No description available.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel. I det femte och sista temat Regn och rusk är det bästa lyfts aspekten fram att pedagogerna anser att barnen blir gladare och friskare av att vistas utomhus.

Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat. Studien visar även att det enda som kan stoppa barnen, är deras fantasi. Och att både flickor och pojkar leker tillsammans.

Sedan mitten av 90-talet när internet fick sin framfart har konsumtionssamhället exploderat. Vem som helst har tillgång till vad som helst, och genom webbshopar kan också vem som helst starta sin egen digitala butik. En person vill ge sig in på webbhandelsmarknaden genom att börja sälja inredningsprodukter som skulpturer, lampor och tavlor, egentillverkade i naturmaterial. Detta ska göras i en webbshop vid namn Timmar. Föreliggande studie undersöker hur denna webbshop kan formges på bästa sätt för att framhäva produkterna och tilltala målgruppen, som består av inredningsintresserade personer mellan 25 och 50 år. Som grund ligger tidigare forskning, en förstudie och underlag från Timmar. Med hjälp av detta har det genom brainstorming tagits fram olika designkoncept med tillhörande idéer. Dessa har sållats ner till slutligen två designkoncept med hjälp av tankekartor och en värderingsmatris. De två slutliga designkonceptens kallas modernt och naturligt och formgivningsmässigt innehåller dessa varsin logotyp, bilder, färger, teckensnitt samt återkommande element. Koncepten har analyserats utifrån en enkätundersökning och intervjuer med företagets målgrupp samt en intervju med en webbdesigner. Värderingen landade i att konceptet naturligt rekommenderas, dock med vissa modifikationer för att behålla en modern känsla.

Studien innefattar en undersökning av konsumenters relation till den materiella världen som utgör en grundläggande del för deras kulturella liv. Studien behandlar konsumenters perspektiv som avslöjar väsentliga faktorer för arbetet mot att bibehålla en materiell värld utan att förstöra ekosystem. Metoder utifrån kulturkänslig design har resulterat i information om hur design kan användas för att minska en distansering mellan konsument och natur som en strategi för mer hållbara konsumtionsmönster. Studien är förklarande för hur en cirkulär ekonomi kan verka för att minska på utnyttjandet av naturens resurser med ett fokus på naturmaterial.

Studien syftar till att undersöka hur barn med hjälp av naturmaterial utforskar matematik i sin fria lek på förskolans utegård. Vi använder oss av följande frågeställningar:• Vilka matematiska aktiviteter förekommer i förskolan och i vilken utsträckning?• Hur använder sig barn av naturmaterial för att utforska matematik i förskolan?I teori och tidigare forskning presenterar vi Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter och innebörden av dem. Därefter fördjupar vi oss i matematisk forskning på förskolor och lärande i utomhusmiljö. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod och det grundläggande materialet är observationer. Observationsmaterialet består av fältanteckningar samt videoinspelningar.Studiens resultat visar att alla Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i barnens fria lek utomhus. I störst utsträckning förekommer räkna och leka. Det visar även att barnen använder sig av naturmaterial som grund för dessa matematiska aktiviteter utomhus.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar?Författare: Martina Blom och Martina OlssonStudien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekenssyfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas.antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olikautevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut.Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheterbarns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola.undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationenlekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroendepå om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilkaleksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den friaär något annat som studeras i undersökningen.De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektivesamt sammanlagt 31 barn. Empirin till studien fick vi fram genom observationerbarnen samt genom intervjuer med de fyra förskollärarna.Resultatet i undersökningen blev att det inte skiljde sig så mycket i barnen friamellan de två förskolorna. Det som skiljde sig var att på den traditionella förskolanbarnen många lekar som var inspirerade av massmedia t.ex. Pokémon och Scooby-medan barnen på I Ur och Skur förskolan sällan lekte sådana lekar. Derasinspirerades främst av miljön runtomkring dem, t.ex. lekar med löv och lekar därklättrade i träd. På båda förskolorna förekom det att barnen omvandladeleksaker/naturmaterial så att de bättre skulle passa in i deras lekar. Det varleksaker som barnen på den traditionella förskolan omvandlade. Däremotnaturmaterial som barnen på I Ur och Skur förskolan oftast omvandlade.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om förskollärares upplevelser kring skogens påverkan på barns lek och sociala samspel. Studien tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sju förskollärare. Det centrala resultatet visar att förskollärarna anser att skogen har en positiv påverkan på barns lek och samspel. Förskollärarna menar att fantasin utvecklas och nya konstellationer bildas när barnen vistas i skogen och att barnens kommunikativa och sociala förmåga främjas när de använder naturmaterial i leken. Resultatet visar även på att skogenses som ett värdefullt frirum. Förskollärarna menar också att barns motoriska förmåga stärks.Förskollärarnas resonemang är i övergripande drag förenligt med tidigare forskning som presenteras i studien.

Examensarbetet handlar om hur förskollärare och barn använder naturen och naturmaterial i undervisningssituationer och i leken när de är utomhus, samt att barnen ska få förståelse för hur viktigt det är att ta hand om jorden vi bor på.   Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare kan främja barn att bli mer kreativa och få en förståelse för hållbarbarhetsperspektivet när det kommer till att använda sig av naturen och naturmaterialet i den planerade och fria leken utomhus. Vi har använt oss av tre frågeställningar, där den första avser vad naturen och naturmaterialet kan bidra med när det används i den planerade undervisningen och i den fria leken utomhus. Vidare ville vi undersöka vilka strategier förskollärarna använder sig av i barns lek när naturen och naturmaterialet används. Sist men inte minst ville vi undersöka hur barnens förståelse av att vara i naturen främjas ur ett socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.  Metoden som använts är en semistrukturerad enkät som bestod av totalt 21 frågor, där 16 frågor var förkodade och 5 var öppna samt en textruta där respondenterna kunde skriva om det var något övrigt de ville tillägga. I vårt analysarbete har vi därefter analyserat alla svar och hittat olika teman som kopplades till våra tre frågeställningar som fick utgöra rubrikerna i resultatdelen.  Studiens resultat visade att förskollärarna tyckte att det var viktigt att använda sig av naturen och naturmaterial både i den planerade undervisningen och i den fria leken. Flera av förskollärarna använde sig av det här flera gånger i veckan. Förskollärarna belyste även hur de kunde se att naturen och naturmaterialet bidrog till att barnen blev kreativa, fantasifulla och lekte många olika lekar. Det framgick att flertalet av förskollärarna tyckte det var viktigt att man var närvarande och stöttade barnen i deras lek när det behövdes. Resultatet visade även att förskollärarna tyckte att det var viktigt att barnen fick kunskaper om hur vi kan ta hand om vår jord och hur naturen och naturmaterialet kan återbrukas ur ett hållbarhetsperspektiv.

I denna studie har naturmaterialets betydelse för barns lek och utforskande undersökts. Frågeställningarna i studien byggde på att undersöka vilka samt hur naturmaterial användes i barns lek och utforskande. För att bidra med barns resonemang och upplevelser har data samlats in genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och med fältstudier. Insamlade data har analyserats utifrån livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva och tolka barn livsvärld i skogen i relation till naturmaterialen. Utifrån barns upplevelser och resonemang framkom att naturmaterial skapade betydelse för barns lek och utforskande. I leken skapades kommunikation sinsemellan barnen när de förmedlar sina lekaktiviteter. Den symboliska leken var den mest framträdande leken i skogen. Naturmaterial som barn använde i stor utsträckning var stockar, pinnar och stubbar i leken. Naturmaterial öppnade upp för att utforska med många sinnen, material som utforskades var trädstammar och pinnar. Upplevelsen av skogen beskrivs som positiva, en miljö för lek och rörelse utifrån barns resonemang. Barnen konstaterade att pinnar är ett funktionellt material för att konstruera bokstäver och för att skapa musik. Naturmaterialen i skogen bidrog med barns lek, utforskande och lärande. / In this study, the significance of natural materials for children's play and exploration has been investigated. The research questions in the study were based on investigating which natural materials were used and how they were used in children's play and exploration. To contribute to understanding children's reasoning and experiences, data were collected through semi-structured focus group interviews and with field studies. The collected data were analyzed using a lifeworld phenomenological approach to describe and interpret children's lifeworld in the forest in relation to natural materials. Based on children's experiences and reasoning, it emerged that natural materials played a significant role in children's play and exploration. In play, communication was created among the children as they conveyed their play activities. Symbolic play w as the most prominent type of play in the forest. Natural materials that children mostly used in play were logs, sticks and stumps. Natural materials opened to up opportunities to explore with many senses; materials that were explored included tree trunks and sticks. The experience of the forest is described as positive, a setting for play and movement according to children's reasoning. The children found that sticks are a functional material for constructing letters and creating music. Natural materials in the forest contributed to children's play, exploration and learning.