I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum. I interaktion mellan testtagarna relevantgörs problem i den egna språkliga förmågan hellre än i andras, vilket hänger samman med att testtagarna, då de interagerar med varandra, tycks värdera samtalets sociala mål högt. I interaktion med testledaren verkar testtagarna dock vara mer restriktiva med att relevantgöra problem som bottnar i den egna förmågan. Detta har förmodligen att göra med att testledaren på ett tydligare sätt orienterar samtalet mot prestationsmålet och därigenom tar mindre hänsyn till testtagarnas sociala ansikte. En vidare slutsats är att det i vissa problemsekvenser verkar uppstå osäkerhet bland testtagarna hur de ska förhålla sig till de olika målen i samtalet. Dels uppstår ibland krockar mellan de sociala och meningsskapande målen och dels verkar prestationsmålet också leda till förvirring. I problemsekvenserna antas prestationsmålet samspela med det sociala målet. Då en testtagare orienterar sig mot problem i en annans yttrande blir detta inte bara hotande mot den sociala stämningen i gruppen utan riskerar också att lyfta fram brister i den andras och den egna språkliga förmågan, vilket kan ses som ofördelaktigt utifrån prestationsmålet. Med andra ord verkar testtagarnas osäkerhet i vissa fall kunna förklaras med faktorer som bottnar i bedömningssamtalets icke-autentiska natur snarare än i bristande språklig förmåga, något som kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömningen.

No description available.

Inom svenskämnesdidaktisk forskning har digitala medier i undervisningen börjat få ett allt större fäste. Det som emellertid saknas är poddars plats i den digitala lärmiljön. Syftet med föreliggande undersökning var således att studera hur en didaktisk design som inkluderar poddar kan konstrueras för att motivera elever till muntlig framställning. Det empiriska materialet utgjordes av en triangulering baserat på enkäter, fokusgruppsamtal och observationer med etnografisk ansats. Målgruppen för undersökningen var en klass bestående av 15 elever från en kommunal gymnasieskola. För att undersöka huruvida motivationen hos eleverna förändrades, gjordes ett för- och eftertest utifrån en motivationsmodell. Modellen innehöll fem dimensioner, samtliga behandlades i både enkätundersökningen och under fokusgruppsamtalen. Resultatet visade att eleverna blev motiverade till muntlig framställning när poddar inkluderades i undervisningen. Vidare styrkte resultatet vikten av varierande undervisning, där alternativa strategier kopplade till muntlig framställning nyttjas. Undersökningen bidrar därför med ny kunskap om hur denna medieform formar villkor och möjligheter för kunskap i en allt mer digitaliserad skola. / Within didactic research regarding Swedish as a subject, digital media has started to gain a lot of ground. However, the podcasts' place within the digital learning environment is missing. The purpose of the present study was therefore to study how a didactic design that includes podcasts can be constructed to motivate students to perform oral presentations. The empirical material was constituted by a triangulation based on surveys, focus group discussions and observations with ethnographic approaches. The target group for the study was a class consisting of 15 students from a public upper secondary school. In order to investigate whether the students' motivational levels were changed, a pre- and a post test were conducted using a motivational model. The model contained five dimensions which were all treated in the survey and the focus group discussions respectively. The result showed that podcasts can make students more motivated for oral presentations. Furthermore, the result stressed the importance of a varied pedagogy where alternative strategies linked to oral presentations are utilized. Therefore, the research contributes with new knowledge regarding how this form of media creates conditions and options for acquiring knowledge in an increasingly digitalized school.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra. / The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

The aim of the present study was to find out about teachers’ awareness, experiences and specific strategies used when dealing with Foreign Language Speaking Anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their awareness and experiences of what contributes to Foreign Language Speaking Anxiety, and what manifestations students show who suffer from it. Further, the interviews also intended to find out about the teachers’ specific strategies used in order to reduce Foreign Language Speaking Anxiety. The results demonstrated that the anxious students generally are those who put unrealistic demands on themselves and feel that anything less than an excellent outcome is a failure. All participants agreed that two contributing factors to Foreign Language Speaking Anxiety are the fear of being embarrassed in front of others, and the emotional aspect of low self-confidence or self-esteem. Students tend to fear speaking situations where others could evaluate them negatively, which probably has to do with low self-confidence or self-esteem. The most evident manifestation of Foreign Language Speaking Anxiety proved to be the strategy of avoidance, where students can refuse to speak, become silent, or do not even show up for speaking activities. The most extensively used strategy for reducing Foreign Language Speaking Anxiety turned out to be dividing students into smaller groups, in order to make each student feel more comfortable speaking English. However, the results also brought up some interesting strategies used not mentioned in previous research. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärarnas medvetenhet, erfarenheter och specifika strategier som de använder sig av när det kommer till talängslan i främmande språk i en svensk gymnasieskolekontext. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras medvetenhet och erfarenheter kring vad som bidrar till talängslan i främmande språk och hur det yttrar sig hos eleverna som lider av det. Vidare så var även syftet att ta reda på specifika strategier lärarna använder sig av i undervisningen för att reducera talängslan i främmande språk. Resultaten visade att oroliga studenter oftast är de som ställer orealistiska krav på sig själva och känner att allt utom ett utmärkt resultat är ett misslyckande. Alla deltagare var överens om att två bidragande orsaker till talängslan i främmande språk är rädslan för att bli generad framför andra, och den känslomässiga aspekten av lågt självförtroende eller självkänsla. Eleverna tenderar att vara oroliga i talsituationer där andra skulle kunna bedöma dem negativt, vilket antagligen har att göra med lågt självförtroende eller självkänsla. Det mest uppenbara yttrandet för talängslan i främmande språk visade sig vara undvikande, som till exempel, att eleverna vägrar att prata, blir tystlåtna, eller inte ens är närvarande under talaktiviteten. Den mest använda strategin för att reducera talängslan i främmande språk visade sig vara att dela upp eleverna i mindre grupper för att de skall känna sig mer bekväma med att tala engelska. Resultaten visade även på några intressanta strategier som inte nämnts i tidigare forskning.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma grundskolelärare F-3 arbetar med att utveckla elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska utifrån kooperativt lärande. Kooperativt lärande, KL, är ett förhållningssätt som innebär att lärandet sker genom samarbete och i samspel med andra elever. Studiens frågeställningar behandlar hur lärare beskriver att de utvecklar elevers muntliga förmågor, hur de stöttar elevers delaktighet i samtal och i grupparbeten samt vilka arbetssätt som lärarna anser är bra eller mindre bra gällande utvecklingen av elevers muntliga förmågor. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar det sociokulturella perspektivet, som innebär att lärandet sker genom kommunikation och interaktion. De teoretiska utgångspunkterna tar dessutom upp den proximala utvecklingszonen och stöttning (scaffolding) som är förknippade med varandra, och innebär att kunskapsinhämtningen ständigt är i en pågående process och att elever, genom en mer kunnig person, kan utveckla nya kunskaper. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio verksamma lärare inom F-3, som använder KL som ett förhållningssätt i undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare utvecklar elevers muntliga förmågor genom kommunikation, samspel och samarbete. I resultatet framkom det dessutom att det vanligaste arbetssättet eleverna arbetade med gällande deras utveckling av den muntliga förmågan var par- och grupparbeten. Studien lyfter fram att KL har förmågan att främja elevers utveckling av den muntliga förmågan.

No description available.

Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka stödstrukturer lågstadielärare uppger att de bygger i klassrummet för att stötta organiserade samtal i svenskundervisningen. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begreppet stödstruktur är centralt. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats skriftligt av sju lågstadielärare och i analysen av empirin användes två kategoriseringar av stödstrukturer: intellektuella och fysiska (Säljö, 2000:100). De intellektuella stödstrukturer som framkom i studien är läraren som kommunikativ förebild, det sociala klassrumsklimatet, elevens självkänsla samt kamratlärande. De fysiska stödstrukturer som utkristalliserades i materialet var klassrumsmöblering, text- och bildstöd samt andra fysiska artefakter. Av dessa ansåg flertalet lärare att textoch bildstöd var den bäst fungerande stödstrukturen. Lärarens sätt att visa och vägleda eleverna till att föra samtal, det vill säga att vara en kommunikativ förebild, var ytterligare en stödstruktur som uppfattades som framgångsrik. Bland intervjusvaren nämndes tämligen få fysiska artefakter, vilket var ett oväntat resultat.

Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.