Global ETD Search

31	Vägar till ett muntligt aktivt klassrum : En systematisk litteraturöversikt med fokus på tystlåtna elever / Roads to an orally active classroom. : A systematic literature review focusing on quiet pupils. Redin, Victor, Bilge, Dilan January 2020 (has links) Syftet med den systematiska litteraturstudien är att ge en översikt över forskning om i vilka sammanhang elever är tystlåtna och hur tystlåtenheten relateras till elevernas personliga drag och kompetenser samt om hur alla elever kan involveras i muntligt aktiva klassrum. Studien grundas i tidigare forskning som samlat in sitt material framför allt genom empiriska metoder, som intervjuer, observationer och enkäter. Resultatet visar att det finns många bakomliggande faktorer till att vissa elever håller sig tysta under lektionerna. Rädsla, ångest och blyghet tas upp som orsaker till tystlåtenheten i flera av de publikationer som ingår i översikten. I forskningen som ingår i studien finns även vad läraren kan göra för att hjälpa sina tystlåtna elever. Dessa insatser kan vara att se över lektionsplaneringen och skapa en bra klassrumsmiljö med tydliga regler och riktlinjer men även att skapa goda relationer med eleverna för att kunna möta dem och gynna var och en av dem. Lärarna behöver möta eleverna på olika sätt för att undervisningen ska gynna varje individ. Deltagarna i de empiriska studierna är elever eller studenter, vilket betyder att lärarröster saknas i översikten. Majoriteten av all forskning som studien inkluderar är forskning som berör äldre elever och studenter. Detta visar att forskningen som utförts såväl i Sverige som i andra länder gällande lågoch mellanstadieelevers tystlåtenhet är begränsad. Oral activity learning fear anxiety shyness pupils teacher school relations teaching methods classroom environment Muntlighet lärande rädsla ångest blyghet elever lärare skola relationer undervisningsmetoder klassrumsmiljö Didactics Didaktik
32	På tal om muntlighet : Lågstadielärares perspektiv på stödstrukturer för organiserade samtal i svenskundervisningen / Speaking of oral presentations : Primary school teachers’ perspective on scaffolding strategies for speaking activities in the teaching of Swedish Ferm, Fanny, Grossmann, Maria January 2020 (has links) Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka stödstrukturer lågstadielärare uppger att de bygger i klassrummet för att stötta organiserade samtal i svenskundervisningen. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begreppet stödstruktur är centralt. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats skriftligt av sju lågstadielärare och i analysen av empirin användes två kategoriseringar av stödstrukturer: intellektuella och fysiska (Säljö, 2000:100). De intellektuella stödstrukturer som framkom i studien är läraren som kommunikativ förebild, det sociala klassrumsklimatet, elevens självkänsla samt kamratlärande. De fysiska stödstrukturer som utkristalliserades i materialet var klassrumsmöblering, text- och bildstöd samt andra fysiska artefakter. Av dessa ansåg flertalet lärare att textoch bildstöd var den bäst fungerande stödstrukturen. Lärarens sätt att visa och vägleda eleverna till att föra samtal, det vill säga att vara en kommunikativ förebild, var ytterligare en stödstruktur som uppfattades som framgångsrik. Bland intervjusvaren nämndes tämligen få fysiska artefakter, vilket var ett oväntat resultat. Scaffolding primary school teaching of Swedish speech talk speaking activities Stödstrukturer stöttning lågstadiet svenskundervisning muntlighet muntlig förmåga organiserade samtal Pedagogy Pedagogik Learning Lärande Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
33	Muntlighet i lågstadiet : en systematisk litteraturstudie om hur lärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens / Speaking in primary school : a systematic literature study on how teachers’ teaching skills can promote students' communicative competence Angel, Alma, Erlandsson, Angelica January 2021 (has links) Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens. Teaching skills speaking communicative competence classroom environment classroom communication teaching methods Didaktisk kompetens muntlighet kommunikativ kompetens klassrumsmiljö klassrumskommunikation lärmetoder Specific Literatures Litteraturstudier
34	Tio svensklärares syn på elevers talängslan : En kvalitativ intervjustudie om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan Danielsson, Elina, Thunstam, Maja January 2022 (has links) Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte. närmaste utvecklingszon muntlighet muntligt anförande muntlig redovisning scaffolding svenskämnet talängslan Specific Languages Studier av enskilda språk
35	Tala är silver, därefter guld : En analys av kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska Hugestam, Daniel January 2014 (has links) Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner. Därefter skall eleverna ta sig vidare till att bli självständiga och i slutändan mycket seriösa och teoretiskt kunniga retoriker kapabla att framföra egna åsikter och att argumentera för dessa på ett professionellt sätt. Elevens förmåga som samtalsledare prövas dock inte i någon större utsträckning. Vidare visar undersökningen att utvecklingen är alltifrån jämn vare sig inom de olika analysfrågorna eller mellan dem. Särskilt gäller detta i övergången mellan grundskola och gymnasium. Det framgår också att språklig genre och verksamhet blir avsevärt mindre dynamisk ju högre upp i ålder och förväntad språklig kompetens eleven kommer. Grundskola Gymnasieskola nationella prov svenskämnet svenska muntlighet muntlig kommunikation språklig utveckling språkutveckling autenticitet språkligt register språklig genre språklig verksamhet språklig roll Anward Gibbons Palmér Specific Languages Studier av enskilda språk Educational Sciences Utbildningsvetenskap

Page generated in 0.0455 seconds