Syftet med detta examensarbete är att undersöka några grundskolelärares inställning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjälp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lärare i grundskolans årskurser 6–9 har jag undersökt i vilken utsträckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar även upp problemet talängslan, skillnader mellan lärares och elevers tal i klassrummet vad gäller exempelvis taltid och talets innehåll samt synen på muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende på hur länge de fyra lärarna varit verksamma inom yrket och vilken årskurs de undervisar i. Även vissa likheter har påträffats, till exempel framkom under intervjuerna vilken betydelse för och påverkan på muntliga inslag i undervisningen som den aktuella läroplanen har.

<p>Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).</p><p>Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.</p><p>I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver.</p><p>En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.</p>

No description available.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler). Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag. I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver. En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.

Studiens syfte är att utifrån tidigare forskning beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som innebär att forskaren söker efter litteratur inom ett specifikt område som sedan kritiskt granskas och sammanställs. Resultatet visade att talängslan uttrycks fysiskt och psykiskt. De främsta orsakerna till elevers talängslan var bristande självförtroende, prestationsångest, bristen till tid för förberedelse, ett otryggt klassrumsklimat eller betygsättning av det muntliga framförandet. Flertalet arbetssätt var aktuella för att hjälpa elever med talängslan, bland annat rollspel, positivt självprat innan ett muntligt framförande samt tid till förberedelse. Det är inte särskilt väl forskat om talängslan på en nationell nivå och därför hade mer forskning inom området varit önskvärt.

Det är inom ramen för skolans svenskämne centralt att få en bredare uppfattning om vad elever har för upplevelse av talängslan i samband med muntlighet. Syftet med denna uppsats är att analysera elevers upplevelse av talängslan i samband med muntlig framställning inom gymnasieskolans svenskämne. Uppsatsens metod har varit att genomföra en enkätstudie, där enkätsvaren huvudsakligen analyserats kvantitativt. Totalt har 36 elever besvarat enkäten, och det övergripande resultatet visar att en stor del av eleverna upplever talängslan i klassrummet och att de inte vågar berätta detta för läraren. Tidigare forskning har betonat att det är lärarens uppgift att fånga upp talängsliga elever, och underlätta för dem samt vägleda eleverna genom att veta vad eleverna önskar få för stöd och hur detta ska genomföras och ingå i svenskundervisningen. Om eleverna anser sig själva behärska det svenska språket i tal och skrift i och utanför skolan eller ej har inte någon tydlig koppling till varför de upplever talängslan.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer.

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet. Vår slutsats är att det är viktigt att som lärare känna till och vara medveten om talets funktionalitet, samt olika elevers individuella behov och förutsättningar i skolan för att kunna främja en språkutveckling på individnivå. Det framstår som en viktig uppgift för skolan att öka kunskapen och förståelsen kring elevers talfärdighet.

Studien syftar till att undersöka muntlighet i läroböcker där fokus ligger på vilket utrymme muntlighet får och vilka muntliga uppgifter som förekommer i läroböckerna samt vilka likheter och skillnader det finns i läroböckerna sinsemellan. Läroböckerna kommer att jämföras och undersökas i skriftliga respektive muntliga uppgifter som finns i förhållande till varandra. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på samspelet mellan individer vilket är väsentligt när det kommer till muntlighet. Teorin innefattar även mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen samt scaffolding, alla dessa är centrala begrepp som behövs till vår studie som undersöker muntlighet. För att kunna utföra studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys samt inslag av kvantitativ metod i undersökningen. Resultatet visar att de analyserade läroböckerna inte innehar ett stort inslag av muntliga uppgifter. De framgår även i resultatet att hela läromedlet bör användas tillsammans för att få in all muntlighet som är avsett för läromedlet.

The aim of this study is to investigate the opportunities for oral language development that teachers offer pupils during lessons in Swedish in grade 3. The following questions guided the study: how do teachers perceive that they offer the pupils opportunities for oral language development in their teaching and what possibilities for oral language development do teachers offer pupils? The methods used to answer the questions are interview and observation of two teachers in two different classrooms. In all, two interviews and four observations were conducted. An observation schedule was used during the observations and the interviews were semi-structured, based on the same questions. The interviews were audio-recorded and transcribed. The collected material showed that the oral activities which the teachers said they offered their pupils were working in pairs or small groups, whole-class conversations and drama. The teachers said that they interacted with the pupils through taking turns and asking questions. The activities the teachers offered their pupils during the four observations were whole-class conversations led by the teacher, structured conversations in small groups and spontaneous conversations among pupils and between pupils and teacher, and interactive book reading. The interactions used by the teachers took the form of speech, questions and body language. The conclusion of the study is that teachers must have more tools for taking advantage of opportunities to let the pupils develop their oral language. The view of what oral language development can involve should also be broadened.