Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.

This study aims to explore and understand middle school English teachers’ perceptions of oral English teaching, particularly in terms of what factors affect students’ willingness or ability to participate in oral activities during English lessons. The study also identifies and analyzes the methods and teaching strategies that English teachers use to meet these challenges and promote language development. This study is based on semi-structured interviews with eight teachers who are teaching English in middle school. The method was chosen to give insight into the teachers’ personal opinions and experiences. The interviews were designed to get a thorough understanding of how teachers experience and manage challenges in teaching oral communication and what strategies they consider being most effective. The result from the interviews shows that one of the greatest challenges is the fear students have of making mistakes, which often results in a hesitation to participate in oral activities. The teachers mentioned several factors that are required to succeed in reducing this fear and promoting engagement from the students. These factors include creating a supportive classroom environment, using smaller groups to reduce pressure and stress of speaking in front of others and giving constructive feedback that encourages continued effort. The teachers also emphasized the importance of applying different pedagogical strategies that are adjusted to the students’ individual needs and levels of language proficiency.  Keywords: English teaching, oral communication, challenges, teaching strategies, pedagogical methods / Syftet med denna studie är att utforska och förstå vilka uppfattningar engelsklärare på mellanstadiet har kring muntlig engelskundervisning, särskilt i termer av vilka faktorer som påverkar elevers vilja eller förmåga att delta i muntliga aktiviteter. Studien ämnade även att identifiera och analysera de metoder och undervisningsstrategier som lärare använder för att möta dessa utmaningar och främja elevers språkutveckling. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet. Denna metod valdes för att ge insikt i lärarnas personliga åsikter och erfarenheter. Intervjuerna var designade för att belysa hur lärare upplever och hanterar utmaningar kopplade till muntlig kommunikation och vilka strategier som de anser vara mest effektiva. Resultaten från intervjuerna visar att en av de största utmaningarna är elevers rädsla för att göra fel, vilket ofta resulterar i en tvekan att delta i muntliga aktiviteter. Lärarna nämnde flera framgångsfaktorer som minskar denna rädsla och främjar engagemang och delaktighet. Dessa inkluderade att skapa en stödjande klassrumsmiljö, att använda mindre grupper för att minska pressen och stressen att tala inför andra, samt att ge konstruktiv feedback som uppmuntrar till fortsatt ansträngning. Lärarna betonade också vikten av att tillämpa olika pedagogiska strategier anpassade till elevernas individuella behov och språkfärdigheter.  Nyckelord: Engelskundervisning, muntlig kommunikation, utmaningar, undervisningsstrategier, pedagogiska metoder

No description available.

Aim – The paper at hand has three aims which are based on the recent adjustments made to the Swedish curriculum which take effect in summer 2018 and stipulate the implementation of digital competence in all subjects. Firstly, the study examines the effect of ICT and digital media/ aids on the WTC and motivation of second language learners. Secondly, a look is taken at how ICT and digital media/ aids are implemented in teaching today and thirdly, the challenges teachers face by the diverse interpretation and definition of the term digital competence and its realization in the classroom are investigated. Design/methodology/approach – The study is a literature review in which recent literature and research papers in the field of ICT in teaching with focus on second language teaching and learning were examined. Findings – According to the results, the author found that the use of ICT and digital media/ aids have a positive effect on the WTC and motivation of second language learners when used appropriately. The challenges teachers face in this respect is a lack of methods and strategies as well as technical support that are needed to successfully implement ICT in their lessons. Especially the lack of technical support is viewed as a time consuming one as it requires teachers to have a back-up-plan which in effect means more lesson planning on their part. Additionally and in regard to the implementation of digital competences in all subjects, teachers are faced with new challenges which comprise a technical; theoretical and didactical knowledge of the term and its practical realization. Due to the recency of the changes made to the curriculum, the investigation of the challenges that present themselves to the teachers open up for new research that can be made in this field.

<p>The main aim of this paper was to find out if and how teachers in upper secondary school use oral feedback when they correct their students' oral mistakes. I also wanted to find out which approach the teachers find most useful and if they use different approaches depending on the error made by the student.</p><p>I have found that the majority of the teachers find oral feedback as an important tool to help students achieve a higher proficiency in a second and foreign language. My results also show that feedback is most often used when the student makes errors regarding content and pronunciation. Most of my respondents are aware of the necessity of applying different feedback approaches to different errors made by the students. My investigation shows that teachers chose to give feedback on different occasions, both directly, but more commonly, indirectly, to a single student or later on to a full class. Most teachers also prefer a mix of feedback approaches depending on the specific student and situation.</p><p>My intention with this study has also been to determine what factors influence the students' uptake. My respondents have, among several factors, stressed the importance of comfortable learning situations, students' personal interest and size of group.</p>

Syftet med studien är att studera lärares roll i den muntliga interaktionen i ämnet svenska i årskurs två. Utifrån syftet besvaras två frågeställningar som knyts samman med de sociokulturella begreppen stöttning och mediering, nämligen hur lärarna stöttar elevernas muntliga interaktion och vilka medierande redskap som används i klassrummen. Studien bygger på sex observationer i årskurs två som tar sin grund i ett redan färdigställt observationsschema som ger verktyg att observera muntliga interaktioner och lärmiljö utifrån 25 olika faktorer, varav 14 faktorer redovisas och analyseras i studien. Resultatet analyseras med hjälp av ett ramverk inom den sociokulturella teorin som innefattar begreppen stöttning och mediering. Resultatet av studien visar faktorernas förekomst i de observerade klassrummen utifrån hur vanliga de är. Resultatet visar att lärarna främjar interaktionen i klassrummet genom att exempelvis ställa öppna frågor, använda sig av rekvisita för att stärka språkliga yttranden samt bekräftar elevernas yttranden. Under alla observationer använder sig även lärarna av muntliga övningar i både par och mindre grupper. Utifrån resultatet framkom det dock att flertalet lärare inte använder sig av flera av de metoder som tidigare forskning visat vara främjande för elevernas muntlighet, exempelvis använder de sig inte tillräckligt av ett långsamt taltempo eller av pausering och de agerar inte heller som språkliga förebilder i önskad grad. En slutsats som kan dras av resultatet är att lärare bör skapa ytterligare medvetenhet om vilka metoder och strategier som bör finnas med i undervisningen för att främja den muntliga interaktionen i klassrummet.

The purpose of this study has been to examine how Swedish teachers of English encourage the development of students’ oral proficiency in the English language. By interviewing six Swedish teachers of English at upper secondary school, the study addresses which methods are mostly used by the teachers in order to encourage the improvement of students’ oral proficiency. The results of the study indicate that all the teachers tried in different manners to encourage students’ self-confidence, which would help them develop their oral proficiency. Furthermore, it was possible to conclude that the teachers shared the notion that insecurity is detrimental to the development of students’ oral proficiency. Another method that was used by the teachers was allowing students to work in either pair or groups. Even though most teachers used this method, they did point out different things that were important to think about in terms of group work. For the teachers, it was important that the students had fun during oral exercises, and thus, most teachers used different games when conducting oral activities in order to inspire a more relaxed or comfortable environment. The last concept that the teachers talked about was the usage of the target language in the classroom. Here the teachers’ ideas were not in alignment with each other. Some thought that it was good to force the students to use the target language throughout the lessons when communicating, whereas others only believed that students had to communicate orally in the target language during speaking activities. If students were insecure, it did not, according to these teachers, help the students to force them to speak English throughout the lessons. Most of the concepts that were introduced by the teachers were similar to those found in previous studies on Swedish teachers of English. Furthermore, the results of this paper could also be tied to previous research concerning oral development for L2 learners. / Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska engelskalärare främjar utvecklingen av elevers muntliga färdigheter i engelska. Genom att intervjua sex svenska engelskalärare på gymnasieskolan undersöker studien vilka metoder som används mest av lärarna för att utveckla elevernas muntliga färdigheter. Resultaten av studien visar att de flesta lärare som intervjuades på olika sätt uppmuntrar elevernas självförtroende, vilket i sin tur hjälper dem att utveckla deras muntliga färdighet. Tanken om att osäkerhet är skadligt för elevers utveckling av muntlig färdighet delades av alla lärare som intervjuades. En annan metod som användes av lärarna var att tillåta elever att arbeta i par eller grupper. Även om de flesta lärare använde den här metoden pekade de på olika saker som var viktiga att tänka på när det gällde grupp- och pararbeten. Nästa metod som lärarna använde berörde inspirerandet av en mer avslappnad eller bekväm miljö som möjliggör utvecklingen av elevers muntliga färdigheter. För lärarna var det viktigt att eleverna hade kul under muntliga övningar, och sålunda använde de flesta lärare olika spel när de utförde muntliga aktiviteter. Det sista konceptet som lärarna talade om var användningen av målspråket i klassrummet. Här var lärarens idéer inte i linje med varandra. Vissa trodde att det var bra att tvinga eleverna att använda målspråket under hela lektionen medan andra inte trodde det hjälpte elevernas utveckling av sitt muntliga språk. Om en student var osäker, hjälpte det inte, enligt dessa lärare, att tvinga studenten att tala engelska under lektionerna. De påpekade dock att eleverna var tvungna att under talaktiviteter och muntliga presentationer interagera på målspråket. De flesta av de koncept som lärarna introducerade liknade dem som hittades i tidigare studier om svenska engelskalärare. Dessutom kan resultaten av denna uppsats kopplas till tidigare forskning kring oral development for L2 learners.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter till lärarinitierad muntlig interaktion som ges eleverna i två klasser i årskurs 5 och 6 samt att pröva ett tidigare utvecklat observationsverktyg. För att uppfylla studiens syfte användes systematiska observationer som utfördes under totalt fyra lärtillfällen. Till hjälp användes observationsverktyget som innehåller 44 faktorer, fördelade i kategorierna lärmiljö, lärtillfälle och interaktioner. Resultatet som analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv visar att de observerade lärmiljöerna, lärtillfällena och lärarledda interaktionerna ger eleverna goda förutsättningar till utvecklande av muntliga interaktioner men även att observationsverktyget som användes kan behöva en anpassning om det ska lämpa sig optimalt för observationer på mellanstadiet.

The aim of this study is to use an intermedial theory to analyse and contextualize embodiment and violence in the Chinese author Mo Yan’s Life and Death Are Wearing Me Out. I use Jørgen Bruhn’s mediality model, introduced in The Intermediality of Narrative Literature: Medialities Matter (2016), to analyse medial phenomena such as intra- and intermediality in the novel. Bruhn’s model mainly covers relations between several media and within a single medium. The focus of this study lies on the blending of different media within the novel. My hypothesis is that the depiction of embodied violence in the novel is a literary strategy, based on cognitive functions and Chinese oral traditions to communicate historical events, as well as through an intermedial depiction of those events, a way to avoid censorship. Of particular importance to this study are medial phenomena connected to visualization of memories, and intermediality as discipline a voice between media texts, to establish how a literary text through narrative techniques can create an illusion of cinematic blending. I see this as an illustration of the historical hierarchical struggle between art forms. This is a broader perspective on literary depiction in Mo Yan’s novel than generally can be found in interpretations originating in a Western discourse. The result of my study shows that medial phenomena such as inter- and intramediality are woven into a narrative theme of remembrance of historical political events. Such memories are communicated through depictions of embodied violence, as well as the impact of trauma on anonymous bodies reminiscent of cinematic techniques, heightened by the metafictive voice of Mo Yan within the novel. It is a perspective that is also accentuated through auditory and visual elements that recall the ability of audio-visual media techniques to create identification with exposed bodies through close-up depictions of body and violence. Hence, Mo Yan has constructed a grid of medial phenomena in the novel through which he is able to convey historical processes without risking censorship.

Detta examensarbete handlar om hur lärare i grundskolans tidigare år ser på arbetet med elevernas muntliga förmågor, och då speciellt i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Muntlig förmåga är en viktig del av de kunskaper du behöver besitta för att fungera i en demokrati. I dagens samhälle krävs att du har förmågan att tala för din sak och att du kan försvara din åsikt, dessa förmågor blir allt viktigare i ett allt mer individualiserat samhälle. Enligt skollagen skall skolan ge eleverna de kunskaper och förmågor som krävs för att fungera i livet utanför skolan. Frågan som undersökningen ställer är om yrkesaktiva lärare ser kopplingar mellan demokratiuppdraget och arbetet med elevernas muntliga förmågor. Undersökningen visar att lärarna och forskningen är överens om att det finns starka band mellan dessa områden. Det är svårt att leva och vara aktiv i en demokrati om du inte kan samtala med andra människor. Lärarna i undersökningen förmedlar en oro över många elevers bristfälliga kompetenser vad det gäller att kommunicera genom samtal. Forskningen har påvisat att eleverna behöver träna sina muntliga förmågor mer än vad som görs idag, men att många lärare idag saknar kunskap om hur de skall hjälpa eleverna. / This Exam is about the teacher’s outlook of their student’s oral abilities in relation to the democratic mission of the educational body. Oral abilities are crucial to function in a democratic. To be able to make your point and defend your opinion on different subject, is demanded of you today and these skills are even more important in todays individualized society. According to the school act, the school must implement the knowledge and skills necessary for the students to cope with life outside school. The question this study raises is, do the faculty at school acknowledge the connection between the democratic mission and the oral skills of their students. This study shows that educators and research agree on the strong connections between these areas. It is difficult to be active in a democracy if you are not able to express yourself to other people. The teachers in this study are expressing a concern of the lack of skills regarding the ability to communicate orally that many of the students show. Studies has shown that students do need to practice their oral skills more than it is done today but many teachers lack in knowledge in how to help their students. Keyword: oral proficiency, Oral abilities, school`s previous years, school`s democracy mission, rhetoric at school,