I denna vetenskapliga essä undersöker jag begreppet helhetssyn som ord, dess historiska utveckling inom hälso- och sjukvård, hur det uppfattas inom aktuell forskning samt ur ett filosofiskt perspektiv. Fenomenologi, hermeneutik och existentialism utgör det filosofiska ramverket och jag låter dessa teorier gå i dialog med gestaltade berättelser från mitt yrkesutövande som fysioterapeut men också med mina reflektioner och tidigare erfarenheter. Hälsa är ett annat begrepp som undersöks eftersom det är nära besläktat med helhet och också något som människan strävar mot genom hela livet. Eftersom mitt arbete huvudsakligen utförs i möte med åldrade patienter ger jag extra mycket utrymme åt just åldrandet och kroniska sjukdom som fenomen. Den praktiska klokheten, kunskapsformen fronesis, växer fram som en grundläggande förutsättning för att kunna sträva mot helhetssyn med en etiskt grundad kvalitet. Även om jag kommer fram till att helhetssyn förmodligen är en utopi så är det fortfarande ytterst viktigt att sträva mot den. Den essentiella delaspekt av helhetssyn som vuxit fram vid sidan av fronesis väljer jag att benämna situasyn. Utmaningen kallas NPM. / In this scientific essay, I examine the concept of the holistic view — as a notion, its historical development in health and medical care, how it is perceived within current research, and from a philosophical perspective. Phenomenology, hermeneutics and existentialism constitute the philosophical framework and I let these theories go into dialogue with depicted stories from my professional practice as a physiotherapist, and also with my own reflections and past experiences. Health is another concept that I investigate because of its close relationship with wholeness, and also because it is something that man strives towards throughout his life. Since my work is mainly done in meetings with elderly patients, I give extra space to aging and chronic illness as phenomena. The practical wisdom, phronesis, as a form of knowledge, emerges as a basic prerequisite for being able to strive towards a holistic view of an ethically founded quality. Although I will argue that a holistic view is a utopic vision, I conclude that it is still important to strive towards it. The essential part of the holistic approach that emerged, alongside phronesis, I've chosen to call situasyn. The challenge is called NPM.

Les relations entre les Etats-Unis et l’Amérique latine entre 1988 et 2008 ont connu de nombreux bouleversements et chambardements. Les nombreuses raisons qui en sont les causes ont été abordées dans cette thèse. Après avoir étudié les enjeux théoriques de leurs relations nous nous sommes demandés si la politique étrangère était une politique publique comme les autres. Suite à une comparaison générale nous avons étudié les spécificités de l’aide publique au développement et le cas d’une théorie promue par George Bush Jr qui est la « diplomatie transformationnelle ». Dans un second temps, nous avons étudié les bouleversements diplomatiques apparus dans un certain nombre de pays de cette région du fait de l’arrivée de gouvernements de gauche. Les pages consacrées aux trois programmes élaborés par Washington dans les années 2000 (MCA, les deux plans Colombie et le Plan Merida) montrent leur originalité mais aussi leur application et leurs résultats mitigés tant du point de vue de l’efficacité, de l’efficience que de la consolidation des relations diplomatiques avec les pays de cette région. Enfin, nous avons décrit et analysé l’importance des enjeux énergétiques avec l’Amérique latine pour les Etats-Unis puis développé les raisons qui les poussent à vouloir constituer la ZLEA. Cela démontre l’imbrication des questions économiques, diplomatiques et sécuritaires pour les décideurs américains. / The relations between the United States and Latin America between 1988 and 2008 had known a lot of upheavals. The different reasons which were at the origin of that were approached in this dissertation. After having studied the theorical stakes concerning their relations we asked ourself if foreign policy was a classic public policy. Then, we studied development aid’s specificities and a theory promoted by George W. Bush which is the « transformational diplomacy ». In a second part, we studied diplomatical upheavals appeared in some countries of the region, consequence of the election of left wing governments. Pages dedicated to the three programs worked out by Washington during the 2000’s (MCA, both Colombian plans and Merida Initiative) showed the originality but also their application and their reserved results so much from the point of view of the efficiency and the consolidation of the diplomatical relations with the countries of this region. At last, we described and analyzed the importance the energy challenges with Latin America for the United States and developed reasons which urge them to want to constitute the FTAA. This show The interweaving of the economic, diplomatic and security questions for the American decision-makers.

Studiens syfte är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom vuxenutbildningens utbildning i svenska för invandrare (sfi) verkar tillsammans inom ramarna för verksamheten. Genom individuella intervjuer framkommer möjligheter och svårigheter. Empiri har bearbetats genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är en modell om samarbete, samordning och samverkan genom olika grader av vertikal respektive horisontal integrering av styrningsmekanismer och frivilliga initiativ. Resultatet visar att det förekommer en mängd olika tillfälliga samarbeten. De intervjuade ger exempel på yrkeskategorier som möts i det vardagliga arbetet. Dessutom sker arbete mellan olika yrkeskategorier i en mer samordnad form genom team. Vidare synliggörs respondenternas upplevelser av värdet av att samarbeta, exempelvis stärkta relationer och en bättre arbetsmiljö. Ett annat värde som lyfts fram är den ökade möjligheten för personal att identifiera behov av stöd hos eleverna, som leder till bättre anpassningar av undervisningen. Resultatet visar också hur verksamheten samordnas genom team, samt potential för samverkan. Samverkan mellan yrkeskategorier uppnås inte fullt ut idag inom sfi. Slutsatserna visar att det finns en samsyn hos chefer och övriga yrkeskategorier gällande vilka mekanismer som försvårar respektive möjliggör samverkan. Rutiner för samverkan saknas. Det medarbetarna också efterfrågar är någon som leder arbetet och beslutar att man ska samarbeta och hur det ska gå till. Det vill säga någon som bär ansvaret för att planera, genomföra och följa upp samverkan. / The aim of this study is to investigate how different occupational categories within adult education in Swedish for immigrants (SFI) interact within the framework of their common business. As a method for carrying out the study, I have used qualitative interviews. The data material presents opportunities and difficulties that appear around working together. The empirical material has been processed through thematic analysis. The theoretical starting point for the study is a model of different degrees of vertical and horizontal integration for understanding collaboration. The result shows that there are a variety of temporary collaborations. Through interviews the study give examples of professional categories that meet in everyday work. In addition, work takes place between different professional categories in a more coordinated form through teams. Furthermore, the respondents' experiences of the value of collaborating, such as strengthened relationships and a better working environment, are made visible. Another highlight that is mentioned is the increased possibility for staff to identify the need for support from the students, which leads to better adaptations of teaching. The result also shows how the business is coordinated through teams, and the potential for collaboration. Cooperation between professional categories is not fully achieved today within sfi. The conclusions show that there is a consensus among managers and other occupational categories considering which mechanisms make it difficult or possible to cooperate. There are no routines for collaboration today. What employees also demand is someone who leads the work, makes decisions and bears the responsibility of planning, implementing and following up the collaboration.

Background: The "introduction of new public management" in institutions of higher education has brought a measurement-minded form of governance based on "doing more with less". At the same time, universities have increasingly become institutions where documentation proving the conformation to norms of society is more important than the actual outcomes of the organization. A more viable strategic mind set based on the core goals of higher education is therefore required in order to increase the congruence between stated goals and outcomes. Purpose: The purpose of this thesis is to explore how the demographics in boards and top management teams in higher education affect performance through the mediating role of cluster development. Method: This thesis has an abductive research approach as we emanate not only from previous theoretical discussions on public governance, upper echelon and cluster development, but also from a qualitative pilot study where we explore the cluster development concept in the university context. Our quantitative study is a cross-sectional study based on partly a survey sent to most directors and managers in higher education in Sweden, and partly independent data collection from financial reports and other sources. Results and conclusion: The results are based on a small sample with few observations which imply that we cannot draw strong conclusions based on our statistical findings. We can however discern different indications of relationships between certain demographic diversity factors in boards and top management teams and certain aspects of cluster development. There are however mixed indications regarding the relationship between cluster development and university performance. / Bakgrund: Införandet av new public management i universitet och högskolor har fört med sig ett mätningsfokuserat styre som bygger på "att göra mer med mindre". Samtidigt har lärosätena allt mer blivit institutioner där dokumentation som styrker samhällets krav är viktigare än det faktiska utfallet i organisationen. En mer livskraftig strategisk utveckling som baseras på de verkliga målen för högre utbildning krävs därför för att öka kongruensen mellan uppsatta mål och utfall. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur demografiska egenskaper i styrelser och ledningsgrupper inom universitet och högskolor påverkar prestation genom klusterutveckling. Metod: Denna uppsats har en abduktiv forskningsansats eftersom vi inte endast utgår ifrån tidigare teoretiska diskussioner om offentlig styrning, upper echelon och klusterutveckling, men också från en kvalitativ förstudie där vi utforskar klusterutveckling i universitetssammanhang. Vår kvantitativa studie är en tvärsnittsstudie baserad på dels en enkät som skickats till de flesta styrelseledamöter och medlemmar i ledningsgrupper i alla svenska universitet och högskolor i Sverige. Den är även dels baserad på självständig datainsamling från årsredovisningar och andra källor. Resultat och slutsats: Resultaten baserar sig på ett litet urval med få iakttagelser vilket innebär att vi inte kan dra säkra slutsatser utifrån våra statistiska analyser. Vi kan dock urskilja olika indikationer på samband mellan vissa demografiska mångfaldsfaktorer i styrelser och ledningsgrupper och vissa aspekter av klusterutveckling. Det finns dock blandade resultat om förhållandet mellan klusterutveckling och universitetens och högskolornas prestation.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.

I den vetenskapliga essäns form undersöker jag hur dagens styrningsideal och metoder påverkar vårdarens möjligheter att utveckla och praktisera fronesis. Fronesis är den benämning som filosofen Aristoteles använder om praktisk kunskap och klokt omdöme. Jag undersöker också hur styrningsidealen påverkar människosyn och bildningens villkor i ett vidare samhällsperspektiv. Jag ger utrymme åt begreppsutredning av fronesis eftersom det är en kunskapsform som har stor giltighet i sjukvården liksom i de flesta yrken där fokus ligger på det mellanmänskliga mötet och dess möjligheter men även utmaningar. Jag diskuterar mellanrummens betydelse och vikten av att ta ansvar för det som finns där. Det visar sig att i mellanrummen finns humanvetenskapen och vårdkonsten. Utan dessa riskerar det mellanmänskliga mötets underverk att utebli och det etiska vetandet att ersättas av ren rationalism. I min undersökning kommer jag fram till att hermeneutiken är en möjlighetsfilosofi i mötet med New Public Management. Alternativet som växer fram kan bli New Public Phronesis. / By using the scientific essay as a method, I investigate how today's governing ideals and methods affect the healthcare provider's ability to develop and practice fronesis. Fronesis is the term used by philosopher Aristotle on practical knowledge and wise judgment. I also investigate how the governance ideals affects view of man and the conditions of cultivation in a broader social perspective. I devote myself to the concept of fronesis because it is a form of knowledge which is of great value in health care, as well as in most professions with focus on interpersonal meetings with opportunities but also challenges. I discuss the importance of spaces and the importance of taking responsibility for what´s in there. It turns out that the spaces are where human science and art of care is practiced. Without these, the miracle of interpersonal meeting risks losing out and ethical knowledge to be replaced by pure rationalism. In my survey, I conclude that Hermeneutics is a philosophy of opportunities in meeting New Public Management. The emerging alternative might be New Public Phronesis.

Hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar genom åren och är idag en central del av vårt välfärdssamhälle. Utvecklingen går mot en mer primärvårdscentrerad vård vilket gör att hälso- och sjukvården står inför nya utmaningar gällande bland annat resursfördelning och prioriteringar. Idag styrs hälso- och sjukvården i allt större utsträckning av ekonomiska incitament där kopplingen till ersättning utgår från bland annat måluppfyllelse, prestation och resursinsatser. Hur ersättningsmodellerna utformas skiljer sig åt mellan olika huvudmän och varje huvudman utformar sin vårdvalsmodell efter sina prioriteringar av primärvårdsmålen.   Syftet med studien är att analysera om de olika ersättningsmodellerna i primärvården understödjer de mål man arbetar mot samt vilka erfarenheter aktörerna inom hälso- och sjukvården, dvs. politiker, administrativ ledning och profession, har av ersättningsmodellernas effekter.   För att studera hur ersättningsmodellen understödjer verksamhetsmålen i primärvården har två fallorganisationer valts ut, Landstinget Blekinge och Region Jönköpings län, där en komparativ forskningsdesign tillämpats. Data för den teoretiska referensramen utgår från publicerade artiklar, böcker och övrigt informationsmaterial från myndigheter. Primärdata har inhämtats från sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata för studien består av insamlad data från respektive region/landsting.   Att använda en ersättningsmodell för resursfördelning i primärvården anses vara ett bra styrmedel då monetära ersättningar motiverar. Målen tillgänglighet, jämlik vård, hög kvalité, personcentrerad vård, patientsäkerhet tillsammans med kostnadseffektiv vård kan ibland motverka varandra. God kostnadskontroll prioriteras ofta i styrningen samtidigt ger uppföljning och kontroll behov av mycket administration, vilket motverkar målet kostnadseffektiv vård.   Att styra primärvården med ersättningsmodeller är effektivt då monetär ersättning är inblandad men modellen används inte i första hand att styra mot mål utan för kostnadskontroll. Erfarenheterna av ersättningsmodellens effekter är att de ibland motverkar målen för hälso-och sjukvården och får oönskade effekter såsom manipulation av data och fokus på att det man utför genererar högre ersättning. Uppföljningen av ersättningsmodellerna kräver också mycket administration. / The health care system has undergone major changes over the years and is today a central part of our welfare society. The trend is to direct citizens towards the Primary Health Care sector, making the health care system face new challenges.  The primary challenges are related to the allocation of resources and guiding priorities for this. Today, health care is increasingly controlled by economic incentives, where the link to compensation is based on, compensation models. How the compensation model is designed varies between different principal stakeholders whom are designing their care choice model after its own priorities of primary health care objectives.   The aim of the current study is to analyse whether the different compensation models in primary care supports the goal to work towards and what experience the different operators, politicians, administrative management and profession, have of compensation models ' effects.   To study how the compensation model supports business goals in primary care two organizations has been selected, County Council of Jönköping and Blekinge on which a comparative research design has been applied. Data for the theoretical frame of reference is based on published articles, books and other information material from the authorities. Primary data has been gathered from six qualitative, semi-structured interviews. Secondary data for the study consists of data collected from each region/County Councils.   To use a compensation model for the allocation of resources in primary health care is considered to be a good instrument in which monetary remuneration justifies. Objectives as availability, equal treatment, high quality care, person-centred care, patient safety, along with cost-effective care can sometimes counteract with each other. Good cost control is often a priority when governing health care operations, monitoring and control the business needs much administration, thus undermining the objective of cost effective care.   Compensation model is effective way to control primary health care since monetary compensation is involved but the model is not used primarily to steer towards the target but for cost control. The experience of the effects of the compensation model is that they sometimes act counterproductive towards goal for the health care system and you might receiving unwanted effects as manipulation of data and focus what you can do to generate more compensation.  A vast amount of administration is needed to follow up compensation models.

This thesis examines the arguments used by politicians and civil servants to justify the implementation of digitalisation processes to modernise and reform the Norwegian public sector. The research questions are “What arguments are used within the Norwegian public administration to justify the implementation of digitalisation processes?” and “How can these arguments be understood in relation to ideas about modernisation and ongoing reforms within the administration more generally?”. Three studies of digitalisation and reform processes within the Norwegian public administration have been carried out to answer the research questions. The first study is of the Minside public electronic communications service from its inception in 2004 until the service was discontinued in 2012. The second study is an analysis of governmental documents on the role and importance of digitalisation reforms in the Norwegian public sector from the mid-1980’s to today. The third outlines how digitalisation is related to a reform process within the public sector, widely referred to as New Public Management (NPM). The analysis shows that justifications for the implementation of Minside and for digitalisation in the Norwegian public administration are generally focused on the simplification, coordination and rationalisation of the public sector. These justifications are closely connected to key normative ideas of NPM on how and why modernisation and reform processes should be carried out within the public sector in general. Despite high expectations, many digitalisation and electronic service implementations aimed at the population do not achieve the effects expected. This does not, however, appear to have had any impact upon these seemingly deeply entrenched expectations. They continue to be as widely held and as high as they have always been, despite widespread evidence to the contrary. / Hvordan begrunner aktører innenfor norsk offentlig forvaltning digitaliseringsprosesser? Hvordan kan disse begrunnelsene forstås i forhold til ideer om modernisering og pågående reformer innenfor forvaltningen mer generelt? For å svare på disse spørsmålene presenteres tre historier: Først studeres den offentlige digitale tjenesten Minside, deretter undersøkes offentlige dokumenter som omhandler digitaliseringsprosessers rolle og betydning for modernisering i forvaltningen fra 1987 opp til i dag. Til slutt analyseres ideene bak moderniseringen av offentlig sektor, New Public Management, som har hentet ideer og inspirasjon for hvordan offentlig sektor skal organiseres fra privat sektors markedstenkning. Funnene viser at begrunnelsene for digitalisering er å nå mål som forenkling, samordning og effektivisering. Disse målene står i et nært forhold til normative idealer innenfor New Public Management for hvordan reformer og modernisering begrunnes mer generelt. Avhandlingens viser også at forventningene til fordelene ved digitalisering synes å være robuste. Til tross for at en rekke digitaliseringsprosesser ikke har oppnådd de ønskede resultater, så synes ikke de omfattende og sterke forventningene til hva som kan oppnås gjennom digitalisering å avta.

Välfärdsomsorg som i Sverige bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen är enligt lag skyldig att bedriva en systematisk kvalitetsutveckling. I denna kvalitetsutveckling inkluderas att arbeta med identifiering av brister samt risker för brister. Detta sker genom att personal i omsorgsverksamheter systematiskt ska rapportera avvikelser varpå ett avvikelsearbete påbörjas. Avvikelsearbetet leder till åtgärder i verksamheter och är därmed ett relativt omedelbart kvalitetsutvecklande. Samtidigt fyller avvikelsearbetet en funktion på en mer aggregerad nivå då det i statistiska sammanställningar kan ge fingervisning om hur verksamheter bedrivs samt att brister, och eventuella behov, tydliggörs. Statistiskt underlag samt tydliggjorda brister och behov kan i sin tur användas för att underbygga beslut som berör verksamheterna, både beslut inom verksamheter men också politiska beslut som sätter ramar och förutsättningar för organisationer och verksamheter. Således kan avvikelsearbete mynna ut i ett av de flera kvalitetsmått vilka i vårt samhälle idag är avgörande för att kunna utvärdera att offentligt bekostad välfärd dels är effektiv men också av god kvalité. Det finns idag en utbredd kritik av den samhälleliga styrmodell som kallas New Public Management. Kritiken riktar bland annat in sig på de stora krav av uppföljning och utvärdering som är både resurskrävande och riskfyllda i den mening att utvärdering och mätning av kvalité kan innehålla skevheter och föra med sig missvisande resultat. Kritik förs också fram mot att det administrativa arbetet tar över tid och resurser från kärnverksamheten, i den här studien äldreomsorg. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur personal inom äldreomsorgens särskilda boende upplever deras avvikelsearbete utifrån begreppet organisationskultur. Det är av relevans att höra hur den personal som arbetar med avvikelsearbete upplever sitt arbete med kvalitetsutveckling. Avvikelsearbete som arbetsuppgift medför nämligen möjliga utmaningar: personal inom äldreomsorg är en av de personalgrupper i samhället som är mest belastad arbetsmiljömässigt, avvikelsearbete kan vara laddat med en känsla av utpekande av syndabockar, det finns incitament för organisationer att visa upp en yta av att kvalitetsarbete pågår. Studien har genomförts som en fallstudie med kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer med vårdbiträden samt undersköterskor från en och samma arbetsgrupp har gjorts under våren 2018. Resultatet går i linje med tidigare forskning som lyfter fram olika aspekter som relevanta för ett framgångsrikt avvikelsearbete: kommunikation och dialog med kollegor och chef, uppmuntran från chef, tydlig struktur för hur avvikelsearbetet bedrivs. Resultatet visar också på aspekter som kan lyftas fram som brister i avvikelsearbetet: hur personal kompenserar för att hinna med sitt arbete, att avvikelser gällande vissa brister inte alltid rapporteras. För att tolka och analysera studiens resultat används socialpsykologen Edgar Scheins arbete om organisationskultur samt företagsekonomen Mats Alvessons arbete om mekanismer inom organisationer. / Welfare Care that in Sweden is given according to laws regulating health care and social services is obligated to secure systematic quality improvement. Risk management through deviation reports is a part of this quality improvement which can affect the welfare care rather immediate. Deviation reports can also be used in statistical overviews where both risks and needs within the given care can be accentuated. As a consequence, information about risk, needs and statistical overviews can also be used for decision-making in both care organisations and in policy decisions that sets the framework for the welfare care given. Hence, deviation reports can be used as one of several quality indicators that today is fundamental in the evaluation of the quality of publicly financed welfare care. Criticism of New Public Management as a control model in welfare address the heavy demands of evaluation, auditing and monitoring which implicates risks of skewness and misguiding results. Criticism also points out that the administrative work that follows with NPM takes time and resources from the welfare cares main focus which in this paper is care for the elderly. This paper aims to examine how staff within elderly care homes experience their work with deviation reports regarding the concept of organizational culture. It is of relevance to examine this since these staff are the ones producing the evidence on which decisions are based. Also, statistics shows that staff within elder care is highly over represented in regard to risk in the work environment. Deviation reporting is also filled with challenges like avoiding the sensation of pointing out a scapegoat or someone to blame. There are also incentives for organisations to keep a facade that their operations are fully functional. This study has been completed as a case study through a qualitative approach where seven semi-structured interviews with assistant nurses and nurses aides from a single work group has been made during spring 2018. The result is in line with earlier research that points out different aspects that are of relevance for successful work with deviation reports. The results also point out aspects that can be regarded as flaws within the work of deviation reports. To interpret and analyse the result of this study two main perspectives has been used; social psychologist Edgar Scheins work on organizational culture and professor of business administration Mats Alvessonswork on mechanisms within organizations.

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetstillfredsställelse och relaterbarhet. Detta indikerar att den höga möjligheten till anpassning som arbetssättet medför påverkar arbetstillfredsställelsen positivt, samt att upplevd relaterbarhet har en positiv koppling till autonomi. De utmaningar som studien fann att tillitsbaserad styrning och ledning huvudsakligen medför var processen, arbetssätt samt arbetsförhållanden. / The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in the workplace. While autonomy is positively correlated with both job satisfaction and relatability. This indicates that the high possibility of adaptation that the working method brings has a positive effect on job satisfaction, and that perceived relatability has a positive connection to autonomy. The challenges that the study found that trust-based management mainly contribute to the process, working methods and working conditions.