Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.

The purpose of this thesis is to, as a case study, investigate the relationship between challenges related to New Public Management and the new Administrative Procedure Act that was enacted in 2017. The question reads: Can the guiding principles of the Administrative Procedure Act (2017:900) according to Prop. 2016/17: 180 be considered to take into account challenges arising from the introduction of New Public Management reforms in the public sector?  The material consists of Prop. 2016/17:180 and it is analyzed based on the qualitative text analysis method. The analysis tool is a set of questions based on the challenges that New Public Management reforms bring.  Conclusions: The guiding principles are largely adapted to the challenges that New Public Management Reforms bring about. Above all, this applies with the strengthening of the principle of legality (one of the three), which significantly influences the other two.

The diploma thesis aims to examine and compare public sector structures involved in managing the deals under the Public-Private Partnership (PPP)/Private Finance Initiative (PFI) in the UK and Spain as well as application of Public-Private-Citizen Collaboration (PC2) framework within the two systems in the era of post-New Public Management. The spread and use of knowledge and skills capacities and the overall ability of the national institutional models to protect the public interest in an effective and efficient way is assessed together with openness and transparency of PPP programmes using the Web 2.0 tools able to reach and engage citizens in the process of implementing the policy and procurement of individual schemes. Special attention is paid to the ways in which the private sector entities on the one side and citizens on the other can approach the public authorities and influence the shape and features of the partnership and its results. PPP has been widely used for financing of investments into the public infrastructure in many countries in Europe and elsewhere. Through PPP, private sector is invited to take care of financing, construction or modernization and subsequent maintenance of certain public assets over the life of the contract that usually lasts about 30 years. The programmes of...

Die Einführung des Neuen Steuerungsmodells stellt den öffentlichen Sektor und damit insbesondere die Hochschulen vor eine große Herausforderung. Ziel ist es, finanzielle Probleme und Ineffizienzen zu beheben. Unsere Studie beschäftigt sich mit der Fragestellung: Wie steuern sich Hochschulen und was sind die größten Treiber für den Erfolg in der Steuerung? Um diese Fragen zu beantworten, wurden als Grundgesamtheit alle staatlich anerkannten privaten und öffentlichen Hochschulen in Deutschland, Österreich und der Schweiz (DACH-Region) befragt. Der vorliegende Auswertungsbericht fasst erste deskriptive Ergebnisse dieser Studie zusammen.:Inhaltsverzeichnis Tabellenverzeichnis Abkürzungsverzeichnis 1 Einleitung und Problemstellung 2 Zielsetzung 2.1 Levers of Control von Simons (1995) 2.2 Objects of Control von Merchant und Van der Stede (2012) 3 Datenerhebung 3.1 Methode der Datenerhebung 3.2 Charakterisierung der Grundgesamtheit 3.3 Ablauf der Datenerhebung 3.4 Rücklauf 4 Empirische Ergebnisse zur Hochschulsteuerung 4.1 Hochschulleistung 4.2 Umfeld der Hochschule 4.3 Autonomie 4.4 Strategie der Hochschule 4.4.1 Strategie im Bereich Lehre 4.4.2 Strategie im Bereich Forschung 4.5 Steuerung von Maßnahmen und Aktivitäten 4.6 Verhaltensregeln der Hochschule 4.7 Wertesystem der Hochschule 4.8 Mitarbeiterführung 4.9 Einschätzung von Steuerungsmechanismen 4.10 Steuerungssystem der Hochschule 4.11 Controllinginstrumente 4.11.1 Planungs-, Berichts- und Steuerungsinstrumente 4.11.2 Qualitätsmanagementsysteme 4.11.3 Qualitätsinstrumente 4.11.4 Wirtschaftlichkeitsrechnung Literaturverzeichnis

A challenge when reforming public management is the potential risk of side effects as policy intentions often come with unintended consequences in practice. For the field of International Relations (IR), management reforms affecting the foreign service are particularly relevant as they go beyond the domestic context with potential implications also for state relations with foreign publics. However, little academic attention has been directed towards visa management, which serves not only as a consular function of the diplomatic missions but also plays a key role in facilitating their diplomatic functions as stated in the Vienna Convention. Employing the theoretical perspectives of New Public Management (NPM) and The Visa Dimension of Public Diplomacy, this thesis investigates the intentions and outcomes of Sweden's decision to regionalise its Schengen visa management in Sub-Saharan Africa. The inquiry is based on 15 semi-structured interviews with public officials currently or formerly working at the Swedish Migration Agency, the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish embassies in Abuja, Addis Abeba, Dar es Salaam, Lusaka, Nairobi and Pretoria. The thesis finds the regionalisation of Sweden's Schengen visa management to be an NPM-inspired reform intended to establish economies of scale in visa management. While the reform was motivated to improve cost efficiency and quality in terms of increased uniformity and legal certainty in visa processing, it was meantime anticipated to come with challenges related to resource allocation, transfer of local competence and service delivery to applicants. In practice, the reform has led to permanent side effects on applicants by making the visa process more time-consuming and expensive from a user perspective. Thus, the thesis concludes the regionalisation of the Schengen visa management to be an NPM-inspired reform that focused too narrowly on internal efficiency gains that it overlooked the negative effects on applicants to the detriment of Swedish diplomatic functions in Sub-Saharan Africa.

Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att med sitt kompetensförsörjande arbete öka sin tillväxt med 10 000 fler anställda till utgången av 2024. Mot bakgrund av kompetensförsörjningens styrande roll i en organisation syftar uppsatsen till att undersöka hur de olika styrformer som präglat offentlig sektor över tid har präglat Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. I uppsatsen tillämpas institutionell logik som analytisk lins, vilket innebär en analytisk inramning för att kunna studera de ömsesidiga relationerna mellan institutioner, individer och organisationer i sociala system. För detta ändamål används en byråkratisk logik, en managementlogik och en tillitslogik för att närmare undersöka de bärande principerna för att styra och organisera Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. Det teoretiska ramverket bygger på olika kännetecken utmärkande för de styrningsreformer som präglat offentlig förvaltning över tid. Med kvalitativ textanalys som metodologisk utgångspunkt har Polismyndighetens styrande regler, rutiner och beslut med relevans för det kompetensförsörjande arbetet bearbetats och tolkats. Resultatet tyder på att Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete bär spår av de tre logikerna, med den byråkratiska logiken och managementlogiken tydligast framträdande. Observationer av tillitslogiken kunde enbart skönjas fragmentariskt, ett faktum som innebar utmaningar i tolkningen av logikens särskilda egenskaper för att styra och organisera. Uppsatsen presenterar därutöver ett resonemang kring logikernas samtidiga existens i modellen för kompetensförsörjning och vad detta kan innebära för Polismyndighetens mål om en ökad tillväxt.

Social work practice in child welfare is widely acknowledged as a challenging field. Most social workers who choose to enter this field of practice do so with the knowledge that they will be exposed to difficult, at times traumatic, situations. They expect that the job will be stressful; that they will need to manage complex and challenging cases; and they will do so with few resources and often little public support. They also expect to be supported by their workplace in carrying out their mandated roles, however increasingly, a disconnect exists between those administer child welfare services and their understanding of front-line work (Herbert, 2007). Social workers’ wellbeing in child protection practice is directly affected by workplace culture; a subject that is often unexamined when addressing the high turnover of staff in the field. Instead, workers who leave child welfare practice – as well as though who stay while experiencing compassion fatigue or vicarious trauma - are viewed by administrators as being unsuitable for the work, a way of individualizing systemic issues (La Rose, 2009). This study sought to understand the ways that the culture of the workplace contributes to worker experiences of vicarious trauma, compassion fatigue and burnout. Survey research was conducted anonymously with child protection workers in Southern Ontario to understand the aspects of workplace culture that child welfare workers find helpful and supportive in managing the day-to-day of their work, as well as in addressing mental health in the workplace. From the seventy responses that were received, a number of themes emerged including Workplace Culture; Worker Well-being; Agency Support; Safety; Systemic Issues and Training. In this study, participants identified informal peer support and reflexive, supportive supervision as key areas that either sustained their practice or worsened their experiences. Workplace culture emerged as a significant factor in determining worker well-being and resiliency. Survey participants provided examples that illustrated clearly the ways in which neo-liberal policies and austerity measures have contributed to a workplace culture in which workers expressed feeling replaceable, devalued, and in precarious situations. Cutbacks to services and staffing, crushing workload and increasingly complex client situations contribute to the sense of being overwhelmed experienced by workers. Addressing experiences of compassion fatigue and vicarious trauma requires a paradigm shift from exclusively individual responsibility and towards an understanding of the broader systemic context and organizational responsibility (Antonopoulou, 2017; Mathieu, 2012; van Dernoot Lipsky, 2009). Organizational strategies to support worker wellbeing are shown to be significant factors in addressing and preventing compassion fatigue and vicarious trauma, ultimately preventing burnout and staff turnover. / Thesis / Master of Social Work (MSW)

Syftet med uppsatsen var att undersöka enhetschefers arbetssituation och vilka förutsättningar enhetschefer inom hemtjänst upplever sig ha för att utföra ett tillitsbaserat ledarskap. Fokus har legat på möjligheter och hinder vilket framgår av frågeställningarna. För att besvara frågeställningarna har sex enhetschefer inom hemtjänst intervjuats. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har därefter transkriberats och analyserats enligt tematisk metod. Tidigare forskning om tillitsbaserat ledarskap och chefers organisatoriska förutsättningar har legat som grund både vid insamlandet av empiri och vid analys och diskussion av resultatet. Resultatet har indikerat att enhetschefer arbetar under organisatoriska förhållanden som försvårar ett tillitsbaserat ledarskap enligt de definitioner om tillitsbaserat ledarskap som framkommit i tidigare forskning. Dessa förhållanden omfattar bland annat begränsat handlingsutrymme, detaljstyrning och stora arbetsgrupper. Vidare visade resultaten även att enhetscheferna strävar efter att arbeta med tillit gentemot sina medarbetare. Samtidigt som många verksamheter har en ambition att arbeta med tillitsbaserat ledarskap, är hemtjänsten fortsatt starkt influerad av New Public Managements principer, vilket försvårar implementeringen av ett tillitsbaserat ledarskap.