Studiens syfte är att synliggöra hur lärare använder det matematiska språket vid undervisandet av addition i årskurserna 1–3. För att uppfylla syftet undersöktes fem lärare vilka observerades vid två tillfällen, där observationerna följdes upp med en intervju. För att analysera lärarnas matematiska språk användes Bergvalls (2016), Hajers, Kindenbergs och Ramsfeldts (2016) samt Kiselmans och Mouwitzs (2008) kategorisering och definiering av matematikens språk. Även lärarnas intervjusvar användes för att bringa klarhet i lärarnas ord- och begreppsanvändning. Resultatet visar att det främst är synonymer till additionens formella ord som används av studiens lärare. Samtliga lärare menar att det matematiska språket ska genomsyra undervisningen. De ser sig själva som språkliga förebilder där de aktivt ska använda additionens formella ord. Det är dock inte lärarens syn på vikten av formellt matematiska språk som påverkar dennes ord- och begreppsval utan lärarens uppfattning om elevens språkliga förmåga. / The aim of this study is to shine a light on how teachers use the mathematical language when teaching addition in grades 1–3. Five teachers were examined to achieve the purpose of the study. The teachers were observed on two occasions which were followed up with an interview. To analyze the teachers' mathematical languages Bergvall’s (2016), Hajer’s, Kindenberg's and Ramsfeldt’s (2016) and Kiselman’s and Mouwitz's (2008) categorizations and definitions of mathematical language were used. The teachers' interview responses were also used to bring clarity to the results from the observations. The result of the study shows that it is primarily synonyms to the formal words of addition that are used by the teachers in the study. All teachers see themselves as linguistic models, where they actively should use the formal words of addition. However, it is not the teacher's view of the importance of formal mathematical language that affects the choice of words and concepts, it’s the teacher's perception of the pupil's linguistic ability.

The aim of the present study was to explore teachers’ experiences of student anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their experiences of what causes anxiety in their students and what strategies they have found work best in order to decrease speaking anxiety. The results showed that the anxious students are usually those with a high performance level and good English knowledge. All participants agreed that the reason for anxiety is that performing in speech is perceived as embarrassing. Students tend to see all speaking activities as tests of their knowledge and are afraid of what reactions they may receive. The most distinct way to identify anxiety turned out to spot students’ withdrawal from all speaking activities in English. The best strategy to reduce speaking anxiety according to all participants was careful formation of groups, since smaller groups with only the closest friends is the best way to work for these students. Interestingly, while all teachers mentioned the benefits of recordings and podcasts, only one teacher used this method exclusively instead of oral presentations. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärares erfarenheter av elevers oro inför att tala engelska i svenska gymnasieskolor. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras erfarenheter av vad det är som gör eleverna oroliga och vilka strategier som de har märkt fungerar bäst för att minska oron över att tala. Resultaten visade att de oroliga eleverna oftast är de som är högpresterande och har goda engelskakunskaper. Alla deltagare var överens om att anledningen till oron är att det uppfattas som pinsamt att tala. Elever ser alla muntliga övningar som prov på sina kunskaper och är oroliga över hur de andra ska reagera. Tydligaste sättet att identifiera oro visade sig vara att vara uppmärksam på undvikande-strategier från engelskaktiviteter. Den bästa strategin för att minska oron enligt alla lärare var att kontrollera hur grupperna formas, eftersom mindre grupper med bara de närmsta vännerna är det bästa sättet att jobba för dessa elever. Intressant var det även att se att, trots att alla lärare nämnde fördelar med att spela in muntliga diskussioner, var det bara en lärare som valt att använda sig av denna metod istället för muntliga redovisningar.

Stress är ett vanligt förekommande problem som drabbar många individer. Bland studenter upplever ungefär en tredjedel stress. Stress kan uppstå i olika situationer och för studenter kan en sådan situation vara förberedelse inför examination. Syftet med studien är att undersöka stress i relation till examinationsformer samt att undersöka om det finns något samband mellan ålder och stress bland högskolestudenter. I denna kvantitativa studie har en tvärsnittsdesign tillämpats och data har samlats in med hjälp av enkäter. Populationen var studenter vid Mälardalens högskola och urvalet bestod av 101 respondenter. Resultatet visar att majoriteten av studenter upplever stress inför skriftlig examination och ungefär hälften av studenterna upplever stress inför muntlig examination. Resultatet påvisar även att hälften av studenterna upplever stress lång tid innan skriftlig examination och att ungefär en av sju studenter upplever stress lång tid innan muntlig examination. Det finns dessutom ett svagt samband mellan ålder och stress. / Stress is a common issue that affects many individuals. Among students, approximately one third experience stress. Stress can arise from different situations, and for students, one of those situations can be preparation for an examination. The aim of this study is to examine stress in relation to examination and to examine the correlation between age and stress among university students. In this quantitative study, a cross-sectional study design was applied and data was obtained using surveys. The study population existed of students at Mälardalen University and the sample existed of 101 respondents. The results reviled that the majority of students experience stress before a written examination, while approximately half of students experience stress before an oral examination. Furthermore, results reviled that half of the students experience stress long before a written examination, while one of seven students experience stress long before an oral examination. Also, there is a weak correlation between age and stress.

Syftet med denna litteraturstudie är att utreda vad aktuell forskning säger om undervisningen i muntlig framställning i gymnasieskolan. I studien har tidigare forskning inom området systematiskt samlats in och analyserats. Resultatet visar att muntlig framställning ofta får mycket begränsat undervisningsutrymme i den svenska gymnasieskolan. I svenskämnet tycks den muntliga delen oftast åsidosättas till fördel för skriftliga aktiviteter samt litteraturarbete. Trots att forskning förespråkar systematisk talträning och metakunskap för utveckling av muntlig kommunikativ kompetens, tycks denna typ av undervisning få begränsat utrymme i arbetet med muntliga framställningar. Elever efterfrågar mer undervisning i muntlig framställning samt utvidgad respons och vägledning från lärare. Genom jämförelser med internationella studier kan det konstateras att finns likartad problematik även i andra länder. / <p>Svenska</p>

<p>Andersson, J. 2008. <em>Bildstenarna och den muntliga traditionen på Gotland under yngre järnålder</em>. <em>The Picture Stones and the Oral Tradition of Gotland During the Late Iron Age. </em>Högskolan i Kalmar ht 2008.</p><p>This is a study of the picture stones of Gotland and the oral tradition connected to them. This study consists of two main parts; in the main part the discussion focus on the oral tradition and the continuity of the same, where the memory plays a significant role. It also contains a discussion of the physical environment and its influences of the oral tradition. The second part concentrates around the picture stones, the variation of the scenes and the numerous of them. </p><p>Keywords: oral traditions, picture stones, late iron age, Gotland, Nordic mythology.</p><p> </p><p> </p>

Andersson, J. 2008. Bildstenarna och den muntliga traditionen på Gotland under yngre järnålder. The Picture Stones and the Oral Tradition of Gotland During the Late Iron Age. Högskolan i Kalmar ht 2008. This is a study of the picture stones of Gotland and the oral tradition connected to them. This study consists of two main parts; in the main part the discussion focus on the oral tradition and the continuity of the same, where the memory plays a significant role. It also contains a discussion of the physical environment and its influences of the oral tradition. The second part concentrates around the picture stones, the variation of the scenes and the numerous of them.  Keywords: oral traditions, picture stones, late iron age, Gotland, Nordic mythology.

In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ”talk science”, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students’ abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students’ learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students’ meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school. I have designed and tested a method of oral peer-assessment that enables dialogue-interaction in the natural science-classroom where the students, under supervision of the teacher, get to use each other as learning-resources in groups. The oral formative peer-assessment has been conducted in form of a design-based study in two upper-secondary school classes where each teacher taught natural sciences. The data collected include conversations in small groups, between groups and with the teacher. Data was analysed based on different types of talk (exploratory, cumulative and disputational talk) and type and level of feedback that was given in the classroom. The results showed that the students were given different opportunities for meaning-making, where the lack of subject-knowledge, difficulties with peer-assessment and physical artefacts were seen to significantly affect the learning process. The analyses of the interaction in the classroom showed that the teachers, in both studies, gave a direct feedback, where the students got the opportunity to compare and support their results in a dialogue with each other and the teacher. This type of feedback is considered highly efficient for learning. This study shows that the oral formative peer-assessment is a tool that teachers can use, and adapt to their practices, in order to create interactions in the classroom that can increase the students’ meaning-making. / I de naturvetenskapliga ämnena är det viktigt att eleverna ges förutsättningar att ”prata naturvetenskap” eftersom talet som sker i klassrummet har en mycket stor betydelse för elevernas möjligheter att skapa mening i det naturvetenskapliga lärandet. Interaktionen i klassrummet och den återkoppling som ges har därför stor betydelse för elevernas inlärning. Med syfte att bidra till utveckling av redskap för formativ bedömning som kan mediera elevernas meningsskapande i naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet, har jag designat och testat en metod som möjliggör dialogisk interaktion i det naturvetenskapliga klassrummet där eleverna under ledning av läraren gruppvis får använda varandra som läroresurser i en muntlig kamratbedömningsövning. Den muntliga formativa kamratbedömningen har genomförts i form av en designbaserad studie i två gymnasieklasser där ämnesområden i naturkunskap behandlades av lärarna. Datainsamlingen inkluderar samtal som har förts inom grupper, mellan grupper och med läraren. Data analyserades utifrån olika typer av samtal (exploratory, cumulative och disputational talk) och typ samt nivå på den återkoppling som gavs i klassrummet. Elevsamtalen inom grupperna visade att delaktigheten var stor men att typen av kommunikation gav eleverna olika förutsättningar till meningsskapande där bristen på ämneskunskaper, ovana vid kamratbedömning och fysiska artefakter kan anses vara av stor betydelse för läroprocessen. Analysen av interaktionen i klassrummet visade att läraren i de båda studierna använde direkt återkoppling som gav eleverna möjlighet att jämföra och motivera sina resultat i en dialog med varandra och läraren, vilken anses vara en typ av återkoppling som är mycket effektfull för inlärningen. Studien visar att den muntliga formativa kamratbedömningsövningen i sin ursprungliga form är ett redskap som lärare kan använda och anpassa till sina praktiker för att skapa interaktioner i klassrummet som kan öka elevernas meningsskapande.

Syftet med detta självständiga arbete är att beskriva hur åtta lärare arbetar med elevers muntliga framställning. Arbetets fokus är att belysa vilka metoder och strategier dessa lärare använder, för att vägleda och stötta eleverna i processen kring muntlig framställning. Vilken inverkan klassrumsklimatets har på muntliga framställningar kommer att beröras i studien samt hur lärarna arbetar med det.   Utifrån syftet ställdes tre frågeställningar Hur arbetar lärarna med processen kring muntlig framställning? Vilka strategier arbetar lärarna med för att skapa ett gott klassrumsklimat? Hur arbetar lärarna med återkoppling? Uppsatsens resultat baseras utifrån intervjuer med åtta lärare, vid tre olika skolor på låg- och mellanstadiet. Intervju som metod har valts för att söka lärares uppfattningar kring arbetsprocessen med elevers muntliga framställning. Resultatet visar en skillnad mellan de lärare som har kunskap inom retorik och dess arbetsmetoder, jämfört med de lärare som saknar den kunskapen. Elever till lärare som arbetar medvetet med muntliga framställningar undervisas i strategier och tekniker för hur de kan gå tillväga. Det visar sig att de på skoltid får stöd av läraren under hela processen, från förberedelse till genomförande, vilket bidrar till ökat självförtroende. Elever, vars lärare inte arbetar medvetet med muntliga framställningar, lämnas ofta åt sig själva i förberedelsen, i skolan eller i hemmet. Denna uppsats belyser vikten av att arbeta medvetet och strukturerat med elevers muntliga framställning, från förberedelse till genomförande och efterarbete. / The purpose of this independent work is to describe how eight teachers work with pupils oral presentations. Focus of the study is to illustrate teachers’ working methods and strategies, to guide and support pupils throughout the process. The classroom climate´s effect on oral presentations and how teachers work with it, will also be clarified in this study. Based on the purpose of this work, three questions were asked: How do teachers work with the process of oral presentation? What strategies are used by the teachers to create a good classroom climate?How do teachers provide feedback? I conducted the survey based on interviews as a method. I interviewed eight teachers at three different schools, to seek their opinions about how they work with the process of oral presentation. The result shows a difference between teachers having knowledge of rhetorics and its working methods, as compared to teachers who lack the knowledge. Pupils whose teachers work consciously with oral presentations are taught strategies and techniques. It turns out that they are supported by the teacher throughout the process, from preparation to implementation, which contributes to increased self-confidence. Pupils, whose teachers do not consciously work with oral presentations, are often left alone in the preparatory work, at school or at home. This independent work highlights the importance of working consciously and systematically with pupils’ oral presentation, from preparation to implematation and post-production.

This degree project aims to yield new knowledge about oral communication in English classes by investigating whether and to what extent students are given opportunities to develop their communicative abilities. A socio-cultural and pragmatic perspective was adopted and previous research was thoroughly examined. The study rests on the scientific approaches hermeneutics and phenomenography, which also influenced the methods used to collect data, that is, interviews and observations. This study includes four informants who are teachers in years 3–6. These teachers were interviewed and observed during one English class each, which means that their respective groups of students also participated in the study. The results show that English was the language used most frequently in the observed classrooms. The teachers in the study describe problems with using English Only in their classrooms as the students are on different levels of English proficiency. Furthermore, the results show that collegial cooperation is necessary if an expanded and comprehensive view of English teaching in years 1–6 is to be achieved. Finally, the participating teachers expressed a need to develop their own knowledge in teaching English in order to meet the requirements of communicative language teaching expressed in the curriculum. / Mitt arbete syftar till att bidra med ny kunskap om muntlig kommunikation under engelsklektioner genom att undersöka huruvida elever ges möjlighet till att utveckla sina kommunikativa förmågor. Genom ett sociokulturellt och pragmatiskt teoretiskt perspektiv samt en genomlysning av tidigare forskning som rör ämnet söker jag förståelse för hur muntlig kommunikation ter sig i engelskundervisningen. Vetenskapliga förhållningssätt som studien har utgått från är hermeneutik och fenomenografi, vilka även påverkade studiens datainsamlingsmetoder nämligen intervjuer och observationer. De fyra informanter som deltog i studien är verksamma lärare i årskurserna 3-6. Dessa lärare intervjuades samt observerades under en lektion vardera, således deltog även informanternas klasser i observationerna. Resultaten visar att muntlig engelska får stor plats i de observerade klassrummen. Lärarna som deltog i studien beskriver en problematik där en undervisning som huvudsakligen sker på målspråket (English Only) inte fungerar när eleverna är på så många olika nivåer. Vidare visar resultaten att ett kollegialt samarbete anses nödvändigt, dels för att kunna utveckla och strukturera engelskämnet bättre, dels för att skapa en helhetssyn över årskurserna 1–6. Slutligen uttrycker lärarna i studien ett behov av kompetensutveckling där de önskar få tillgång till verktyg för att kunna undervisa i linje med kursplanens kommunikativa inriktning och funktionella språksyn.

In my study I will examine how students in grades 4-6 experience oral presentations, howteachers understand the students´ experiences and which factors they think affect these experiences.Finally I will look at how teachers teach about oral presentation and what adjustmentsthey make in relation to the studens´needs.I have used questionnaire forms that includes both multiple choice answers and open questions.These questionnaire forms have been given out to 36 students in grades 4, 5 and 6 attwo different schools. I have also had one on one interviews with three teachers who teachSwedish in grades 4-6.The results shows that the majority of the participating students experience negative feelingsconnected to oral presentations. The other participating students felt positive or neural aboutoral presentations. The factors that affects the experience of oral presentations for students´according to my study is: students´ earlier experiences, the class climate, how the audience actduring the presentation and how much time and teaching time is being directed towards thetools that students need to make a good presentation. The teachers teach in different ways buthave some elements in common. They all use examples to show good and bad presentations,then let the students practice different presentation skills and they try to give all the studentspractice in talking in front of the class as often as possible. The teachers make adjustments bytelling the students that many people find oral presentations challenging but with practice youcan feel better about this. They also make adjustments in how many and which people someof the students have to make the presentations in front of. The teachers worked with the wholeclass about how you are a good audience. / Min studie har som syfte att undersöka hur elever upplever muntliga redovisningar. Hur lärare uppfattar elevers upplevelser av muntliga redovisningar, vilka faktorer som påverkar deras upplevelser samt hur lärarna undervisar och anpassar sin undervisning till elevernas behov. Jag har använt mig av enkäter med flervalsfrågor där deltagarna hade möjlighet att ge egna kommentarer. Dessa enkäter har jag delat ut till 36 elever i årskurserna 4-6 på två olika skolor. Jag har också haft enskilda intervjuer med tre lärare. Resultaten från studien visar att majoriteten av eleverna upplever negativa känslor kopplade till muntliga redovisningar. Resterande upplever dem som positiva eller okej. Lärarna bekräf- tar detta genom sina iakttagelser. De faktorer som lärarna anser påverka eleverna upplevelser är elevernas tidigare erfarenheter, klassklimatet, hur åhörarna beter sig under redovisningarna samt hur mycket tid och undervisning som läggs på verktygen som behövs för att genomföra en bra redovisning. Lärarna arbetar olika, men några gemensamma nämnare är att visa visu- ella exempel på bra och mindre bra redovisningar, att träna olika delar och att stegvis bygga upp elevernas kunskaper. Anpassningarna som görs är bland annat att medvetandegöra elever om att många tycker att detta är jobbigt, anpassa gruppen som lyssnar eller låta eleven göra redovisningen för bara läraren. Vidare arbetar lärarna mycket med hela klassen om hur man är en bra och respektfull publik. Sammanfattningsvis görs vissa anpassningar för hela gruppen och andra görs på individnivå.