<p>Syftet med studien var att studera de föreställningar några medborgare hade om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens, samt vilka känslor Arbetsförmedlingens logga frambringar hos medborgare. Intresse att studera människors föreställningar om Arbetsförmedlingen väcktes då Arbetsförmedlingen är ett välkänt varumärke som människor har en åsikt om. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta medborgare i Stockholm. Resultatet visar att endast en respondent inte kände till vilka tjänster Arbetsförmedlingen erbjuder. Övriga sju respondenter nämnde utbildningar, personligt stöd, rekryteringsträffar och utbetalning av arbetslöshetsförsäkring. Sex respondenter kände till att arbetsförmedlares kompetens bland annat utgörs av utbildningar som socionom, yrkesvägledare eller andra samhällsvetenskapliga utbildningar, medan två inte visste. Respondenterna förknippar överlag Arbetsförmedlingens logga med negativa benämningar. Slutsatsen är att respondenternas kännedom om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens varierade beroende på om man hade egen erfarenhet av Arbetsförmedlingen och på hur aktuellt ämnet är för dem. Men även andras föreställningar och egna förutfattade meningar påverkar människornas föreställningar om Arbetsförmedlingen</p> / <p> </p><p>The purpose of the study was to examine the attitudes some citizens had about Arbetsförmedlingen services and the work agents competence, and also the feelings Arbetsförmedlingens log brings to citizens. Interest to study people's perceptions of Arbetsförmedlingen was raised since Arbetsförmedlingen is a well-known brand that people have an opinion on. Eight citizens in Stockholm participated in a qualitative interview study. The results show that only one respondent was not aware of what services Arbetsförmedlingen offer. The other seven respondents mentioned training, personal support, recruitment, meetings and payment of unemployment insurance. Six respondents knew that work agents competence consists of education in social work and as professional counselors or other social science courses, while two did not know. Respondents generally associates Arbetsförmedlingens log with negative names. The conclusion is that respondents' knowledge of Arbetsförmedlingens services and the work agents´ working skills varied depending on whether the respondents had personal experience of Arbetsförmedlingen and how current the subject is for them. But also others attitudes and preconceptions affect people's perceptions of Arbetsförmedlingen.</p>

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Abstract</p><p>Consequence analysis ”worst case scenario” at Mälarhamnar AB Västerås</p><p>David Dotzsky</p><p>Mälarhamnar AB is a company that handle large amounts of oil, diesel, biofuel and petrol. That result in a lot of work to prevent accidents. The risks with modern technology is very small but it can’t be eliminated. This project is a continued investigation on a previous consequence analysis for Mälarhamnar AB. It is important to know which authorities who will be involved before and after a worst case scenario at the fuel depot. It is conclusive that the responsibility of each party that is involved is defined. The communication between the involved parties is also important for the most efficient way to deal with the problems that occur after a fire in the depot. The information have been gathered through communication with and information from the environmental and health protection agency in Västerås, Mälardalens fire and rescue association, Västerås municipality, county administrative board in Västmanland and the national agency of preparation for crises among others. The effects from a depot fire would threat people in Västerås if the wind is northeast, then all the pollutants reach the city core. A fire can also cause eutrofication in Lake Mälaren, which might lead to overgrowth of poisonous algae and lack of oxygen. The responsibility is divided on a lot of parties but Mälarhamnar AB is ultimately responsible in case of fire.</p><p>Nyckelord: ARC Miljö, bensin, cistern, myndighet, Mälaren, OKQ8, bränsledepå, olycka, petroleum, tillsyn.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. </p><p>Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. </p><p>I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. </p><p>Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. </p><p>Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.</p>

<p>The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.</p><p>This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands. Among the theorists are Karppi, Micheletti, Jacobsson and Sahlin-Andersson. The previous two treat the possibilities and the shortcomings of the multicultural democracy. The later deals among other things with decision making and with changes in politics and public administration.</p><p>The council was presented as the main solution of the problem that the Saami felt a lack of influence. However it was not welcomed by all main Saami figures. The founding of a council with a twofold role can be explained by governmental pressure at the time for a Saami Council working on governmental terms. This essay emphazises the efforts of the state to meet Saami demands without losing influence over a group long seen as a part of the national population.</p><p>It is my opinion that the case of the Saami Council is an example of the difficulties in the multicultural democracy. It is problematic when a group is “given” an institution by the state, among other things because it may undermine the possibilities for the group to raise objections in future conflicts. An arena attracting attention to an indigenous people in the national politics in the way the Saami Council does is, however, of great value for the Saami. It is truly a political success resulting in a new conception of the Saami and sprung from international change and a growing urge to question the legitimacy of national borders, but also from the propagation of the concept of Sápmi. One of its consequences is critique of the twofold role and suggestions of other ways to solve the situation, not only from the Saami but also from others, e. g. a governmental report. While waiting for such changes, the members of the Saami Council have created shared frameworks of interpretation and chosen to handle the twofold role by putting stress on the popularly elected part.</p><p>The structure of the Saami Council is studied through legal and other formal sources and through articles and litterature commenting the results of the structure. The results are contributions to the knowledge of the Saami political state in the Swedish society and to the knowledge of the Saami Council – a young institution harbouring many possibilities for future change. They are also ment to add to the understanding of the functioning of institutions with a built-in duality.</p>

The implementation of environmental management systems is a way for the Swedish government to manage the work for sustainable development via central government agencies. Environmental management systems (EMS) were originally developed as a tool for continual improvement of environmental performance in industrial companies, following the circle of “Plan, Do, Check, Act”. The aim of using EMS was to facilitate integration of environmental considerations in all agency activities, both internal and external. The purpose of the thesis is to study translation processes of environmental issues related to the EMS project in central government agencies. In order to study the construction of environmental issues in EMS work in agencies, and the consequences of these constructions in relation to ecological sustainable development, four studies have been conducted; first, a study of documents related to the EMS project; second, a study of the Swedish Road Administration and their work with EMS; third, a study of translations in the network for EMS implementation; and fourth, a focus group study of management groups in five agencies.The analysis shows how the external references have been a central part of the translation processes taking place in the EMS project. This is explained as a result of the use of the international EMS standard, ISO 14001, which has become a frequent reference in the project. The influence of ISO 14001 is explained in the thesis as a consequence of the perceived lack of interest at management and government levels in the implementation of EMS projects in agencies. Related to the common adoption are also the external, certified environmental auditors and consultants auditing the results of the EMS implementation and thereby influencing the translation processes taking place in the project. As a result the activities for sustainable development by state agencies have become an issue for the audit and judgement by private actors.Another consequence is the focus of the measurable and non-conflict environmental aspects matching the EMS rationale. Contested environmental issues however do not match the model and may therefore attain less attention of environmental management. Under the influence of the EMS rationale the translation of ecological sustainable development becomes restricted to environmental issues constructed as EMS issues. Related to this is the learning that remains restricted to the EMS rationale. A vital implication is the need for dialogue on the role of state administration for sustainable development beyond EMS activities.

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.

Syftet med studien var att studera de föreställningar några medborgare hade om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens, samt vilka känslor Arbetsförmedlingens logga frambringar hos medborgare. Intresse att studera människors föreställningar om Arbetsförmedlingen väcktes då Arbetsförmedlingen är ett välkänt varumärke som människor har en åsikt om. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta medborgare i Stockholm. Resultatet visar att endast en respondent inte kände till vilka tjänster Arbetsförmedlingen erbjuder. Övriga sju respondenter nämnde utbildningar, personligt stöd, rekryteringsträffar och utbetalning av arbetslöshetsförsäkring. Sex respondenter kände till att arbetsförmedlares kompetens bland annat utgörs av utbildningar som socionom, yrkesvägledare eller andra samhällsvetenskapliga utbildningar, medan två inte visste. Respondenterna förknippar överlag Arbetsförmedlingens logga med negativa benämningar. Slutsatsen är att respondenternas kännedom om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens varierade beroende på om man hade egen erfarenhet av Arbetsförmedlingen och på hur aktuellt ämnet är för dem. Men även andras föreställningar och egna förutfattade meningar påverkar människornas föreställningar om Arbetsförmedlingen / The purpose of the study was to examine the attitudes some citizens had about Arbetsförmedlingen services and the work agents competence, and also the feelings Arbetsförmedlingens log brings to citizens. Interest to study people's perceptions of Arbetsförmedlingen was raised since Arbetsförmedlingen is a well-known brand that people have an opinion on. Eight citizens in Stockholm participated in a qualitative interview study. The results show that only one respondent was not aware of what services Arbetsförmedlingen offer. The other seven respondents mentioned training, personal support, recruitment, meetings and payment of unemployment insurance. Six respondents knew that work agents competence consists of education in social work and as professional counselors or other social science courses, while two did not know. Respondents generally associates Arbetsförmedlingens log with negative names. The conclusion is that respondents' knowledge of Arbetsförmedlingens services and the work agents´ working skills varied depending on whether the respondents had personal experience of Arbetsförmedlingen and how current the subject is for them. But also others attitudes and preconceptions affect people's perceptions of Arbetsförmedlingen.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.

No description available.