Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning som bland annat innebär svårigheter i social interaktion, sensorisk hantering och bearbetning samt motoriska färdigheter för individen. Barn med AST löper högre risk än andra barn att inte utveckla nödvändiga färdigheter som behövs för att vara delaktig i olika aktiviteter samt i utveckling mot självständighet. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST och interventionernas effekter. Litteraturöversikt valdes som metod för studien och artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Sju kvantitativa originalartiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2018 har granskats, analyserats och redovisats i fyra olika kategorier; Interventioner för motoriska färdigheter, Interventioner för bearbetning och integrering av sensorisk information, Interventioner för social interaktion samt Intervention för arbetsminne. I studiens resultat framkommer det att samtliga interventioner hade effekt på olika färdigheter hos barnen. Artiklarna som inkluderades i resultatet hade alla en ojämn könsfördelning, studier med jämnare könsfördelning eller flickor och pojkar var för sig är därför väsentligt i framtida studier. Slutsatsen är att arbetsterapeutiska interventioner är effektiva för barn med AST avseende färdigheter inom sensorik, motorik, sociala och arbetsminne, men att ytterligare forskning inom området behövs för att öka kunskapen om effektiva interventioner för barn med AST.

Rörelse är en central del i människans liv som utförs dagligen men begreppet rörelse kan vara svårt att definiera. Samtidigt diskuteras det att barn blir allt mer inaktiva. Syftet med denna studie är att få reda på elever i fritidshems uppfattning och perspektiv på rörelse. Frågorna som studien ställer är: Vad uppfattar eleverna som rörelse i fritidshemmet? Vilken betydelse har den fysiska miljön för elevernas rörelseglädje? Hur bidrar rörelse till meningsfullhet hos eleverna?  Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet arbetades fram genom transkribering och analys av datamaterialet där elevernas perspektiv lyfts fram. Eleverna som deltog i denna studie har en gemensam uppfattning av att rörelse är positivt men att det dock finns aspekter som har en inverkan på deras motivation. I intervjuerna med eleverna framträder bland annat miljön, vila och de fysiska aspekterna in. Elevernas uppfattning av rörelse framkommer även i resultatet.

Aim The study aims to investigate how physical literacy is linked to social exclusion or inclusion. More specifically, the aim is to examine the importance of pupils' physical literacy in primary and middle school during physical education, recess and after school activities. ● What conditions are given to students to develop physical literacy that contributes to participation in play and counteracts exclusion. ● What are the possible connections between lack of physical literacy and social exclusion? Method This study uses a qualitative research method that consists of semi-structured interviews with school employees and physical education (PE) teachers. As a complement to the interviews, ethnographic inspired observations have been conducted on the school. The school that has been researched in the study is in a larger city in the middle of Sweden and is a primary and secondary school. Results The results of the studies show that teachers in physical education devote a lot of time to developing physical literacy. Furthermore, the importance of adapting the lesson content to create a safe environment based on the needs of different individuals is emphasized. The presence of school employees during recess and after school activities is a contributing factor to creating an included environment in games and activities. The primary results indicate that physical literacy affects the students' role in various games and during PE lessons. However, there are no clear indications that this creates exclusion. Conclusions The study shows that there is no clear connection between lack of physical literacy and exclusions. However, it seems that physical literacy opens possibilities to participate in a broader variety of games and activities as students do not have to opt out of activities with too high demands on physical literacy. / Syfte och frågeställning Studien syfte var att undersöka hur den allsidiga rörelseförmågan kopplas till ett socialt utanförskap eller innanförskap. Mer specifikt var syftet att undersöka vikten av elevers allsidiga rörelseförmågor i låg-och mellanstadieålder genom ämnet idrott och hälsa, raster och fritidshem.  ● Vilka förutsättningar ges elever för att utveckla allsidig rörelseförmåga som bidrar till deltagande i lek och motverkar utanförskap? ● Vilka eventuella samband finns mellan bristande allsidig rörelseförmåga och socialt utanförskap? Metod Denna studie utgår från en kvalitativ ansats som består av semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och idrott- och hälsalärare. Som ett komplement till intervjuerna har även etnografiskt inspirerade observationer genomförts på skolans elever och personal. Den undersökta skolan är belägen i en storstad i mellan-Sverige och är en låg-och mellanstadieskola. Resultat Resultatet i studien visar att lärarna i idrott och hälsa avsätter mycket tid för att utveckla allsidig rörelseförmåga. Vidare poängteras vikten av att anpassa lektionsinnehållet för att skapa en trygg miljö utifrån olika individers behov. Fritidspedagogers närvaro under raster och fritidshem är en bidragande faktor till att skapa en inkludernade miljö i lekar och aktivter. De primära resultaten indikerar att allsidig rörelseförmåga påverkar elevernas roll i olika lekar och under idrott- och hälsalektionerna. Det finns dock inga tydliga indikationer på att detta skapar ett utanförskap.  Slutsats Studien visar att det inte finns något tydligt samband mellan bristande allsidig rörelseförmåga och utanförskap. God allsidig rörelseförmåga öppnar dock upp möjligheter att delta i ett bredare utbud av lekar och aktiviteter då elever inte behöver välja bort aktiviteter med för höga krav på rörelseförmåga

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förmedlar vikten av daglig motion till dagens mer stillasittande elever. Skolan har och har haft sedan en lång tid tillbaka ett ansvar i att ge eleverna kunskap om hälsa, vad hälsa är och hur eleverna själva kan ta beslut som påverkar deras hälsa positivt. Det digitala samhället utvecklas och många hem har flera skärmar som upptar mycket tid av barnen, tid som förut kanske spenderades på en fotbollsplan eller genom lek och rörelser. Därav väcktes min nyfikenhet till hur lärarna förmedlar vikten av hälsa och rörelse till eleverna och om det använder sig av rörelsepauser för att bryta stillasittande arbete i skolan och införa mer fysisk aktivitet. Tidigare forskning tydliggör att syftet med att undervisa om hälsa i skolan är för att ge eleverna en kunskap om vad hälsa är och hur de kan göra medvetna val som påverkar deras hälsa positivt. Tidigare forskning visar också positiva effekter av fysisk aktivitet och ökad skolprestation. Det här är en kvantitativ studie med den sociokulturella teorin som utgångspunkt. Insamling av data har skett genom enkäter som skickats ut digitalt vilket har gett studien en spridning. Resultatet visar att en stor andel deltagarna använder sig av rörelsepauser frekvent i sin undervisning. Resultatet visar att drygt hälften av deltagarna använder sig av fysisk aktivitet i sin undervisning om hälsa och motion.

Studiens övergripande syfte handlar om att skapa en fördjupad förståelse om förskollärares och miljöns betydelse för barns möjligheter till fysiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi vill med studien ta reda på vad förskollärarna har för betydelse för barns fysiska aktivitet i förskolan och hur de använder sig utav det. Studien är baserad på semistrukturerade intervjufrågor med personlig kontakt, genom ljudinspelning och anteckningar. Förskollärarna kopplar fysisk aktivitet till rörelse och motorisk utveckling, det var en respondent som nämnde pulshöjande aktiviteter. Förskollärarna nämnde hur viktig förskolans miljö är för att kunna erbjuda barnen fysiska aktiviteter. De framförde även mycket om samspel och förebilder, vad samspel och förebilder har för roll i förskolans verksamhet förskollärare emellan, barn sinsemellan, samt mellan förskollärare och barn. / The overall aim of the study is to create a deeper understanding regarding the importance of the preschool teachers meaning for children's opportunities to physical activities in the preschool environment. With the study, we want to find out what meaning the preschool teachers have on children’s physical activity in the preschool and how they are using it. The study is based on semistructured interview questions with personal contact, through sound recordings and notes. The preschool teachers connect physical activity to movement and motor development, it was only one that mentioned the heart race-increasing activities. Preschool teachers mentioned how important the preschool’s environment is to be able to offer physical activities for the children. They also talked a lot about interaction and role models, what role interplay and role models have in the preschool activities between preschool teachers, children between themselves and preschool teachers and children.

No description available.

Die Dislocatio abomasi ist bei Hochleistungsmilchrindern eine häufig auftretende Erkrankung, die erhebliche wirtschaftliche Verluste verursacht. Die Störung der abomasalen Motilität und Entleerung wird in der Literatur als grundsätzliche Voraussetzung für die Entstehung dieser Erkrankung beschrieben. Eine wenig aufwändige und klinisch einsetzbare Methode zur Messung von Motorik und Entleerung des Labmagens ist aufgrund der verdauungsphysiologischen Besonderheiten des Rindes und seines rechtlichen Status als lebensmittellieferndes Tier nur sehr schwierig zu finden. Es wurde die Frage bearbeitet, ob der Xyloseresorptionstest beim Rind eine geeignete Methode zur Untersuchung der Labmagenentleerung darstellt. Der Test wurde an 24 klinisch gesunden Kühen (Gruppe I-III) und 7 Kühen mit einer Dislocatio abomasi sinistra (Gruppe IV) der Rasse Holstein Friesian, mit unterschiedlichem Anteil an Schwarzbuntem Milchrind durchgeführt. Bei den gesunden Kühen erfolgte eine Gruppeneinteilung entsprechend des Laktationsstadiums: Gruppe I bestand aus 8 Kühen, die innerhalb der letzten 6 Tage vor Versuchsdurchführung ein lebendes Kalb geboren hatten, Gruppe II setzte sich aus 8 tragenden Kühen im mittleren Laktationsstadium (155±65 Tage), mit mittlerer bis hoher Tagesmilchleistung (38,0±10,2 l/d) zusammen, Gruppe III zählte 8 nicht tragende Kühe mit unterschiedlichen Tagesmilchleistungen (20,5±11,4 l Milch), deren Abkalbung mindestens 9 Monate (305±77 Tage) zurück lag. Die abomasale Applikation von Xylose mittels Abomasozentese unter Ultraschallkontrolle ließ sich schnell und ohne großen Aufwand durchführen. Die Dosis von 0,5 g Xylose/kg Körpergewicht ist für den Test beim adulten Rind geeignet. Aus den Serumxylosekonzentrationen wurde eine Resorptionskurve ermittelt und verschiedene Kurvenparameter [Zeit bis zum Erreichen der maximalen Serumxylosekonzentration (Tmax), maximale Serumxylosekonzentration (Cmax), Serumhalbwertszeit (t1/2) sowie Fläche unter der Konzentrations-Zeit-Kurve (AUC)] berechnet. Tmax wird als entscheidender Parameter zur Beurteilung der abomasalen Entleerung betrachtet. Weiterhin wurden Proben von Milch und Harn auf ihre Xylosekonzentration untersucht. Die maximale Serumxylosekonzentration wurde bei Kühen unmittelbar post partum (Gruppe I) im Mittel nach 107,1±28 min, bei Kühen im mittleren Laktationsstadium (Gruppe II) nach 90,0±22,7 min und bei nicht tragenden Kühen im letzten Laktationsdrittel (Gruppe III) nach 102,9±14,9 min gemessen. Es existieren zwischen den Gruppen keine statistisch signifikanten Unterschiede. Die Ergebnisse weisen darauf hin, dass Störungen der Motilität des Labmagens, die als Ursache einer Labmagenverlagerung angesehen werden, nicht in Beziehung zum Laktationsstadium stehen. Bei gesunden Kühen unmittelbar post partum (<6 Tage p.p.) konnte keine im Xyloseresorptionstest feststellbare veränderte Labmagenentleerung und –motilität nachgewiesen werden. Vielmehr scheinen Stoffwechselstörungen und Organkrankheiten, die häufig im unmittelbar postpartalen Zeitraum auftreten, im Zusammenspiel für Störungen der Labmagenmotilität und -entleerung verantwortlich zu sein. Die Altersabhängigkeit der Xyloseresorption konnte bestätigt werden. Bei den adulten, gesunden Kühen (Gruppe I-III) der vorliegenden Untersuchung stellte sich das Xylosemaximum im Serum wesentlich früher ein als bei maximal 6 Wochen alten Kälbern. Im Vergleich mit anderen Tierarten konnte festgestellt werden, dass laut Literatur Menschen und Hunde ähn-lich hohe Serumxylosekonzentrationen erreichen, während Rinder, Schafe und Pferde niedrigere Serummaxima aufweisen. Bei allen Kühen folgte die Entleerung von D-Xylose aus dem Labmagen einem exponentiellen Muster. Es wurde eine abomasale Entleerungshalbwertszeit von D-Xylose von im Mittel 26,9±8,5 min ermittelt. Im Harn konnten im Vergleich zum Serum hohe Xylosekonzentrationen gemessen werden (3,3±2,1 mmol/l). In der Milch dagegen ließ sich Xylose in niedrigen Konzentrationen nachweisen (1,1±0,2 mmol/l). Bei Einsatz des Xyloseresorptionstestes an Kühen, die an einer Dislocatio abomasi sinistra (Gruppe IV) litten, konnte ein statistisch gesicherter Unterschied bei Tmax festgestellt werden. Im Vergleich zu gesunden Tieren wurde eine später eintretende maximale Serumxylosekonzentration (190,0±106,3 min) ermittelt. Dies weist auf eine verzögerte Magenentleerung hin. Im Weiteren erzielten Kühe, die an einer Dislocatio abomasi sinistra litten (Gruppe IV), weder höhere Maximalkonzentrationen im Serum (1,08±0,57 mmol/l), noch eine größere Fläche unter der Kurve (360,9±244,4 mmol*min/l) als die gesunden Kühe der Gruppe I bis III. Bei diesen Kühen wurden daher keine Hinweise auf eine effektivere Xyloseresorption gefunden. Kühe, bei denen ein nach links verlagerter Labmagen chirurgisch reponiert wurde, erreichten laut Literatur postoperativ wesentlich später die maximale Serumxylosekonzentration, als Kühe die zum Zeitpunkt des Versuchs an einer bestehenden Dislocatio abomasi sinistra litten (Gruppe IV).

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnet motorik i trä-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna går till väga vid planering och upplägg och ”tänket” bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förståelse och kunskap om hur man uppnår en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa på likheter, skillnader och gemensamma nämnare i tankegångar, planering och arbetssätt. En kvalitativ metod har använts och i studien har tre pedagoger som är ansvariga för ämnet motorik på träningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete. Resultaten av inter-vjuerna har utgått och jämförts mot målorienterings och kompetensmotivationste-ori samt den begränsade forskning som hittats. De resultat som framkommit är att ämnet motorik bedrivs med likartade aktiviteter på de tre träningskolorna men har skolan idrottslärare anställd så används ytterligare metoder samt aktiviteter. Un-dervisningen baseras på kursplanernas mål. Om eleven på grund av sina funk-tionshinder inte har möjlighet att nå målen, så sker en individanpassning av målen för att ge möjlighet till måluppfyllelse. Även undervisningen individanpassas ge-nom att hänsyn tas till elevens förutsättningar, behov, begränsningar och styrkor.

Syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger i förskolan tolkar och arbetar med strävansmålen i läroplanen inom verksamheten. Det strävansmål som stått i fokus för vår studie är: Varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Skolverket, LpFö 98/16). Resultatet visar att förskollärare tolkade begreppen i strävansmålet snarlikt utom i kategorierna hälsa och välbefinnande, där svaren skilde sig åt mellan pedagogerna. Vi har genomfört studien med stöd av enkäter till och intervjuer med ett begränsat antal pedagoger i förskolan. Svaren av intervjuerna analyseras med hjälp av Bourdieus habitusbegrepp. Några av resultaten pekar på att habitus i form av egen tidig fysisk aktivitet också påverkar dessa pedagogers sätt att uppfatta och förhålla sig till det nämnda strävansmålet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur olika pedagoger arbetar med daglig medveten rörelseträning, och ta reda på eventuella effekter hos barnen.Vi beskriver rörelsens betydelse utifrån litteraturstudier och vilka effekter medveten rörelseträning kan ge. För att samla data till vårt arbete har vi använt oss av intervjuer.Sammanfattningsvis visar resultatet av vår undersökning att koncentrationsförmågan, uthålligheten, kroppshållningen, social kompetens och inlärningen påverkas positivt av utökade fysiska aktiviteter.