I denna studie undersöker vi vad lärare i svenskämnet i åk 1–3 har för perspektiv på muntlig framställning och hur deras tidigare erfarenheter kan påverka det perspektivet. Tidigare forskning visar varierande resultat. Det mest väsentliga som lyfts fram är att alla människor har olika tidigare erfarenheter och att våra utvecklingsresor är relaterade till detta. Vidare konstateras det att talångest är vanligt och vad som orsakar det. Klassrumsklimatet lyfts upp som en viktig aspekt för att minska talångesten. Dessutom är lärares tidigare erfarenheter en viktig del i att klassrumsdiskussioner uppstår. Slutligen visar den tidigare forskningen att elevers motivation till att tala höjs om de aktivt får träna på att tala, gärna i hel- och halvgruppsdiskussioner där eleverna är starkast. För att besvara studiens frågeställning genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med grundskollärare från tre olika kommuner i Mellansverige. För att sammanställa data har vi använt oss av tematisk analys där vi granskat skillnader och likheter i intervjusvaren. Studieresultatet visar att lärarnas tidigare erfarenheter i stor utsträckning påverkar hur de i sin yrkesprofession planerar undervisning med muntlig framställning. Resultatet har vi kopplat till det teoretiska ramverket som består av det sociokulturella perspektivet tillsammans med begreppet historisk kropp från medierad diskursanalys. Studiens slutsats är att lärarnas tidigare erfarenheter påverkar hur de planerar undervisning med muntlig framställning.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur läroböcker erbjuder stöd för lärandet i matematik för elever med språkstörning i årskurs 4. Bakgrunden behandlade matematik som språk, behov som elever med språkstörning kan ha, läromedels roll i skolan och tidigare studier i läromedelsanalyser. Det teoretiska ramverket utgick från en tidigare läromedelsanalys med fokus på elever i matematiksvårigheter och redogjorde studiens centrala begrepp som utgjorde kriterier i analysverktyget. Studiens syfte uppnåddes genom en kvalitativ textanalys och erbjuder ett användbart analysverktyg som beskrivs i studiens metod. Studiens resultat indikerade varierande stöd för elever med språkstörning, där en bok erbjöd mer stöd. Båda läroböcker visade begränsat tillgänglighet när det gäller matematiska modeller, samt brister i skriftliga träningsmöjligheter. Resultaten diskuterades angående huruvida läroböckerna möter behoven för elever med språkstörning. Slutsatsen blev att läroböckernas tillgänglighet och träningsmöjligheter bör förbättras, med stöd av lärares och speciallärares avgörande roll att anpassa undervisningen för elever med språkstörning.

This study aims to understand how Swedish upper secondary school teachers adapt the teaching for students with speaking anxiety. The questions include which strategies and methods teachers use to help these students, which factors influence students' speaking anxiety, and what teachers believe that students with speaking anxiety need. The results were analyzed through qualitative interviews with teachers. The results show that the teachers use different strategies, but that several of them include common methods. A common strategy is for the students to speak in front of smaller groups and for the teachers to work on creating a sense of security in the classroom. These efforts are considered important to support students' oral presentation and reduce their anxiety about it. By using such strategies, teachers can effectively support students with a desire to speak in the Swedish subject at upper secondary school.

Denna studie syftar till att öka kunskap kring hur undervisning av elevers muntliga förmåga inom ämnet moderna språk kan utvecklas. Studien söker svar på två centrala frågor: Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk kan påverka elevernas utvecklande av muntlig kommunikation negativt? Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk främjar elevernas kunskaper i tal- och samtal på målspråket? Studien utförs med en kvalitativ metod och datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i ämnet moderna språk på högstadiet. Resultatet av studien visar att faktorer som stora elevgrupper, elevers brist på självförtroende och begränsat utrymme påverkar elevernas inlärning i moderna språk negativt. I undersökningen framkommer det också att lärarna pekar på vikten av att genomföra strukturerad undervisning, att etablera en inkluderande inlärningsmiljö, att skapa positiva relationer och stimulera interaktion i klassrummet, för att förebygga utmaningar och gynna elevernas språkkunskaper i tal och samtal.

Syftet med denna studie är att synliggöra ur ett lärarperspektiv hur man använder sig av betygskriterierna i bedömningen av den muntliga produktionen i franska som modernt språk och dessutom att undersöka vilka muntliga uppgifter och strategier som tillämpas för att uppnå en likvärdig summativ bedömning. En kvalitativ metod genomfördes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio lärare i franska som arbetar på högstadiet. Resultatet visade att lärare använder betygskriterierna som en vägledning för att skapa kvalitativa uppgifter och prov för muntlig förmåga. Erfarenhet och diskussion med kollegorna i moderna språk underlättar förståelsen av värdeorden. Lärarna använder sig gärna av relevanta uppgifter och prov som tillåter eleverna att använda alla sina språkkunskaper och språkstrategier. Några lärare ifrågasätter validiteten av några muntliga uppgifter som till exempel muntliga presentationer eller videoinspelningar. Dessa kan ibland producera onaturligt tal på målspråket och kan därför vara svåra att bedöma. Undersökningen pekar på att användningen av både formativ och summativ bedömning bidrar till att uppnå en mer rättvis bedömning av elevens prestation. Dessutom blir eleverna mer engagerade när muntliga bedömningskriterier anpassas efter elevernas ålder, grupp eller individuella behov. För att sträva mot likvärdighet främjar lärare vikten av sambedömning inom sitt egna ämne men också med andra lärare i moderna språk.

En este estudio se ha investigado cómo noventa profesores de ELE en Suecia utilizan las TIC en su enseñanza y sus actitudes hacia las mismas a través de una encuesta digital. Los resultados presentados indican que a pesar de que no todos los docentes han recibido capacitación sobre cómo usar las TIC en el ámbito de la educación, la gran mayoría de éstos utiliza múltiples plataformas digitales de manera frecuente en el aula de español. Las plataformas más populares son YouTube, Kahoot y Power Point seguidas por Ur Quizlet, Socrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Todas estas herramientas digitales permiten mayormente desarrollar las habilidades escritas, auditivas y orales de los aprendices, pero no son utilizadas como un medio de comunicación oral que permita la auténtica comunicación de los alumnos. Los resultados nos muestran actitudes bastantes positivas, entre ellas que las clases se vuelven más variadas, flexibles e inspiradoras y que las TIC pueden contribuir al desarrollo de la lengua meta y mejorar las destrezas comunicativas orales, escritas y auditivas de los alumnos. / I denna studie har vi undersökt hur nittio spansklärare i Sverige använder IKT i sin undervisning och deras attityder gentemot dem genom en digital undersökning. Resultaten visar att även om inte alla lärare har fått förutbildning om hur man använder IKT som pedagogiskt verktyg, använder de flesta digitala plattformar ofta i sin undervisning. De mest populära plattformarna är YouTube, Kahoot och Power Point följt av Ur Quizlet, Sokrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Alla dessa digitala verktyg möjliggör elevernas utveckling av både skriftliga och muntliga färdigheter, men de används inte som ett medel för muntlig kommunikation som möjliggör en autentisk kommunikation i klassrummet. Resultaten visar även positiva attityder, bland annat att klasserna blir mer varierade, flexibla och inspirerande och att IKT kan bidra till utvecklingen av målspråket och förbättra studenternas hörförståelse och även det muntliga och det skriftliga kommunikationsförmåga.

Engelskan har en stor påverkan i det svenska språket och i det svenska samhället idag. Många elever kan därför redan ha ett ordförråd i engelska när de börjar skolan, från till exempel film eller spel. När man undervisar barn i årskurserna 1-3 är det viktigt att eleverna blir exponerade till det engelska språket, för att utveckla ett eventuellt redan befintligt ordförråd. Detta examensarbete är en empirisk studie och innebär att egen datainsamling har gjorts, i detta fall observationer och enkäter. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket engelska används och i vilken form i årskurserna 2 och 3. I resultatet upptäcktes det från observationerna att engelska används i olika mängder, huvudsakligen genom läromedel, lärarna pratar svenska och engelska i undervisningen och eleverna är i största grad delaktiga. Det som gemensamt hittades i enkäten var att lärarna tycker om att undervisa engelska, det är svårt/utmanande att få eleverna att våga prata, lärarna försöker prata mycket engelska och eleverna tycker om att lära sig engelska. Ett förslag till vidare forskning är att fortsätta forska om olika fenomen inom engelska för unga åldrar. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på sfi arbetar med stöttning för andraspråkselever när det gäller muntlig produktion och muntlig interaktion i en klassrumssituation. Stöttning – scaffolding – är en arbetsmetod som används i klassrumsundervisning för att utveckla och stärka elevers språkproduktion. I denna studie innefattar det andraspråksinlärningen av svenska för invandrare (sfi). En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tre sfi-lärare har använts för att genomföra studien. Genom intervjustudier belyses hur lärarna i en mindre kommun använder sig av stöttning i muntlig produktion och muntlig interaktion. Tre lärare, med olika lång erfarenhet av sfi-undervisning inom kurs C, har intervjuats om deras arbetsmetoder för att stötta eleverna. Resultatet visade att stöttning var vanligt hos lärarna men med olika metoder och till viss del med olika utgångspunkter vid val av modell. Lärarnas utgångspunkt för stöttningen var både medvetna och omedvetna val av arbetsmodell.

This study identifies and describes students’ mathematical reasoning, when students work with probability tasks. The study also, to some extent, examines the role of oral communication in mathematical classrooms. The students who participated in the study were all in grade 9, the last year of the compulsory school in Sweden. The students were videotaped during their work with the probability tasks and their conversations were transcribed. The tasks are chosen with the purpose to engender oral communication and discussions concerning probability. A practical epistemology analysis was conducted on the data. The observed students’ reasoning concerning probability was analyzed and compared with reasoning competencies and framework for mathematical reasoning. Students’ reasoning was also examined in relation to sociomathematical norms and students’ aesthetic judgments were analyzed.

The polyphonic sources of medieval Sweden are very few, although well-documented in musicological research. However, while most of the earlier research has tended to focus on interpreting the sources themselves rather than to examine the cultural and historical context in which they were written, the present dissertation aims at providing a broader narrative of the transmission and practice of polyphony. By examining the cultural context of the sources and putting them in relation to each other, a bigger picture is painted, where also Danish and Norwegian sources are included. Based on the discussion and analyses of the sources, a general historical outline is suggested. The practice of organum in the late 13th century in Uppsala was probably a result from Swedes studying in Paris and via oral transmission brought the practice back home. This 'Parisian path' was accompanied by an 'English-Scandinavian' path, where mostly Denmark and Norway either influenced or were influenced by English polyphonic practice. During the 14th century, polyphony seems to have been rather established in Sweden, although prohibitions against it were made by the Order of the Bridgettines. These prohibitions were probably linked to a general antipolyphonic attitude in Europe, beginning with the papal bull of John XII in 1324. The sources of the 15th and 16th centuries are very different from each other, and perhaps suggest that polyphony of older styles were sung in monasteries and certain churches while more modern discant were sung at the royal courts and at larger religious feasts such as the translation of Catherine of Vadstena.