Bakgrund: Enligt Skolverket ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom elevernas utbildning vilken där det ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Inom hem- och konsumentkunskap ska det ges möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet samt kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Alla pedagoger på skolan ska klargöra för eleverna det svenska samhällets värderingar och dess konsekvenser av individens egna personliga handlande för eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarens pedagogiska arbete med fokus på normmedvetande förhållningsätt för att kunna öka kunskapen om hur normbeteende sker i hem- och konsumentkunskapen i jämförelse med andra ämnen. Metod: En kvalitativ forskning med observationer användes med tre centrala frågor, Var, När och Hur länge hos åtta pedagoger. Observationerna utfördes hos fem pedagoger på högstadiet och tre pedagoger på mellanstadiet från åk 6–9. Resultat: Pedagogerna använder mikrosanktioner och omedveten härskarteknik i sin undervisning. Slutsats: Pedagogens utbildning spelar roll för att kunna skapa heteronormativa ordning i klassrummet utifrån demokratisk och normmedvetande förhållningsätt. / Background: According to the Swedish National Agency for Education, the school must actively and consciously influence and stimulate the students to become good citizens through the students' education, which must be characterized by openness and respect for people's differences. Within home economics, there must be opportunities to reflect on norms, gender equality and division of labor in the home, as well as knowledge of cultural variations and traditions in different households. All pedagogues at the school must make clear to the students the values of Swedish society and the consequences of the individual's own personal actions for the students. Objective: The purpose of the essay is to examine the teacher's pedagogical work with a focus on norm-conscious approaches to increase knowledge of how norm behavior takes place in home and consumer knowledge in comparison to other subjects. Method: A qualitative research with observations was used with three central questions, Where, When and How long with eight educators. The observations were carried out with five pedagogues in the upper secondary school and three pedagogues in the middle school in grades six to nine. Results: The educators use micro-sanctions and unconscious domination techniques in their teaching. Conclusion: The teacher's education plays a role in being able to create heteronormative order in the classroom based on a democratic and norm-conscious approach.

RFSU- Do you want to? -A multimodal analysis of the RFSU’s (the Swedish Association for Sexuality Education) school material to encourage mutual sexuality The purpose of this study is to identify the semiotic resources, by using a multimodal analysis, that the RFSU uses to communicate the creation of relationships between participants to express their aim. Furthermore, to examine the basic thoughts that the RFSU has about standards due to gender should be eliminated, and how these become evident in the films. The starting point for the essay is questions about how the RFSU creates a relationship with the audience through the semiotic resources, as well as the manner in which it is possible to derive the RFSU’s basic thoughts about breaking the standards and working towards stereotypical gender roles. The material I examine consists of two short films belonging to a collection of school supplies under the name titled ”Vill du?” (Eng. ”Do you want to?”) that the RFSU has created for the education of secondary school students. The method is based on a sociosemiotic perspective where the material is analyzed by a composition analysis, an ideational analysis and an interpersonal analysis. The dialogues are analyzed based on the systemic functional grammar and the discussion of the results and how they are linked to the theory that there is a heteronormativity in today's society, which the RFSU wants to break through. The conclusion is that RFSU uses semiotic resources such as young participants, communication tools, such as: Skype, computers and phones, and other typical youth-related things. The most prominent result of the analysis that is actively breaking the standards against the heterosexual norm is that one film, ”Gorillan”, which works against the stereotypical gender roles, where it is the male who is subjected to sexual harassment; and the second film works against the norm of heterosexuality as it is about two gay guys.

Norm criticism is a well-spoken topic in the Swedish after-school center, never has the gender and race aspect been so debated as now. In this candidate thesis, norm criticism in the Swedish after-school center, is brought to the surface and put into the perspective of intersectionality through two cases. Their cultural background and normative values will also play a role. Our two cases connected through years of working in the after-school center, will be debated through different contemporary articles, literature and a observation as well to bring focus on norm critical pedagogy. We will work around the questions; how do we use norm critical pedagogy, if we don’t know whose norms to emanate from, and how important are norms really in our daily work as teachers? Do all students get the same treatment, or is there a difference between students with a minority background, and is there a difference between how teachers view, categories and judge them according to their own evaluation and norms? / Normkritik är ett ämne som är omtalat i svenska fritidshem, aldrig har genus och rasaspekter varit så omdebatterat som nu. I detta kandidatarbete kommer normkritik i det svenska fritidshemmet att lyftas fram intersektionellt genom två berättelser, kulturella och normativa värden kommer även att spela en roll. Genom två beskrivna händelser, kopplat till år av arbete i fritidshemmet kommer vi att reflektera med hjälp av samtida artiklar, litteratur och en observation samt fokusera på normkritisk pedagogik. Vi kommer att utgå från frågeställningar som; hur använder vi oss av normkritisk pedagogik om vi inte vet vems normer vi utgår ifrån, och hur stor roll spelar egentligen normer i vårt dagliga arbete som lärare i fritidshem? Får alla elever samma bemötande i skolan, eller finns det en skillnad mellan elever från minoritetskulturer och är det skillnad på hur lärare bedömer och kategoriserar dem kopplat till deras egna värderingar och normer? / <p>Bedömningsgrad: VG</p>

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen för hur svensklärare på högstadienivå kan planera, anpassa och analysera sin normkritiskt inspirerade undervisning. En förståelsemodell, med elevernas blivande som kärna, presenteras som sammanfattningen av forskningen och teorierna om normkritiskt inspirerad undervisning grundad i postperspektiven. Förståelsemodellen blir sedan testad som ett analysverktyg på empiriskt material från en muntlig examination i svenskämnet för niondeklassare. Slutsatsen är att niondeklassarna har mycket gemensamt med postperspektivens förhållningssätt. De delar speciellt postepistemologins förhållningssätt till kunskap. Eleverna anser kunskap står i relation till makt och de ifrågasätter objektiviteten både hos fakta och hos deras eget perspektiv. Niondeklassarnas förhållningssätt liknar också det hos postetiken och det hos ett nomadiskt subjekt. Samhällets värden är någonting att omförhandla om så krävs. De har en relativt reflexiv blick på identitet. När eleverna talar om världen och identitet återkommer både revolt och maktlöshet. Denna slutsats visar att en förståelsemodell grundad i postperspektiven fungerar som analysverktyg för normkritiskt inspirerad svenskundervisning. Den preciserar niondeklassarnas förhållningssätt till värden, identitet och kunskap. Det abstrakta i förståelsemodellen kan bidra till förståelsen av normkritiskt inspirerad undervisning, men den undflyr också några av de konkreta problemen med att planera, anpassa och analysera undervisningen. / The purpose of this work is to contribute for second school Swedish teachers understanding of how to plan, adjust and analyze norm critical inspired Swedish teaching.  An understanding-model, with the pupils becoming as the core, is presented as a summary of the research and theories about norm critical education grounded in the postperspectives. This understanding-model is being tested as a theoretical analyze tool on empirical material from an oral exam in Swedish language for ninth graders. The conclusion is that the ninth graders have much in common with the ratio of postperspectives. Especially do they share the postepistemological ratio about knowledge. The pupils see that knowledge stands in relation to power and they question the objectivity of both facts and of their own perspective. The ninth graders ratio also has similarities with the ratio of postetic and a nomadic subject. Values in society is something to renegotiate if necessary. They share a somewhat reflexive onlook at identity. When the pupils speak about the world and identity both revolt and powerlessness recure. This conclusion shows that the theoretical understanding-model grounded in the postperspectives work as an analyze tool of norm critical inspired Swedish teaching. It pinpoints the ninth graders ratio to values, identity and knowledge. The abstractness of the understanding-model can contribute to the understanding of norm critical inspired Swedish teaching, but it escapes some of the problems of planning, adjusting and analyze the teaching.

Syftet med arbetet är att undersöka ett normkritiskt förhållningssätt till lärande samt lärares syn på normer och värden. Arbetet undersöker även lärares syn på möjligheter och utmaningar med normkritik i undervisningen samt hur de implementerar perspektivet i sin planering och undervisning. Explicita metoder och strategier som lärare använder sig av undersöks och påvisas i studien. Metoder som används är en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som utgår från en fenomenografisk metodologi. Teorier som analysen utgår från är ett sociokulturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv samt från läroplanen och skollagen. Resultatet som framkom är främst att ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ofta bygger på egna värderingar och uppfattningar om moral samt på en viss koppling till läroplanens uppdrag och skrivningar kring normer. Lärare ser stora möjligheter i att arbeta normkritiskt i grundskolans flesta ämnen och inom merparten av samhällskunskapens områden. De poängterar vikten av ett övergripande och långsiktigt arbete samt att diskutera normer och normkritik med elever, att bygga på deras egna erfarenheter samt koppla det till elevernas vardag och exempel de kan identifiera sig i. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this work is to investigate a norm-critical approach to learning as well as teachers’ views when it comes to norms and values. This work also investigates teachers’ views on possibilities and challenges with norm-critical perspectives, as well as how they implement the perspectives in planning and teaching. Explicit methods and strategies teachers use are investigated and demonstrated in the study.  The methods used are surveys and semi-structured interviews based on a phenomenographic methodology. The analysis is based on theories about a socio-cultural perspective and a norm critical perspective, as well as the curriculum and the education act.  The result shows that a norm-critical approach in education often is based on the teacher’s own values and sense of moral, as well as connected to the curriculum mission and its writings about norms. Teachers are seeing large possibilities when it comes to working with a norm-critical approach in most of the compulsory schools' subjects, and mostly in the different civics’ subjects. They value a general and long-term work and discussions about values and norm-critical thinking with pupils, to build on their experiences as well as connecting to the pupils’ everyday life and to use examples as they can identify with. The results agree well with prior research and literature.

The purpose of this study is to examine how social studies teachers deal with issues related to norm-critical aspects in the classroom and what opportunities and challenges teachers experience with this approach. The paper also examines what it means to implement a norm-critical perspective in the social studies classroom. In addition, it explains a range of norm-critical strategies that teachers use. The research and literature selected for the thesis addresses the subject of social studies, the curriculum and syllabus, norms and values, the pedagogy of tolerance, norm-critical pedagogy, and the didactics of social studies. There is little research on norm critique and, in particularly, norm critique as it relates to social studies for grades 4-6, which reinforced the relevance of examining the purpose of this study.  The theoretical perspective used to analyze the empirics of the work is Vygotsky's sociocultural perspective. The method used to investigate the purpose and questions of the work are qualitative semi-structured interviews. Six people participated in the interview, all of them working as social studies teachers in grades 4-6. The result shows that a norm-critical approach is to countering discrimination and violations by promoting normative diversity. It appears that teachers do not value the curriculum and syllabus in terms of a norm critical approach, but rather draw from their own experiences and values in terms of working with norm-criticism, norms, and values. Furthermore, the results show that teachers see several opportunities in norm critical pedagogy and challenges in this work. They believe that norm critique is relevant in the social studies subject because it offers opportunities to provide students with foundational knowledge and understanding of norms in order to develop their critical thinking. It also seems that a norm-critical approach is relevant to the values-based mission because it helps foster democratic citizens who have respect for their fellow human beings. / Examenarbetets syfte är att undersöka hur lärare inom samhällskunskapen behandlar frågor gällande normkritiska aspekter i undervisningen. Syftet är även att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare ser med ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetet undersöker även vad det innebär att implementera perspektivet i samhällskunskapsundervisningen och skolverksamheten i sin helhet. Dessutom redogörs det för ett antal normkritiska strategier som lärare använder sig av. Den valda forskningen och litteraturen för examensarbetet behandlar ämnet samhällskunskap, styrdokument, normer och värden, toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och samhällskunskapsdidaktik. Det finns lite forskning gällande normkritik och särskilt normkritik kopplat till samhällskunskap för årskurs 4–6, vilket stärkt relevansen gällande att undersöka examensarbetets syfte.  Det teoretiska perspektivet som har använts för att analysera examenarbetets empiri är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metoden som användes för att undersöka arbetets syfte och frågeställningar är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter deltog i undersökningen och samtliga är verksamma som samhällskunskapslärare i årskurs 4–6. Resultatet som framkommer är att innebörden av ett normkritiskt förhållningssätt är att motverka diskriminering och kränkningar genom att främja en normmässig mångfald. Det framkommer att lärarna inte lägger någon vikt vid styrdokumenten gällande ett normkritiskt förhållningsätt utan de utgår ifrån sina egna erfarenheter och värderingar gällande arbetet med normkritik, normer och värden. Vidare visar resultatet att lärare ser ett antal möjligheter med en normkritisk pedagogik och utmaningar med arbetet. De anser att normkritik är relevant i samhällskunskapsämnet då det ger tillfällen, att ge elever grundläggande kunskaper och förståelser för normer för att vidareutveckla deras kritiska tänkande. Det framkommer även, att ett normkritiskt förhållningssätt är relevant för värdegrundsuppdraget då det bidrar till att fostra demokratiska medborgare som hyser respekt för sina medmänniskor.

Issues regarding how gender and sexuality are represented within different discourses have gained increased attention in the past decades. Within the field of language, gender, and sexuality, topics such as sexist language, stereotypes and heteronormativity have been continuously problematised as means of sustaining societal norms. The ramification of such norms can have a negative impact on how people engage with and express their identity, especially within the context of education. Research conducted on textbooks shows problematic representations of gender and sexuality where women are disfavoured and non-binary and LGBTQ+ identities often are excluded. Whilst gender representation has become increasingly more equal, a heterosexual norm is still very much prevalent within education. In response to such issues, the pedagogical approach norm critical pedagogy emerged in Sweden a few decades ago with the aim to develop critical thinking and thus challenge discriminatory beliefs and prejudice. In the present study, the representation of gender and sexuality within education will be investigated in a Swedish context. Linguistic patterns and word choice in three ELT textbooks are analysed through two approaches to content analysis. The findings showed that there is unequal representation of gender and sexuality overall, with gender identities outside the binary and varying sexualities being predominantly excluded. Additionally, implicit linguistic patterns which reinforce gender stereotypes and further limit the scope of acceptable gender expressions emerged across all textbooks. However, the most recent book stood out by being more inclusive and engaging with issues in a way which engages critical thinking.

“To understand why we are doing what we do now” – a qualitative study of dance historyteaching within the course Dansteori. This essay illustrates how teachers at upper secondary schools relate to teaching dance history within the course“Dansteori”, focusing on the aim that students should critically review different dance history writings. The study uses interviews and open-ended questionnaires, and the material have been analyzed qualitatively and discussed inrelation to historical thinking and norm-critical pedagogy. The study shows that a historical-scientific perspective is important in how teachers talk about the subject, but less important when it comes to what students should gain fromtheir studies. Instead, a general knowledge of dance history and an ability to connect ones dancing to a historical context, is at the center. The study also shows a conflict between the content and the time given as well as the student’s maturity. In relation to the theoretical perspectives, the historical-scientific perspective is prominent. By contrast, the norm-critical perspective is not as clear, and as I understand it, the critical scrutiny lies primarily within the norm rather than as a means of looking outside the Western box. The next challenge is therefore to not only review the conditions for how history is created, but also to question and change the structures that create knowledge.

This essay illustrates how teachers at upper secondary schools relate to teaching dance history within the course “Dansteori”, focusing on the aim that students should critically review different dance history writings. The study uses interviews and open-ended questionnaires, and the material have been analyzed qualitatively and discussed in relation to historical thinking and norm-critical pedagogy. The study shows that a historical-scientific perspective is important in how teachers talk about the subject, but less important when it comes to what students should gain from their studies. Instead, a general knowledge of dance history and an ability to connect ones dancing to a historical context, is at the center. The study also shows a conflict between the content and the time given as well as the student’s maturity. In relation to the theoretical perspectives, the historical-scientific perspective is prominent. By contrast, the norm-critical perspective is not as clear, and as I understand it, the critical scrutiny lies primarily within the norm rather than as a means of looking outside the Western box. The next challenge is therefore to not only review the conditions for how history is created, but also to question and change the structures that create knowledge.

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits. In accordance with the traditional Ling gymnastics, in which body and mind develops into a harmonious whole, the introduction of kickboxing in PE would have a major impact on how girls and boys could relate to each other in the community as well as develop the mind and body in harmony. It can be hypothesized that by including kickboxing in PE girls' bodies would be given the opportunity to be powerful, thus enable girls as well as boys to identify themselves as transcendent individuals rather than to experience the powerlessness and mental illness which often develops already during puberty. / Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i samtalsintervjuer och dokumentstudier kritiskt diskutera hur införandet av kickboxning i skolämnet Idrott och hälsa skulle kunna påverka jämställdheten i samhället. Diskussionen förs utifrån ett queerfeministiskt och normkritiskt perspektiv på rådande undervisning i Idrott och hälsa, som trots Skolverkets delvis normutmanande styrdokument framhärdar i att reproducera genusnormer genom att ägna 75% av lektionstiden till bollspel. Hypotesen är att flickors tillång till våld (empowerment) genom ett kroppsligt görande i form av kickboxning, på ett positivt sätt skulle förändra den maktobalans som genusnormer skapar. Flickor uppfostras ännu idag i enlighet med normer som hävdar att flickor/kvinnor inte vill, kan eller bör ha möjlighet att använda sin kropp som ett kraftfullt redskap för att sätta gränser. I enlighet med den traditionella Linggymnastikens grunder, bör kropp och själ utvecklas till en harmonisk enhet. Införandet av kickboxning i Idrott och hälsaundervisningen skulle vara en normkritisk pedagogik med stor inverkan på hur flickor och pojkar skulle förhålla sig till varandra i samhället och utveckla kropp och själ i harmoni. Genom att även flickors kroppar ges möjlighet att vara kraftfulla kan det hypotetiseras att flickor skulle kunna se sig själva som transcenderande subjekt istället för att uppleva den maktlöshet och psykiska ohälsa som ofta befästs under puberteten.