Bakgrund: Prestationsmått är en viktig faktor för tillverkande företags produktion. På senare tid har konkurrensen ökat samtidigt som automatiseringen har utvecklats. Det har skapat ett större tryck på företag att ha kontroll över sina produktionsprocesser och optimera produktionsplaneringen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av empirin och referensramen skapa en förståelse för prestationsmåttens betydelse för produktionsflödet och produktionsplaneringen i tillverkande företag. Det kommer även framgå vilken roll prestationsmåtten har för den operativa nivån. Metod: Uppsatsen har genomförts med en induktiv ansats där en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer legat till grund för empirin. Referensramen har utgått från det empiriska materialet och kopplats samman i en analys. Slutsats: Vi har kommit fram till att prestationsmått måste anpassas till det enskilda tillverkande företags produktion för att optimera produktionsflödet och förbättra produktionsplaneringen. Prestationsmått anpassade till den operativa nivån är viktigt för att öka ett företags produktivitet och matcha kunders krav.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Jämställdhetsintegrering som policystrategi antogs i Beijing 1995 i samband med FN’s fjärde världskonferens om kvinnor. Över 20 år senare är forskare ännu inte eniga om hur man på bästa sätt implementerar jämställdhetsintegreringen, och forskning som berör den lokala nivån är begränsad. Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera förutsättningar för implementering av två kommunala förvaltningars arbete med jämställdhetsintegrering, och vad som kan utläsas som särskilt viktigt för en hållbar implementering av jämställdhetsintegrering på lokal nivå. Det analytiska ramverk som tillämpas i uppsatsen utgörs av fyra variabler som Alison E. Woodward sammanställt för att analysera förutsättningar för implementeringen av jämställdhetsintegrering. Dessa fyra variabler är konsensus, genuskunskap, motstånd och implementeringsansvar och utförande. Semistrukturerade intervjuer med berörda aktörer från studieobjekten Barn och Ungdomsförvaltningen och Räddningstjänsten i Halmstads kommun resulterar i slutsatsen att Räddningstjänsten har bra förutsättningar för implementeringen av jämställdhetsintegrering, eftersom förvaltningen uppfyller kriterierna för Woodwards fyra variabler. Barn och Ungdomsförvaltningens förutsättningar visar sig vara nämnvärt sämre, främst som följd av att förvaltningen inte uppnår kriteriet för variabeln konsensus, som brister i förvaltningsledningen. Konsensus är också den variabel som utifrån respondenternas svar visar sig vara den som är mest avgörande för implementeringen av jämställdhetsintegring.

Operationsmiljön präglas av oförutsägbarhet och osäkerhet. Dessa faktorer kan leda till överraskning, antingen aktörsdriven eller som ett resultat av den komplexa dynamiken i operationsmiljön. Svensk operationskonst lyfter fram flexibilitet för att hantera effekterna av överraskning. Hur den förstås i operationsplanering blir avgörande för hur effekterna av överraskning hanteras. Denna teorikonsumerande enfallstudie söker svar på frågorna hur flexibilitet förstås av officerare i funktioner vid insatsstaben. Uppsatsen söker svar på hur flexibilitet och förutsättningar för den förstås på operativ nivå i relation till Meir Finkels teori om flexibilitet. Undersökningen visar att officerare i operationsplanering på operativ nivå förstår flexibilitet i linje med Finkels flexibilitetsteori. Undersökningen påvisar att öppenhet, kognitiv flexibilitet och systemförståelse är särskilt framträdande teman som skapar förutsättningar för flexibilitet.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur den hållbara verksamhetsstyrningen kan utformas på en operativ nivå utifrån företagets kontext. Klädbranschen har valts som empirisk kontext eftersom branschen står inför enorma hållbarhetsutmaningar. För att uppnå syftet använder sig studien av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. I studien har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med butikschefer eller butiksägare från nio olika klädaffärer. Tidigare forskning visar att företagen behöver möta nya krav från intressentgrupper på att inkludera hållbarhet i kärnverksamheten för att framstå som legitima. För att lyckas med detta behöver företagen arbeta internt med hållbarhetsfrågor och därmed anpassa sin verksamhetsstyrning, viktigt är då att den hållbara styrningen genomsyra hela företaget. Genom att beakta det operativa perspektivet bidrar uppsatsen till att minska ett kunskapsgap från tidigare studier. I de fall som undersökts kan det konstateras att implementering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen på operativ nivå är begränsad och att det finns outnyttjade möjligheter som varierar utifrån företagets kontext. Studien visar att hållbarhet inkluderas i varierat omfång inom företagskulturen och den administrativa styrningen. För att vidare främja hållbarhetsarbetet på den operativa nivån behöver företagen en kultur där hållbarhet finns inbäddat i grundvärderingarna. Detta kan öka förståelsen för omställning till hållbarhetsarbete och även uppmana de anställda att på eget initiativ ägna sig åt hållbarhetsaktiviteter. Företagen kan nå dit via utbildning eller genom att implementera hållbarhet i andra styrverktyg som planeringen, cybernetiska styrningen eller den administrativa styrningen. Inget företag i studien inkluderade hållbarhet i sina belöningssystem, vilket kan bero på svårigheter i att kvantifiera det hållbarhetsarbete som utförs. / The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of how sustainable corporate governance can be designed at an operational level based on the company's context. The clothing industry has been chosen as an empirical context as the industry faces enormous sustainability challenges. To achieve the purpose, the study uses a qualitative method with an abductive approach. In the study, nine semi-structured interviews were conducted with store managers or shop owners from nine different clothing stores. Previous research shows that companies need to meet new demands from stakeholder groups to include sustainability in their core business to appear legitimate. To succeed in this, companies need to work internally with sustainability issues and thus adapt their business management, sustainable governance must permeate the entire company. By considering the operational perspective, the thesis contributes to reducing the knowledge gap from previous studies. In the cases examined, it can be found that the implementation of sustainability in operational management at the operational level is limited and that there are unexploited opportunities that vary based on the company's context. The study shows that sustainability is included to a varying extent within the corporate culture and the administrative control of the clothing stores that have been investigated. To further promote sustainability work at the operational level, companies need a culture where sustainability is embedded in the basic values. This can increase understanding of the transition to sustainability work and also encourage employees to engage in sustainability activities on their initiative. Businesses can reach this through education or by implementing sustainability in other governance tools such as planning, cybernetic governance or administrative governance. No company in the study included sustainability in its reward systems, which may be due to difficulties in quantifying the sustainability work being performed.

Läroplan för vuxenutbildningen (2017) kräver att lärare ska ta hänsyn till elevers individuella behov,förutsättningar och kunskapsnivå. Studien syftar därför till att undersöka lärares uppfattningar kring hurde arbetar både med läroplanen och med anpassningar för att stötta sina flerspråkiga elever. Dåläroplanen är en av utgångspunkterna har därför läroplansteori (Wahlström, 2016) tillämpats i studien.Tio lärare inom samma utbildningsanordnare men på olika enheter har intervjuats. Resultatet haranalyserats utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2022). I resultatet framgick det att lärare arbetarmed många olika former av anpassningar men att de begränsas av olika ramfaktorer. Derasläroplansarbete kring målen gällande flerspråkighet har påverkats negativt på grund av tidsbrist.Studiens resultat antyder att det finns ett större behov av tid för både planeringsarbete ocharbetslagsträffar där flerspråkiga elever och läroplanens mål är fokusområde

KLINISKA LÄRARES UPPFATTNINGAROM FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖRIMPLEMENTERING AV PEER LEARNING IVERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNINGINOM ANESTESI OCH OPERATION -EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE JOHAN LINDBLOMMARIA NORÈN Lindblom, J & Norén, M. Kliniska lärares uppfattningar om implementering av PeerLearning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,Institutionen för vårdvetenskap, 2023. Bakgrund: Behovet av både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ökar men enbegränsande faktor för att kunna utbilda fler är den obligatoriska verksamhetsförlagdautbildningen. Varje student som befinner sig i verksamhetsförlagd utbildning behöver enhandledare vilket det råder brist på. En pedagogisk modell som Peer Learning (PL), där ensjuksköterska handleder två studenter, används med gott resultat inomsjuksköterskeutbildningen men är inte implementerad i någon större utsträckning i denverksamhets förlagda utbildningen för blivande specialistsjuksköterskor inom anestesi ochoperation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kliniska lärares uppfattningar om förutsättningarnaför implementering av Peer Learning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi ochoperation. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes blandnio kliniska lärare i Region Skåne. Insamlad data transkriberades och analyserades medinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Organisationens betydelse, Vikten avutbildning och kunskap, Struktur för PL och PL riskerar äventyra patientsäkerheten. Slutsats: Kliniska lärare i Region Skåne ser både förutsättningar och hinder för attimplementera PL i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. En önskan omen regional struktur för PL och ökad kunskap om PL var ledord hos de kliniska lärarna.Förutsättningarna för PL varierade mellan sjukhusen och kunde härledas till sjukhusensorganisation.Nyckelord: Anestesi, avancerad nivå, implementering, operation, peer learning,verksamhetsförlagd utbildning

Denna studie undersöker värderelevans av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter för investerare på den svenska fastighetsmarknaden. Tidigare forskning har visat att detta är värderelevant för investerare, men ännu har ingen studie gjorts på den svenska marknaden. Vi undersöker sambandet mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter rapporterat i kvartalsrapporter för alla fastighetsbolag på Stockholmsbörsen åren 2013-2022. Dessutom undersöker vi hur andelen av fastighetsbeståndet som är värderat av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vi finner ett positivt och signifikant samband mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter, vilket likt tidigare studier ger evidens för att sådana förändringar är värderelevanta för investerare. Resultatet finner dock ingen evidens för hur graden av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet. För framgångsrikt handledarskap framhålls betydelsen av handledares professionella hållning, kliniska kompetens och pedagogiska förmåga med stöd, konstruktiv feedback, främjande av reflektion, kritiskt och analytiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. / The Swedish National Agency for Higher Education (SFS 2006:173) state academic demands in curriculum and education goals for graduate and advanced level at the nursing education. At the Swedish nursing association (SSF), the university and in the clinical field there are discussions about how to integrate these theory demands into clinical practice. The aim of this literature study was to illuminate factors of signification for the preceptorship on graduate and advanced level and describe supervision strategies that connect theory and clinical practice for nurse students and nurse specialist students. Eleven scientific articles were reviewed and analysed in this literature study. The result shows that it anticipates cooperation between the nursing faculty and the clinical field with a clear curricu-lum, goals and guidelines for supervision and support for the preceptor. For suc-cessful preceptorship it is important that the preceptor is professional, has clinical competence and pedagogical skills with support, constructive feedback, reflection, critical and analyse thinking and a scientific conduction.

Bakgrund: Trauma är den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen. Röntgen är en viktig del av traumavården för att snabbt och effektivt kunna diagnostisera skador. Speciell CT-undersökning, kallat whole-body computed tomography (WBCT) har utifrån detta designats och benämns i Sverige som trauma CT, och specificeras utifrån traumanivåerna 1 och 2. Röntgensjuksköterskan blir en del av traumateamet vid ett trauma nivå 1 och är delaktig i att utföra CT-undersökningen.  Syfte: Syftet med studien är att studera hur röntgensjuksköterskan upplever sin roll vid en nivå 1 trauma CT-undersökning och vilka utmaningar som finns vid denna typ av undersökning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjufrågor. Nio röntgensjuksköterskor intervjuades på plats i ett avskilt rum. Intervjuerna spelades in, materialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Röntgensjuksköterskans roll upplevs tydlig och röntgensjuksköterskan har ett ansvar innan, efter och under pågående undersökning att samarbeta med övrig traumapersonal för att kunna utföra CT-undersökningen effektivt. Det finns stressfaktorer och hinder i arbetsflödet som påverkar röntgensjuksköterskans arbete. Slutsats: Röntgensjuksköterskans roll följer kompetensbeskrivningen även vid trauma CT nivå 1. Ett samarbete med andra professioner och egna kollegor är avgörande för att utföra trauma CT-undersökningen optimalt. Förbättrade rutiner i förberedelser på traumarummet, inkluderande av röntgen i traumaövningar och placering av CT-kamera på traumarummet kan vara lösningar på de utmaningar röntgensjuksköterskan möter.