Plast och mikroplaster i natur, hav och vatten är ett stort globalt problem. Då plast i olika former förekommer i många olika produkter leder detta till att det skapas stora volymer plaster som kan spridas ut i naturen från många olika emissionskällor. Plast har ingen säker nedbrytningstid och påverkar då omgivningen under mycket lång tid då plast som bryts ned bildar mikroplaster över tid. Mikroplaster kan även tillverkas för olika ändamål som exempelvis gummigranulat. Detta examensarbete är en litteraturstudie angående mikroplaster i Hudiksvalls kommun med en avgränsning mot fyra av de större utsläppskällorna, mikroplaster från konstgräsplaner, nedskräpning, tvätt av syntetiska textilier samt mikroplaster som uppkommer vid slitage av däck och vägmarkeringsfärger.   Rapporten visar även på ungefärlig storlek på utsläppen från källorna i Hudiksvalls kommun samt åtgärdsförslag med en föreslagen prioriteringsordning. Resultatet visar att det finns förhållandevis stora utsläpp av mikroplaster inom kommunen, dock finns möjligheten att reducera vissa utsläppskällor med förhållandevis enkla och kostnadseffektiva medel. Utsläppen från konstgräsplaner i kommunen kan med följande åtgärder reduceras kraftigt. Skoborstar i närheten av konstgräsplanen, granulatfällor i närliggande dagvattenbrunnar vilka samlar upp eventuellt gummigranulat som annars hamnat i dagvattnet, en barriär vid sidan om planen för att hindra spridning till närliggande områden. När det gäller de lokala utsläppen av nedskräpning, slitage av däck och vägmarkeringar samt tvätt av syntetiska textilier krävs fler studier och undersökningar för att få mer exakta lokala utsläppsdata och för att få information om var mikroplasterna tar vägen efter de lämnat vägbanan vid slitage av däck och vägmarkeringar. Några källor som exempelvis mikroplaster från konstgräsplaner går att åtgärda fysiskt medan de andra tre utsläppskällorna kräver mer information eller ändrade vanor och mönster för att åtgärderna ska få större inverkan. Exempel kan vara att minska användandet av lastbilar vid tunga transporter och att öka användningen av kollektivtrafiken för att minska bilkörningen. Kommunen har som intention att följa agenda 2 030, vilket är globala mål beträffande ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I Sverige och Hudiksvall har miljömålen preciserats i syfte att tydliggöra de viktigaste åtgärderna. Hudiksvall är sedan 2 002 en ekokommun vilket innebär att alla beslut ska innefattas av hållbarhetsprincipen, nya sätt att tänka ses som viktigt. Framtida studier angående mikroplaster och dess spridningsvägar krävs för att få mer specifika lokala data för att på så sätt kunna arbeta aktivt för att minimera dessa utsläpp oavsett storlek och källa. / Plastic and microplastics in nature, sea and water are a major global problem. Because plastics in different forms are present in a big variety of products, this leads to a big volume of plastics that can be spread out to nature from different emission sources. Plastics do not have a sure degradation time; plastics can, therefore, affect the environment for a very long time due to the formation of degraded plastics microplastics over time. Microplastics can also be manufactured as such, in the form of, for example rubber granules. This thesis is a literature study of microplastics in the municipality of Hudiksvall, with a delimitation of four of the following major emission sources of microplastics, artificial turf, littering, washing of synthetic fibres textiles and wire tear and road marking paint. The rapport is also showing the approximate quantity of the emissions from the sources above in the municipality of Hudiksvall together with proposed actions with a proposed priority order. The results show the emissions within the municipality to be relatively large, however, it is possible to greatly reduce some of the emissions with relatively simple and cost-effective means. The emissions from artificial turf can be greatly reduced with the following actions. Shoe brushes near the artificial grass, granular traps in the nearby stormwater drains for collection of rubber granular that otherwise would have ended up in the stormwater. The third action is a barrier at the sides of the artificial turf to prevent the spreading of rubber granular to nearby areas. More studies are needed regarding the emissions from littering, wire tear and road marking paints and washing of synthetic textiles to find more secure local and regional data and to get more data of what happens to the microplastics after it leaves the roads. The emissions of microplastics from artificial turfs can physically be addressed while the other three emission sources require both more information and changed habits and patterns to give a bigger impact to the measures.  Some examples may be to reduce the use of trucks for heavy transport and use trains to a greater extent. Another is to increase the use of public transport to reduce the use of cars. The municipality of Hudiksvall intends to follow Agenda 2 030, which is several global goals for economic, social, and ecological sustainability. In Sweden and Hudiksvall the environmental goals have been even more specified to clarify the most important measures. Hudiksvall municipality is an eco-municipality since 2 002. That means all decisions must be included in the sustainability principle, new ways of thinking are seen as important. Future studies of microplastics and its emission pathways are required to get more specific local data to be able to work actively to reduce the emissions regardless of the size or source.

Öppen droghandel har sedan tidigare varit ett känt problem globalt och under senare år har det även börjat att uppmärksammas i Sverige. Den öppna droghandeln tenderar att återfinnas i områden som klassas som särskilt utsatta, där den socioekonomiska statusen är låg och där kriminella har en stor inverkan på området. Syftet med studien har varit att kartlägga förekomsten av öppen droghandel i bostadsområdet Gullviksborg i Malmö. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts intervjuer med relevanta aktörer i området och deras svar har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultaten från studien visar att Gullviksborg har problem med öppen droghandel och att det främst är ungdomsgäng som står för försäljningen. Merparten av ungdomarna som är involverade i droghandeln bor även i området. Det har visat sig att försäljarna ofta rör sig nära sina bostäder för att snabbt kunna söka skydd om det uppstår en risk att bli upptäckt. Fortsättningsvis har det visat sig finnas flera platser där det frekvent förekommer öppen droghandel i området, däribland i parken och i vändplatserna. Dessa platser används flitigt då det är lätt för såväl köpare som säljare att ta sig dit och det går snabbt att köra därifrån. Vidare finns det mycket buskage och växtlighet i parken där det går att gömma sig men även gömma narkotika. Resultaten från studien har sedermera använts för att ta fram åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen har utformats med hjälp av Panda modellen och checklistan VIPER. Det främsta åtgärdsförslaget som ges är samverkan mellan olika aktörer. Problematiken i Gullviksborg är komplex och det krävs således att aktörer såsom polisen, fastighetsägare, Malmö stad samt andra aktörer av betydelse samarbetar för att önskat resultat skall uppnås. / Open drug markets has previously been a global problem and in recent years it has also begun to receive some attention in Sweden. Open drug markets tend to be found in areas classified as particularly vulnerable, where the socio-economic status is low and where criminals have a major impact on the area. The purpose of this study has been to locate the occurrence of open drug trade in the residential area Gullviksborg in Malmö. To answer the study's questions, interviews were conducted with relevant actors in the area and their answers were then analyzed with a thematic analysis. The results from the study suggest that open drug trade is a problem in Gullviksborg and that it is mainly juveniles who handle the drug sales. Most of the juveniles involved in the drug trade also live in the area. It has been shown that the sellers often stay close to their homes in order to be able to quickly seek protection if there is a risk of being discovered. Furthermore it has turned out that there are several places where there is frequent open drug trade in the area, including the park and in the turning points of the streets. These places are used extensively as it is easy and quick to leave the place by car. Furthermore there is a lot of shrubbert and vegetation in the park where it is possible to hide but also to hide drugs. The results from the study have been used to produce proposals for actions. The proposals for actions have been designed using the Panda model and the Viper checklist. The main proposed action is collaboration between different actors and agencies. The problem in Gullviksborg is complex and it is thus required that actors such as the police, property owners, the city of Malmö and other important actors work together to achieve the desired results.

The oceans are an essential global resource for all living organisms but especially for us humans. However, year after year we continue to neglect proper recycling of our waste, resulting in litter ending up in our oceans. The majority of said litter comes from single use plastic items. Through fragmentation and erosion, the plastic dissolves  to smaller pieces, once they are no larger than 5 mm theyare classified as micro- and nanoplastics. Little is known about these small plastic particles impact on marine life and marine environment. As a step towards understanding this, the robot PlaCo was created. PlaCo stands for plastic collecting which is exactly what the robot does. With the help of three filters PlaCo gathers marine debris, such as plastic, from the water in which it operates. The filters have decreasing mesh size resulting in the microplastics being caught in the last one. Once emptied, the finds can be examined and logged for future referencing. With the help of a sensor, blockages of the filters can be monitored and if detected, notice will be given to the user through a LED. In order for PlaCo to move forward and for water to travel through the filters, the robot was provided with two DC motors. A microcontroller, Arduino Uno, was used to regulate PlaCo’s functions. The performance of two different sensors, an IR-sensorand an ultrasonic sensor, were investigated as well as the robot's water cleaning capacity. The results indicate that the latter of the two sensors would be preferable due to its high reliability. However, the robot’s water cleaning capacity could not be measured due to the chosen motors not being powerful enough. In future iterations of PlaCo, thiswould need to be rectified. / Globalt sett är världens hav en viktig resurs för alla levande organismer men inte minst för människan. Trots detta fortsätter vi att, år efter år, försumma återvinningen av vårt avfall vilket resulterar i att skräp i stället hamnar i haven. Majoriteten av de sopor som hamnar där är resultatet av förbrukade engångsprodukter i plast. Genom sönderfall och erosion skapas allt mindre och mindre bitar av plast. Detta resulterar i att så kallade mikro- och nanoplaster skapas. De är mindre än 5 mm i bredd och om deras påverkan på det marina djurlivet och den marina miljön vet vi mycket lite om. För att minska kunskapsluckorna och för att få en bättre förståelse för deras påverkan har nu därför PlaCo konstruerats. Med hjälp av tre sorters filter kan PlaCo samla upp marintskräp, så som plast, i vattnet där den arbetar. Filtrens finhet varierar, där det första är mycket grovt medan det sista är fint nog att klara av att samla upp mikroplaster. När PlaCo sedan töms kan mikroplasterna undersökas och dokumenteras. När en tömning behöver göras indikeras detta för användaren med hjälp utav en LED. Roboten är försedd med en sensor som läser av hur fulla filtren är. För att driva PlaCo framåt och för att underlätta filtreringsprocessen är den också försedd med två 6 V DC-motorer. Allt detta styrs med hjälp av mikrokontrollern Arduino Uno. För att uppnå bästa tänkbara funktion hos roboten undersöktes två olika sensortyper, en IR-sensor och en ultraljudssensor. Det visade sig att ultraljudssensorn var betydligt mer pålitlig än IR-sensorn och därför valde man att använda denna. Det var även av intresse att ta reda på hur mycket vatten PlaCo kunde rena per sekund. Tyvärr skulle det visa sig att de valda motorerna inte var kraftfulla nog att driva PlaCo i vattnet. Det är därför något som behöver åtgärdas i en framtida version av PlaCo.

The purpose of this study is to reduce littering in urban environments. This is done by using product design and sustainable development as main directions and thus being able to create a sustainable behavior change that can be used and further developed in the future. During the course of the study, it is found out how product design can contribute to reducing littering. With user-centered design and sustainable development as starting points, littering in urban environments, design for behavior change, nudging and emotional design are examined. This is in order to gain a deeper understanding of where this eind of environmental problem came from and why. Furthermore, a number of observations and interviews are performed that create a stable and clear basis for the final design's needs and requirements. These are tested and developed during the brainstorming process and concept development with the help of sketches and prototypes, which in turn leads to a final design concept. Based on all the research and method implementations, it is concluded that people repeat each other's behaviors (Håll Sverige Rent, etc.) while there is a great lack of communication and guidance to trashcan´s in urban environments. Simplicity, prompts, guidance, colors, entertainment and different concepts are the most important factors that can contribute to a positive behavior change and hopefully a solution to the environmental problem. The final design proposal was therefore developed into a design concept that represents a connection between existing trashcan´s in urban environments and individually designed accessories that can be attached to them, regardless of the shape or size. The purpose of the concept is therefore to guide and inform about the trashcan´s important function regarding the handling of all kinds of rubbish and where these are located in an urban environment.

Plastmaterial har sedan 1950-talet orsakat problem i naturen på grund av materialets slitstarka och svårnedbrytbara egenskaper. Dessa egenskaper är också en anledning till dess popularitet, och varje år tillförs ungefär 100 miljarder plastbärkassar bara till den europeiska marknaden. En stor del av dessa hamnar i hav och andra vattendrag där de påverkar biodiversiteten genom att plastpartiklar förtärs av marina varelser och sedan transporteras upp i näringskedjan. För att minska problemet med marin nedskräpning har Europeiska unionens medlemsstater i en gemensam ansträngning satt ett mål att till år 2025 reducera antalet plastbärkassar som förbrukas per person och år till 40 stycken. För att uppnå detta mål infördes den 1 maj i Sverige en skatt på plastbärkassar som för konsumenter innebär en prishöjning i butiker med 3 SEK per påse. Syftet med denna studie är att identifiera hur konsumenter kan förväntas svara på denna prishöjning, och vilka faktorer som förhindrar en möjlig beteendeförändring. För att få en bättre förståelse för detta intervjuades sju konsumenter från olika typer av hushåll, som ombads redogöra för sina konsumtionsrutiner och förväntade reaktion på införandet av skatten. Resultaten visade att majoriteten av informanterna trots en positiv attityd till införandet av skatten inte har för avsikt att minska den egna konsumtionen av plastbärkassar, och att den främsta anledningen till detta är de många funktioner som materialet möjliggör. / Plastic pollution has been a problem since the 1950s due to the material’s durable and persistant characteristics and slow degradability, and these characteristics are also the reason for the material’s popularity. An estimated 100 billion plastic bags are introduced to the european markets every year, with a significant amount of these ending up in oceans and other bodies of water. Plastic pollution harms biodiversity as marine species consume plastic particles which are then transported through the food chain. To counteract this problem, the European Union member states strive to limit the amount of plastic carrier bags being used to 40 per person and year, by 2025. As a means to achieve this goal, the Swedish government introduced a tax which increased the retail price of plastic carrier bags by 3 SEK as of May 1st 2020. This study aims to identify consumers intended response to this tax, and what factors might prevent a possible change of behaviour. To better understand this, seven interviews were carried out with consumers from different households, in which they were asked to share their shopping routines and expected response to the tax. The results showed that while the majority of the consumers expressed a positive attitude towards the tax, few had any intention of reducing their own consumption of the plastic carrier bag, primarily due to the many irreplacable functions provided by the material.

Projektet har utforskat hur produktdesign i form av en wearable kan bidra till en hållbar utveckling genom att uppmuntra till ordentligt avfallshantering av fimpar så att de inte hamnar löst i naturen. Studien grundar sig i designteorierna hållbar utveckling, design for sustainable behavior och nudging. Med hjälp av kvalitativ kontextutforskning såsom probes och observation har data samlats in och analyserats. Studien presenterar ett eget vald tillvägagångssätt utifrån teorin för att bäst besvara frågeställningen. Till följd har en idégenereringsprocess utformats och metoderna brainstorming, morfologisk matris och moodboard har utförts. Metoderna skiss och prototyp har finaliserat det valda konceptet, projektets slutdesign. Slutdesignen utgör även studiens designbidrag. Genom att göra slutkonceptet till en form av funktionell wearable i slitstarkt och utsmyckat material har produkten enligt användarna setts som en attraktiv sådan. Slutkonceptets attraktion är tänkt att synas, spridas vidare samt skapa en  attraktion för korrekt avfallshantering av fimpar. / The project has explored how product design can contribute to sustainable development by providing an alternative to cigarette butt littering and instead encouraging correct waste disposal . The study is based on the design theories sustainable development, design for sustainable behavior and nudging. Using qualitative context exploration methods such as probes and observation, data has been collected and analyzed. The study presents a self-selected approach based on theory to best answer the research question. As a result, an idea generation process has been designed and a brainstorming, morphological chart and modboard was carried out. The methods sketch and prototype have finalized the selected concept, resulting in the project's final design. The final design also constitutes the study's design contribution. By making the final concept into a form of functional wearable in durable and embellished material, the product has been seen as attractive according to the users. The attraction of the final concept is meant to be seen, spread further and in turn act as an attraction for a sustainable behavior regarding cigarettebutts wastemanagement.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fokusgruppintervjuer undersöka vad elever i årskurserna 5-6 kan och  resonerar om begreppen källsortering, nedskräpning och miljöförstöring Studien tar upp hur hållbar utveckling är upplagt i läroplanens inledande delar och kursplaner, hur de tre dimensionerna av hållbarhet definieras samt tidigare forskning inom ämnet. I det resultat som visualiseras framkom det hur 20 elever på en Grön Flaggskola och en icke Grön Flaggskola ser på nedskräpning och källsortering. Undersökningens resultat indikerar att eleverna är väl insatta i dagens miljöproblem och de vet hur de ska motverka dessa. Anmärkningsvärt visade eleverna på Grön Flaggskolan inte mer kunskap om till exempel hållbarhet. Dock påvisas det att majoriteten av eleverna på båda skolorna innehar en nonchalant inställning till problemen, lägger dessa på andra individer och skjuter problemen framför sig. I studien framförs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vem som bär ansvaret och hur lärarna kan engagera sina elever att arbeta för en bättre planet. / The purpose of this qualitative study is, through focus group interviews investigate what pupils in grades 5-6 can and reason about waste sorting, littering and pollutions. The study examines how sustainable development is presented in the curriculum's introductory parts and curricula, how the three dimensions of sustainability are defined and previous research within the subject. The result that emerged visualizes how 20 pupils at an Eco-School and a non-Eco-school look at littering and sorting waste. The results of the survey indicate that the pupils are well acquainted with today's environmental problems, and they know how to counteract with these. The pupils on the Eco School did remarkably not show more knowledge about for example sustainability. However, it is demonstrated that the majority of the pupils at both schools hold a nonchalant approach to the problems, place these on other individuals and postpone the problems before them. Finally, the study discusses the introduction of a new topic in the curriculum, who carries the responsibility and how the teachers can engage their students to work for a better planet.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet. Men en skräpig miljö behöver inte fler skräpinsamlare och botskrivare, utan färre nedskräpare. Filtren på cigaretter består av en plast kallad cellulosaacetat. Pressas de ihop ordentligt är de­formationen plastisk, ett faktum efter utförda experiment. Det konstaterades att bestående tryckmönster i relief kan inpräntas i fimparnas filterplast. Detta ska uppfyllas via mobila ask­koppar, kallade LitterPress. Dessa släcker, kom­primerar och förvarar fimpar samtidigt som de omvandlar dess filter till lottsedlar. Vid användning märks filtren med respektive rökares person- eller telefonnummer i ett pressmoment. Alla ciga­retter är därmed potentiella lotter som kan spåras tillbaka till inlämnarna. Förslaget uppmuntrar rökarna att tömma sina mobila askkoppar i numrerade stationära ask­koppar, kallade LitterBox. Dessa fördelar slump­mässigt fimparna mellan två fack, ett huvudfack där de flesta hamnar och ett mindre fack där betydligt färre hamnar. Varje vecka slumpar ett dataprogram fram ett nummer mellan 1 och antalet uppsatta stationära askkoppar. De som har märkta fimpar, i den utlottade stationära ask­koppens mindre fack, erhåller en kännbar ekonomisk utdelning. Det ska gå att tilldela en eventuell utdelning till en specifik verksamhet. Detta uppfylls genom att den mobila askkoppen ställs in på att märk­a filtren med ett organisationsnummer. Oberoende av märkning kan det parallellt ske en fortlöpande utdelning till välgörande ända­mål, där en bestämd summa skänks för varje fimp i det mindre facket. Detta utgör konceptet Litter­Lott, ett skräplotteri med LitterPress och LitterBox som kompo­nenter. Alla deltagare har en chans att ta del av de skräpkostnader och miljöbelastningar de besparar samhället. Innovativt och pedagogiskt ökar medvetenheten kring både återvinning och kostnader kopplade till nedskräpning. En hemsida annonserar aktuell LitterBox och veckans ”återvinnare”. Där ska det gå att regi­strera medlemskap, följa utvecklingen av LitterLott och delta i ämnes­relaterade diskussioner. Företag, kommunala verksamheter, stiftelser och organisationer kan också anmäla sitt intresse i att vara med och samarbeta för en mer hållbar miljö. Projektets intention är att väcka debatt med fokus på viktiga frågor angående miljö, nedskräp­ning och återvinning. Frågor som är relevanta i dagens samhälle och nödvändiga för morgon­dagens. / Butt littering is a problem in several ways. The filter of the cigarette butts have long degrada­tion time and contain cadmium, a heavy metal stored in organic tissues. With a large fraction of the total amount of litter the society can neither afford to ignore or collect every cigarette butt dropped in the environment. Chemically and esthetically as well as economi­cally butt littering is a past, a present and a future problem. Suggestions of solutions often in­volve re­strictions, increased investments in cleaning efforts or in accessibility. But a littered environ­ment doesn’t need more bins or stricter laws, it needs less littering. Cigarettes have filters that contain a plastic fiber called cellulose acetate. If they are enough compressed the deformation is plastic, a fact after empirical experiments. Definite permanent patterns in relief could be formed within the plastic fiber of the filters. This will be achieved through mobile ashtrays, called LitterPress. These stub out, compress and store cigarette butts along with transforming its filters to lottery tickets. In use, a press motion marks the filters with the social security number or the phone number of each user respectively. In other words, all cigarettes are potential lottery tickets which can be traced to its recycler. The proposition encourages the smokers to empty their mobile ashtrays into numbered sta­tionary ashtrays, called LitterBox. These will randomly di­vide the butts between two com­partments. One is large where the majority end up and one is small, enclosing significantly fewer. A computer program will weekly and randomly pick a number between 1 and the num­ber of stationary installed ashtrays. Those who have their marked cigarette butts in the smaller compartment, of the stationary ashtray of the week, will collect a noticeable economic payoff. There will be possible to allocate any payoff to a specific business. This is done by adjusting the mobile ashtray to mark the filters with an organization number. Irrespective of marking there can also be a continuously payoff to charity, where a fixed amount is allocated for each cigarette butt in the smaller compartment. In action the two physical products are components in the concept of LitterLott, a lottery out of litter. Participants have a chance to receive a part of the litter ex­penses and environmental impositions they spare the society. In an innovative and pedagogic way the awareness in­creases around recycling and what the costs are to refrain. A homepage will announce current LitterBox along with the fortunate recyclers. One may register membership, follow the development of LitterLott and participate in discussions re­lated to the subject. Also companies, municipal businesses and organizations can declare their interests in being a part of the concept and co­operate towards a healthier environment. The intention is to start a debate focusing on important environmentally related questions, litter­ing in general and recycling. Those questions are relevant in today’s society and neces­sary for tomorrows.