Denna kvalitativa studie ämnas att ta reda på yrkesverksamma lärares uppfattningar om varför och hur de använder musikaktiviteter i undervisningen av de teoretiska ämnena och för att se vad lärarna sett för påverkan på elevernas lärande i och med dessa musikaktiviteter.  Den valda metoden för studien var semistrukturerade intervjuer, där sex yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs tre intervjuades för att fånga deras tankar och åsikter. Resultatet analyserades sedan genom en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Med grund i forskningsfrågorna identifierades underteman utifrån de intervjuades uttalanden. I intervjuerna framkom att lärarna försökte använda musikaktiviteter integrerat i alla teoretiska ämnen men resultatet visade mer specifikt att matematik och språkämnena var ämnen där musikaktiviteterna var mest tillämpbara. Anledningen till användningen av musikaktiviteterna var att eleverna fick en mer lustfylld och varierad undervisning samt att lärarna såg det som ett sätt för eleverna att befästa sina kunskaper på. Detta framgick även i resultatet då samtliga lärare såg påverkan på elevernas förmåga att befästa ämneskunskaperna och såg således musikaktiviteterna som ett redskap för lärande. Musikaktiviteterna som lärarna oftast använde var olika typer av sång, ramsor och aktiviteter utifrån digitala resurser. Dessa redskap för lärande skapade en delaktighet i klassrummet som lärarna ansåg gynnsamt för elevernas lärande och välbefinnande.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur förskollärare kan främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn med hjälp av musikaktiviteter och hur de använder musik som ett redskap för språkstimulans och kommunikation. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv av Vygotskij samt Gardners teoriutveckling kring multipla intelligenser. Studien genomfördes på två olika förskolor i två olika städer och det analyserade materialet utgår från intervjuer av två förskollärare på respektive förskola samt observationer av de förskolorna. Innan studien skickades en information via mail till två förskolechefer angående förfrågan om tillåtelse att genomföra vår studie på förskolorna, och ett informationsbrev skickades till både förskollärarna samt vårdnadshavare. Studien utgick enbart från förskollärarnas förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser kring hur de använder musik som språkfrämjande för flerspråkiga barns språkutveckling på två förskolor. Intervjuerna skedde genom semistrukturerade intervjuer och därefter gjordes observationer utifrån samma förskollärare. Observationerna utfördes med hjälp av fältanteckningar under två fältdagar. Resultatet från intervjuerna visar att förskollärarna upplever att musik fungerar som språkutvecklande i de aktuella förskolorna. Musik har under observationerna förekommit i olika situationer både inomhus och utomhus, och sånger som sjöngs var oftast på svenska. Förskollärarna var aktiva medaktörer under musikaktiviteterna i samspel med barnen,samt var lyhörda för barnens olika uttryck. Kommunikationen under musikaktiviteterna skedde genom kroppsspråk och olika artefakter såsom bilder, olika djurfigurer, digitala verktyg etcetera. Språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen främjades genom variation av musikaktiviteter tillsammans med olika artefakter. I resultatet framgår också att sångerna bestod av traditionella barnvisor som inte har förändrats mycket under åren.

<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.</p>

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.

Tidigare forskning har visat att musik kan främja språkutvecklingen hos barn på olika sätt. Denna studie syftar till att se hur man kan arbeta med musik på fem avdelningar i förskolan idag, men också vilken betydelse pedagoger på dessa avdelningar anser att musik har för barnens språkutveckling. Undersökningen begränsades till åldersgrupperna fyra-femåringar och utfördes via fem kvalitativa intervjuer med hjälp av 13 öppna frågor som förberetts inför intervjuerna. Resultatet visar på många olika vägar i hur man kan arbeta med musik och att pedagogerna på varierade sätt anser att musik är en viktig del i verksamheten och för språkutvecklingen. Betydande faktorer som påverkar verksamheten är tillgången till resurser, tid och hur de fördelas i verksamheten. Både pedagogers tankar och forskning som stödjer dessa visar det på flera olika sätt hur musiken stödjer språkutvecklingen hos barn.

Studiens syfte har varit att få ökad kunskap om hur fem förskollärare resonerar kring musikaktiviteter i förskolan och vilken koppling sådana aktiviteter kan ha till barns talspråksutveckling. Studiens metod bestod av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk forskningsansats. Informanterna utgjordes av fem förskollärare från fyra olika förskolor i två kommuner. Med stöd i en intervjuguide utfördes de semistrukturerade intervjuerna via dataplattformen Zoom. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, varefter en innehållsanalys gjordes. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet och didaktik perspektivet.Studiens resultat visar att samtliga förskollärare uttrycker att de har musikalisk kompetens och att de är bekväma med att leda musikaktiviteter i förskolan. Förskollärarna anser att det finns många olika syften med musikaktiviteter och de gör ingen större skillnad på talspråksutvecklande musikaktiviteter och andra musikaktiviteter. De anser att glädjen i musikaktiviteterna är grunden för att barnen ska kunna ta till sig innehållet på ett lustfyllt sätt. Förskollärarna beskriver att de upplever ett samband mellan musik och språk, där båda innehåller rytm, takt, tempo, ljud och melodi. Fokus i musikaktiviteter relaterade till barns talspråksutveckling är beroende av att barnen får ingå i en kontext där de får uppleva musikaliska grundelement (rytm, takt, tempo), tillsammans med det talade språket som finns i sånger, rim och ramsor och i all kommunikation som sker i musikaktiviteten. Genom att förskollärarna låter barnen ha inflytande och utgår från barnens intressen samt upprepar och varierar innehållet, anser de att barns talspråksutveckling kan stimuleras. Samtliga förskollärare nämner språkljud och ordförråd som språkliga delar som kan stimuleras i musikaktiviteter.

Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt musikalisk interaktion kan hjälpa personer med demenssjukdom (PMD) och deras anhöriga i det vardagliga livet.  Studiens första forskningsfråga undersöker vilken inverkan olika musikaktiviteter kan ha på personer med demenssjukdom. Den andra forskningsfrågan undersöker hur olika musikaktiviteter kan hjälpa de anhöriga i sin kommunikation till närstående med demens.  I bakgrunden beskrivs relevanta fakta om demenssjukdomar och dess symtom samt hur sjukdomen påverkar de anhöriga. Här presenteras även tidigare forskning i ämnet.Uppsatsen är baserad på grundad teori som teoretisk utgångspunkt och metod. Detta är en empirisk, kvalitativ metod där materialet, som består av intervjuer, loggböcker och filmer, analyseras och sorteras in i olika kategorier för att slutligen en kärnkategori ska framträda. Därefter utformas en ny teori baserad på resultatet.  Genom varierande musikaktiviteter, som musiklyssning, sång, dans, spel och skapande kunde olika beteenden och företeelser observeras hos PMD och deras anhöriga. Dessa bildade sedan åtta olika kategorier samt kärnkategorin kontakt.  Resultatet visade på hur olika musikaktiviteter utförda tillsammans med anhöriga hade en positiv inverkan på en person med demenssjukdom. Resultatet bygger på de åtta identifierade kategorierna: minne, kommunikation, uttryck, närvaro, aktivitet, känslor, engagemang, identitet.  Sammanfattningsvis visade studien att musikaktiviteter kunde hjälpa PMD att öka kontakten med sig själva; sin identitet, sin kropp, sina känslor, sitt språk, sin omgivning, sina minnen och sinnen.Resultatet visade också på att musiken underlättade för de anhöriga i sin kommunikation till närstående med demenssjukdom. De anhöriga upplevde också trygghet och glädje samt kände sig närmare de närstående. De anhöriga kunde  1 också ”känna igen sig” i sin tidigare relation med sin närstående. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den presenterade bakgrunden och det teoretiska perspektivet.

Med anledning av att ingen riksomfattande forskning gjorts över i vilken form samt hur frekvent förskolebarn i Sverige får del av musik under sin utbildning, har vi valt att utföra denna studie. Syftet med studier är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera musikens tillgänglighet på förskolor i Sverige.   Studiens datainsamling utgörs av en webbenkät som delgivits förskolor runt om i Sverige. Resultatet visar att musik förekommer i hög grad i svenska förskolor, men att dess tillgänglighet kan variera. Vi har även undersökt förekomsten av musik i samband med fri lek samt musik som kulturupplevelse. Resultaten vi erhållit visar att barns musikskapande i samband med fri lek förekommer i väldigt låg grad, vilket kan bero på hur musikinstrument är tillgängligt för barnen. Vidare visar resultaten att en stor andel av barn i svenska förskolor inte ges möjlighet till musik som kulturupplevelse vilket barn i enlighet med Läroplan för förskolan (Lpfö 18, 2018) ska ges.

The purpose with this study is to inquire how a number of active preschool teachers use music in their daily work with children. It also looks at the meaning they think music can have to the whole group of children, especially in terms of solidarity and interaction in the group. In order to study this I chose to use questionnaires as the method. These questionnaires consisted of open questions to enable longer answers from de participants in an effort to hear their thoughts and get their point of view. The result of this study shows that all of the participants seem to have good experiences from musical activities with the preschool children. They all state that they think music has a significant meaning for solidarity and interaction in the children´s group. Many of the participants also seem to connect music with other subjects, such as development of language, communication, movement and feelings. To understand the data gathered from the study I used the theory of developmental psychology and also the sociocultural perspective. / Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma pedagoger använder sig av musik i förskolans verksamhet samt hur de ser på musikens betydelse för barns sociala gemenskap och barngruppens sammanhållning. För att undersöka detta valde jag att använda mig av enkäter som metod. Jag valde att använda mig av öppna frågor i enkäten för att göra det möjligt för de deltagande att lämna längre svar och på så vis lättare få fram deras egna erfarenheter och åsikter. Resultatet av min studie visar att alla de deltagande i studien verkar ha positiva erfarenheter av musikanvändning i förskolan. Samtliga av pedagogerna uppger i sina svar att de anser att musik har betydelse för barngruppens sociala sammanhållning. Många kopplar även samman musik med andra områden som exempelvis språkutveckling, kommunikation, rörelse och känslor. De teorier jag utgår från i den här undersökningen är sociokulturellt perspektiv samt utvecklingspsykologi.

The aim of this study was to investigate how healthcare professionals perceive the importance of music as part of care in elderly care. The study has been inspired by the phenomenographic methodology aimed at detecting variations in caregivers' perceptions of music in elderly care. The data collection methods used in this study are participatory observations conducted during a music activity, as well as semi-structured interviews with caregivers. The analysis has been conducted based on a phenomenographic analysis model and has resulted in three descriptive categories:functional ability, emotions and learning together with associated subcategories. The result shows that music can improve old people´s memory, mobility and affect their mood. Music in elderly care can also increase the well-being and quality of life of elderly people, as well as contribute to the learning of staff that can increase the quality of care for the elderly. / Syftet med denna studie var att undersöka hur vård- och omsorgspersonal uppfattar betydelsen av musik som en del av vård och omsorg inom äldreomsorgen. Studien har inspirerats av den fenomenografiska metodansatsen som syftar till att upptäcka variationer i omsorgspersonalens uppfattningar om musik i äldreomsorgen. De datainsamlingsmetoder som har använts i studien är deltagande observationer som genomförts under en musikaktivitet på ett äldreboende, samt semistrukturerade intervjuer med omsorgspersonalen. Analysen har genomförts utifrån en fenomenografisk analysmodell och har resulterat i tre beskrivningskategorier:funktionsförmåga, känslor och lärande med tillhörande underkategorier. Resultatet visar att musik kan förbättra äldre personers minne, rörelseförmåga och påverka deras humör. Musikinslag i vård- och omsorg kan öka äldre personers välbefinnande och livskvalitet samt bidra till ett lärande hos personalen som kan leda till att kvaliteten i äldreomsorgen ökar.