år med diagnosen ADHD. I studien mättes denfysiska aktivitetsgraden med accelerometrar av modellen ActiGraph GT3X somtestpersonerna bar under sju efterföljande dagar. Den motoriska förmågan hos testpersonernamättes med hjälp av de kvantitativa motoriktesterna i Movement ABC. Testerna genomfördesi en lokal på testpersonernas skolor och accelerometrarna samt ett medföljandeinformationsbrev delades ut vid samma tillfälle. Resultat Av resultaten av motoriktesterna framgår att endast en testperson hade ett resultat som visarpå tillfredsställande motorisk förmåga, tre testpersoner låg i riskzonen för motoriskanedsättningar och en testperson hade uppenbara brister i sin motoriska färdighet. Fyra av de fem testpersonerna uppnådde de Nordiska rekommendationerna om minst 60 minuters fysiskaaktivitet per dag, inkluderad både måttlig till hård aktivitet. Inga signifikanta samband kundeses mellan fysisk aktivitetsnivå och motorisk färdighet. Slutsats Studien kunde inte finna något samband mellan motorisk färdighet och mängd fysisk aktivitetav olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD. På grund av testgruppens ringa storlekbör man ej betrakta studiens resultat som generaliserbara, studien kan dock ses som enpilotstudie. / Aim The purpose of this study was to investigate whether there is a correlation between motorskills and amount of physical activity of various intensities in children diagnosed with ADHD. Questions 1. How many children with ADHD have motor impairments based on Movement ABC? 2. How many children with ADHD reaches the Nordic recommendations for physicalactivity? 3. What is the relationship between motor skills and level of physical activity in childrenwith ADHD? Method The study included five boys aged 9-12 years diagnosed with ADHD. The study is study inwhich the physical activity level was measured using ActiGraph GT3X accelerometers whichtest subjects wore for seven subsequent days. The motor skills of the test subjects were measured using the quantitative motor tests in Movement ABC. The tests were carried out ina room at the test subjects schools and accelerometers, and accompanying instruction were distributed at the same time. Results The results of motor tests showed that only one person had test results showing satisfactorymotor skills, three test persons were at risk of motor impairments and a test person hadobvious defects in their motor skills. Four of the five test persons achieved the nordicrecommendations for at least 60 minutes of physical activity per day, including both moderateto heavy activity. No significant correlation was seen between physical activity level andmotor skills. Conclusions The study could not find any correlation between motor skills and amount of physical activityof various intensities in children diagnosed with ADHD. Due to the small test group theresults of the current study should be taken with precaution, but can be regarded as a pilotstudy.