För att hitta en mindre beräkningskrävande modell för energiuppskattning av vågdata har artificiella neurala nätverks förmåga att efterlikna ett punktabsorberande vågkraftsverks bojpositioner vid havsvågor från Islandsberg undersökts. Genom att undersöka antal dolda lager samt inparametrarnas enhet, tidsupplösning och antal har olika neurala artificiella nätverk tagits fram som efterliknar bojpositioner lösta med en linjär- samt olinjärmodell. Det artificiella neurala nätverk som bäst efterliknar bojpositioner lösta med den linjära modellen har 1 dolt lager och 50 inparametrar, med tidsupplösning 0,1 sekunder. Dess inparametrar består enbart av inkommande våghöjder. För dessa parametrar uppskattar det artificiella neurala nätverket en medeleffekt som skiljer sig från den linjära modellen med 1,78% då dämpningskoefficienten är 200kNs/m. Beräkningstiden för den linjära modellen är 0,087 sekunder vilket är ungefär 20 gånger snabbare än med det artificiella neurala nätverket och då är inte träningstiden för det artificiella neurala nätverket medräknad. Det artificiella neurala nätverk som bäst efterliknar bojpositioner lösta med den olinjära modellen har 11 dolda lager och 50 inparametrar, med tidsupplösning 0,1 sekunder. Dess inparametrar består enbart av inkommande vågs excitationskraft. För dessa parametrar uppskattar det artificiella neurala nätverket en medeleffekt som skiljer sig från den linjära modellen med 0,3% då dämpningskoefficienten är 130kNs/m. Beräkningstiden för 30 minuters vågdata för den olinjära modellen är 41 minuter och 6 sekunder vilket kan jämföras med 57 sekunder för det artificiella neurala nätverket. Då är inte träningstiden för det artificiella neurala nätverket medräknad. Genom att ändra dämpningskoefficienten till optimala värden, med en frekvens mycket högre än vågperioden, fås en högre energiabsorptionen. En genetisk algoritm används för att beräkna den optimala följden av dämpningskoefficienter och för att prediktera den optimala dämpningskoefficienten används ett artificiellt neuralt nätverk. Vid undersökning där det artificiella neurala nätverket predikterade nästkommande optimala dämpningskoefficient fås en energiabsorption som är 20% högre än den energiabsorption som fås med en optimal konstant dämpningskoefficient.

Syfte och problemformulering: Syftet med undersökningen är att få fördjupad förståelse för innebörden av platsmarknadsföring och platsvarumärke för Kalmar som destination. Undersökningens delsyften ligger i att få uppfattning för hur destinationen arbetar med platsmarknadsföring för att stärka platsvarumärket. Vidare kommer undersökningens delsyfte, med grund i platsvarumärket, att granska hur destinationen kan bli en mer attraktiv turistdestination. Hur kan Kalmar som destination arbeta med platsmarknadsföring för att skapa, stärka och bevara sitt platsvarumärke? Metod: Undersökningen bygger på en abduktiv ansats med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den empiriska datan grundas i nio semistrukturerade intervjuer. Undersökningen grundas i en fallstudie om Kalmar stad. Teori: De teorier som har använts avhandlar turismens grundbegrepp: transport, boende/logi och mat, attraktioner samt evenemang. Vidare innefattar det teoretiska kapitlet vikten av nätverk på destinationer, platsmarknadsföringens olika marknadskanaler samt de förväntningar som bör uppfyllas för att erhålla återkommande besökare. Slutligen behandlas teorier om utvecklandet av ett starka platvarumärken och varumärkesbilder. Slutsats: Det har framkommit att en destinations olika aktörer bör samverka vad gäller platsens marknadsföring, varumärke och turism för att bli attraktiva samt konkurrenskraftiga. Vidare har det påvisats att kunskapsutbytande är betydelsefullt då det genererar i gemensamma mål och syften. Resultatet av vår studie fastslår därmed att samverkan i nätverk är grundläggande för framgångsrika destinationer och starka platsvarumärken.

De flesta företag som startas är i behov att kapital. Räcker inte det egna kapitalet till måste entreprenören söka efter externa finansiärer. Banken är inte alltid villig att låna ut pengar till entreprenören på grund av den höga risken att inte få tillbaka sina utlånade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lån på en mindre summa vilket inte alltid är tillräckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vända sig till en affärsängel. Karakteristiskt för en affärsängel är att det är en privatperson som investerar med egna medel i utbyte mot en ägarandel i nystartade företag och tillväxtföretag som är onoterade.Syftet med uppsatsen är att lyfta fram begreppet affärsänglar i samband med hur entreprenören kan komma i kontakt med dessa i Borås samt förklara varför affärsänglar är viktiga för entreprenörerna och företagens framgång. För att uppnå syftet har förutom en litteraturstudie även en empiriskstudie i form av intervjuer genomförts med personer som alla har en koppling med fenomenet affärsänglar i Borås.De slutsatser vi kan dra efter genomförd studie är att verkligheten om vem som är affärsängel stämmer bra överens med teorin. Det betyder att det mestadels är män mellan 40 och 65 år och som själva varit entreprenörer som är affärsänglar. Att ha ett stort kontaktnät både som affärsängel och som entreprenör har i studien visat sig vara viktigt. Det är även viktigt att affärsängeln och entreprenören har en bra relation för att det nära samarbete de har ska fungera. Affärsänglarna i Borås investerar främst för att de vill göra något gott för bygden men även för att få bekräftelse och att känna sig behövd. Möjligheten till att få avkastning på sitt investerade kapital är en annan anledning till varför affärsänglar investerar i onoterade företag i Borås men inte det primära.

Idag finns det flera etablerade företag på marknaden som kan utgöra stora hinder för nyaaktörer att ta sig in på marknaden. Ett tidigt etablerat företag har ett försprång och kangenom olika distributionskanaler nå fram till konsumenterna med sitt budskap samt skapasig en position på marknaden. Det kan även medföra att det genererar till en hög grad avkundlojalitet som är svår att övervinna som ny aktör. Därmed krävs det mycketengagemang från nya etablerare för att synas på marknaden och finna en position.Medicintekniska branschen är väldigt komplex i den mån att det är svårt att ta sig in somny aktör. Svårigheten ligger i att det krävs mycket kunskap kring den avanceradeutrustningen samtidigt som arbetet sker med tandläkare och tandhygienister som är högtutbildade med hög integritet. Idag finns det några stora och ett flertal små företag somarbetar med medicinteknisk utrustning för tandvården i Sverige. Det är inte bara svårt attta sig in som ny aktör utan det är även svårt att arbeta marknadsmässigt mot den svenskatandvården. Det eftersom de flesta tandläkare och tandhygienister är vana och bekväma isitt arbetssätt och är inte alltid lika positiva till förändringar.Digitales AB är ett specialistföretag inom digital röntgen och bildhantering förtandvården. Företaget säljer digital röntgen samt datalösningar till tandläkare i Sverige.Syftet med vår studie är att först identifiera vilka etableringshinder som finns för Digitalespå den norska marknaden. Vi vill samtidigt se vilka aspekter företaget bör beakta vid ettinträde i Norge. I studien vill vi dessutom skapa oss en förståelse för hur tandläkareresonerar kring relationer, värdeskapande samt nya investeringar. Vi valde även att se omdet finns några påtagliga skillnader mellan den svenska och den norska marknaden.Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi har valt att gå på djupet av problemet med färremen mer givande intervjuer. Avgränsningarna som vi har gjort är främst till företagetDigitales med även geografiskt har vi avgränsat oss till området Oslo med omnejd. Vi valdeatt gör intervjuer med anställda på Digitales för att få en bättre förståelse kring hur dearbetar. Vi utförde cirka 40 intervjuer med norska tandläkare samt ett fåtal svenskatandläkare per telefon.De slutsatser som vi har kunnat dra efter den empiriska undersökningen är att den norskamarknaden inte skiljer sig påtagligt från den svenska. Tandläkarna i båda länderna arbetarrelativt lika. Tandläkarnas tankesätt kring relationer, värdeskapande samt nyinvesteringarfann vi är lika i båda länderna. Vi fann däremot några aspekter som företaget bör beakta viden etablering i Norge. Digitales bör lägga mer fokus på att närvara på mässor och events.Företaget bör även ha i åtanke att skapa sig ett bredare produktsortiment samtidigt som deborde skapa sig ett gott rykte och goda referenser i Norge.

<p>Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen. Nätverken som återfanns var sociala och yrkesmässiga. Tyngre arbetssituationer inbegriper brist på resurser, psykiska påfrestningar och negativa förändringar i organisationen. Vid situationer av en mer känslig natur vänder individen sig främst till externa personer. Stöd inom organisationen erhålles via VD, ledningsgrupp, chefer och den egna arbetsgruppen. En hållbar lösning nås effektivast genom ett fokuserat och systematiskt arbete. Professionalism baseras främst på erfarenhet och innefattar ett föredömligt och konsekvent handlande, integritet samt ett bidragande till företagets resultat. Resultatet anses användbart i den privata sektorn för nyutbildade eller yrkesverksamma HR-personer i ett förberedande respektive reflekterande ändamål.</p>

<p>Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag. Resultatet från studien visar att kostnaderna för att certifiera MLS blev överkomliga på grund av samarbetet i nätverket. Vidare såg företagen positivt på hur hela processen fungerade, och de var speciellt nöjda med att ha fått ordning och styrning på avfallshanteringen. Viss kritik framfördes mot revisorerna, som ansågs se storföretagsmässigt på MLS vid externrevisionerna. Dessutom framfördes viss kritik mot den omfattande dokumentation som krävs. Ett viktigt argument för att införa MLS var att öka antalet kunder, men någon sådan ökning har företagen i studien ännu inte kunnat se. Företagen har inte ökat samarbetet på andra områden än just kring MLS i och med införandet av MLS.</p>

<p>Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens</p><p>samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade</p><p>intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de</p><p>intervjuades relationer till omgivningen beskrivs.</p><p>Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva</p><p>som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar</p><p>mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig</p><p>pressade och stressade.</p><p>När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på</p><p>tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att</p><p>upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp</p><p>med barntillsynen.</p>

<p>När sociala nätverk blir en del av människors vardag öppnar sig många möjligheter till interaktion med vänner, kollegor och bekanta på nätet. Medan sociala nätverk erbjuder en uppsättning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de också utsätta användaren för risk gällande den personliga integriteten och säkerheten. Denna uppsats behandlar hur användare kan vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sin personliga integritet och säkerhet på sociala nätverk. Med detta i åtanke genomfördes en kartläggning av tre sociala nätverk för att identifiera vilka risker som en användare kan utsättas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning där användare svarade på hur deras åsikter angående inställning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer. Slutsatserna av studien resulterade i rekommendationer som kan ges till användare för att förbättra deras personliga integritet och ge en säkrare upplevelse av sociala nätverk, så som; Undersök vilka olika inställningar som finns tillgängliga för Ditt konto.</p>

<p>As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one’s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it. </p><p>The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual.</p><p>The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others – how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities. </p><p>The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project. It is through the interaction with others the possibility to affirm and strengthen the identity not only to oneself but also towards others is created. Individuals choose to show certain parts of one’s identity, which often gives a misleading and biased image of the individual in question. However, there seems to be a high awareness of what the presentation signals and to whom. The membership of this social forum is a consequence of the sense of being a part of a greater union with others.</p>

<p>Uppsatsen är baserad på ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyråernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag är det viktigt att bestämma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig åt och påverkar i sin tur företagets omvärld och nätverk på olika sätt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyråer och om de på något sätt underlättar företagens drift och finansiering.</p>