• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur långtgående är skyddet för borgenärsintresset när en gäldenär avlider under ett skuldsaneringsbeslut? : Betalningsplanens roll och borgenärers rätt till omprövning / What Extend of Protection is Provided to the Creditor When a Debptor is Deceased During a Dept Reconstruction? : The Significance of the Repaymentplan and the Creditors’ Right to an Appeal

Celik, Natalie January 2019 (has links)
Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från betalningsansvaret för de fordringar som sätts ned i samband med skuldsaneringsbeslutet. Fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna upphör således inte, utan skuldsaneringsbeslutet medför en civilrättslig förändring avseende betalningsansvaret. Skuldsaneringen syftar till att ge överskuldsatta gäldenärer chansen till ekonomisk rehabilitering, samtidigt som borgenärerna erhåller en realistisk lösning på problemet genom att åtminstone få betalt för viss del av fordringarna under en, i huvudregel, femårig period. Uppfyller inte gäldenären förpliktelserna enligt skuldsaneringsbeslutet finns omprövningsbestämmelser uppställda i skuldsaneringslagen som ger borgenärerna rätt till ändring av beslutet, eller att i vissa fall få beslutet upphävt. I det fall en gäldenär avlider under ett lagakraft vunnet skuldsaneringsbeslut är det inte lagstadgat vad som gäller för borgenärernas omprövningsrätt eller rätt till fullföljande av betalningsplanen. I NJA 2017 sid. 405 fann Högsta domstolen att gäldenärens dödsbo förpliktas att fullfölja betalningsplanen, men i det fall dödsboet inte fullföljer planen har borgenärerna inte rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Problemet att ärvdabalkens regler syftar till att avveckla dödsboet samtidigt som borgenärernas intresse av att betalningsplanen fullföljs leder till att konflikt kan uppstå, om det visar sig att det i dödsboet finns tillgångar som överstiger skulderna. Ärvdabalkens regler går således inte så väl ihop med skuldsaneringslagen och att nå en lösning av situationen, till skillnad från hur Högsta domstolen bedömde i NJA 2017 sid. 405, har visat sig vara svårare än förväntat. För att inte skada den allmänna betalningsmoralen i samhället och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, bör följaktligen en utvidgning av omprövningsgrunderna i skuldsaneringslagen göras. I det fall det finns tillgångar i dödsboet bör borgenärerna således ha rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i två fall: om dödsboet inte fullföljer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, och i det fall gäldenären förfarit illojalt under skuldsaneringstiden. Avskärs borgenärerna från rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i dessa fall finns risk att borgenärskollektivet missgynnas, vilket kan inverka menligt på kreditinstitutet.
2

Från bläck till klick – en modernisering av ärvdabalkens formkrav? Särskilt om elektronisk underskrift kan förstärka skyddet av testators vilja / A modernized Inheritance Code with electronic signatures?

Le, Lilian January 2024 (has links)
This master thesis examines the interpretation of formal requirements when establishing a will according to the Inheritance Code. Chapter 10, paragraph 1 contains the main formal requirements for an ordinary will. The formal requirements are based on principles to preserve the testator’s intent. According to the legislator, the testator’s intent should be considered and preserved to the greatest extent possible, if the testator has established a valid will before deceasing. To gain validity, the will must contain a declaration and the testator’s signature in writing. The signature must also be signed or declared in front of two witnesses. However, the law does not specify any requirements of personal signatures, or if the signature needs to be written by a pen. This opens for a discussion if wills can be signed with electronic signatures. Additionally, the law does not protect a valid will from disappearing since the formal requirements do not require any formal registration that a will exist. Hence, there is a lack of regulation and interoperation of the formal requirements. The purpose of this thesis is to examine if the formal requirements fulfill their essential purposes of the protection of a testator’s intent and if the protection can be enhanced with electronic signatures.  The results of the research are as follows: Chapter 10, paragraph 1 does not explicitly prohibit electronic signature, although a personal signature is customary. Advanced electronic signatures, based on EU regulations and the interpretation of Swedish legislation and case law, should not be denied legal effect unless there is a specific national law that requires a personal signature. Although there is no explicit law that prohibits an electronic signature on ordinary wills, the legislator has not commented on this. There is a substantial need for guidance by the legislator on this issue, and guidance whether a copy of a will is equally valid as the original document.  In conclusion, the Inheritance Code does not require a personal signature for a valid ordinary will. Protection of the testator’s intent can be enhanced with an electronic registration of the will; however, this requires that the will can be established in an electronic way. Hence, the signature must be an electronic signature. The formal requirements should not extend to a mandatory registration of the will, but the registration should be voluntary.
3

11 kap. 5 § ÄB - vad gäller vid testators bortgång då en fastighet pantsatts för att finansiera uppförandet av en byggnad på ofri grund? : De lege lata och de lege ferenda / Chapter 11. 5 § in the Swedish Inheritance Code – What are the terms for when a deviser has taken a mortgage on a property in order to finance the construction of a building on leasehold? : De lege lata and de lege ferenda

Samuelsson, Oscar, Svensson, Pontus January 2013 (has links)
Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ”genomsnittlige” testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär. I denna uppsats utreder vi presumtionsregeln i 11 kap. 5 § ÄB som behandlar panträttsbelastade saklegat. Arbetet är avgränsat till att enbart behandla det fall då en fastighet har pantsatts och belånats för att finansiera uppförandet av en byggnad på ofri grund. Uppsatsen framställer en kritisk syn på utformningen av nu nämnda presumtionsregel enligt gällande rätt. För att utreda och peka på brister i gällande rätt används en deskriptiv metod, vilket är en förutsättning för den kommande analysen som undersöker möjligheten till en förändring av presumtionsregeln i fråga. Rättsläget analyseras sedermera med hjälp av en analytisk och problemorienterad metod. I denna del av uppsatsen inventeras argument för och emot de framlagda förslagen till förändring, varefter argumenten vägs mot varandra. På grundval av argumentationen tar författarna ställning till huruvida varje enskilt förslag är möjligt att genomföra. Resultatet av analysen är att införandet av ett andra stycke till presumtionsregeln i 11 kap. 5 § ÄB är det mest lämpliga alternativet för att lösa den problematik som behandlas. Ett sådant stycke skulle tydligt stadga vem som ska bära panträttsbelastningen vid testatorns bortgång för det fall att testatorn har pantsatt en fastighet för att finansiera uppförandet av en byggnad på ofri grund. / The rules of presumption in chapter 11 of the Swedish Inheritance Code are to be considered as an aid in the interpretation of wills, if the will itself does not provide sufficient guidance for what the deviser intended to happen with his legacy. These rules of presumption are meant to express what a deceased person in general would want to happen with his legacy in specific situations. The rules of presumption have to be of a general nature in order to represent the average deceased persons intentions. The purpose of this thesis is to investigate the rule of presumption given in chapter 11. 5 § of the Swedish Inheritance Code concerning estate with an attached mortgage lien which the deviser in his will has left to a specific legatee. This thesis is limited to only treat the case where a mortgage lien on property is deposited as security for a loan in order to finance the construction of a building on leasehold. The thesis presents a critical view of the design of the aforementioned rule of presumption according to current legislation. In order to investigate and identify shortcomings in current law, a descriptive method is used, which is a prerequisite for future analysis that examines the possibility of a change of the rule of presumption in question.The legal position is analyzed with an analytical approach. In this part of the thesis, arguments for and against the proposals of change are being evaluated. On the basis of these arguments, the authors consider whether each proposal is possible to implement or not. The result of the analysis is that the introduction of a subparagraph to the rule of presumption in chapter 11. 5 § of the Swedish Inheritance Code is the most suitable option to solve the issues being treated in the thesis. Such a subparagraph would clearly state which one of the legatees who is obligated to carry the burden of the mortgage lien attached to the property that has been deposited in order to finance the construction of a building on leasehold.
4

Ärvdabalken 7 kap. 4 § : En analys av en ständigt relevant – om än aningen förbisedd – bestämmelse inom svensk arvsrätt / The Inheritance Code Chapter 7 Section 4 : An Analysis of an Ever Relevant – Albeit Slightly Overlooked – Provision in Swedish Inheritance Law

Muhieddine, Sara January 2023 (has links)
No description available.
5

ATT DELA KAKAN PÅ FLERA : En studie om rätten till arv vid polygami / TO SPLIT THE CAKE INTO SEVERAL PIECES : A study on the right to inherit in cases of polygamy

Arvidsson, Amanda January 2019 (has links)
Written in Swedish with an English abstract. Polygamy has recently received more and more attention in Sweden due to, among other things, the streams of refugees and globalization. The Swedish norm of marriage is monogamy thus family constellations that go against this sometimes have difficulties to adapt to the Swedish family law. Polygamy is a collective name for marriages where a person is married to several people at the same time. The sex basically does not play a role in the concept of polygamy, but the most common marriage constellation, and the constellation that this essay has delimited itself to, is the one where one man is married to several women. Today, polygamy is mainly practiced in the Muslim countries of Asia and Africa where the Qur'an is an important part of the construction of the countries' legal systems. In order for polygamy to be allowed in Sweden, it is required that the marriage can be recognized according to the law on certain international legal relationships concerning marriage and guardianship (lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). According to the Swedish Tax Agency's (Skatteverket) investigation, there are currently 679 persons registered with one or more spouses in the population register in Sweden; on the other hand, the figure is not considered to reflect reality. When a person dies, there are many things to be organized. Most of these issues in Sweden are regulated in the Inheritance Code (ärvdabalken). But since most of the family law in Sweden is based on the Swedish norm of marriage of monogamy, there are several application problems when the Inheritance Code is to be applied to polygamous marriages. But although the law is mainly designed for monogamy, it is possible to apply the law to polygamous family constellations. Even though it is not designed for this purpose, the law should be considered flexible enough that it can be applied. However, the application of the law creates problems among other things when it comes to the women in the relationship. It is clear that women in polygamous marriages have more uncertainties than women in monogamous marriages when it comes to the right to inherit and survivor`s protection. It is also difficult to presume that the proposal for legislative amendment that are on the table will contribute to strengthening the protection of the women. However, there are many indications that it in general looks good for the children in the marriages. There is really not much that suggests that children whose parents are in polygamous relationships are treated a lot differently when it comes to the right to inherit then children with parents in monogamous marriages. / Polygami har på senare tid uppmärksammats mer och mer i Sverige med anledning av bland annat flyktingströmmar och globalisering. Den svenska äktenskapsnormen är tvåsamhet, monogami vilket således har lett till att familjekonstellationer som går emot denna norm ibland har svårt att anpassas till den svenska familjerätten. Polygami är ett samlingsnamn för äktenskap där en person är gift med flera personer samtidigt.  I grunden spelar könet inte någon betydelse för begreppet polygami men den vanligaste äktenskapskonstellationen, och den konstellation som uppsatsen har avgränsat sig till, är den där en man är gift med flera kvinnor. Idag är polygami främst praktiserat i de muslimska länderna i Asien och Afrika där Koranen är en viktig del av uppbyggnaden av ländernas rättsordningar. För att polygami ska bli tillåtet i Sverige krävs det att äktenskapen kan erkännas enligt lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. Enligt Skatteverkets utredning finns det idag 679 personer registrerade med en eller flera makar i folkbokföringsdatabasen i Sverige, däremot anses siffran inte spegla verkligheten. När en människa dör är det mycket saker som ska anordnas. De flesta av dessa angelägenheterna i Sverige regleras i ärvdabalken. Men eftersom den till största delen av familjerätten i Sverige utgår från den svenska äktenskapsnormen om tvåsamhet, föreligger det ett flertal tillämpningsproblem när ärvdabalken ska tillämpas på polygama äktenskap. Men trots att lagen i huvudsak är utformad för monogami finns det möjlighet att tillämpa lagen vid polygama familjekonstellationer. Trots att lagen i sig inte är konstruerad för polygama familjer torde den dock vara så flexibel att den går att tillämpa. Tillämpningen av lagen är dock behäftade med problem för bland annat kvinnorna i relationen. Det är tydligt att kvinnor i polygama äktenskap har det mer osäkert än kvinnor i monogama äktenskap när det kommer till arv och efterlevnadsskydd. Att de förslag till lagändring som ligger på bordet kommer bidra till en stärkelse av kvinnornas skydd är även det svårt att förmoda. Mycket tyder dock på att det överlag ser bra ut för barnen i äktenskapen. Det finns egentligen inte mycket som tyder på att barnen i hög utsträckning blir särbehandlade jämte barn i monogama äktenskap.
6

Återkallelse av testamente : Särskilt om bedömningen av om testator har avsett att återkalla sitt testamente / On the Revocation of Wills : Especially regarding the assessment of whether the testator has intended to revoke his will

Steen, Johan January 2023 (has links)
In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. For the revocation of a will, Swedish law only requires that the testator has unequivocally announced that the disposition no longer expresses his ultimate will. This is stated in the 5th Section of the 10th Chapter of the Swedish Inheritance Code. Under Swedish law, it is therefore only a question of proof whether the testator has revoked his will. However, it may be difficult to assess whether the testator has intended to revoke his will when the testator is alleged to have revoked his will informally. Therefore, the main purpose of this thesis is to examine how the assessment of whether the testator has intended to revoke his will is carried out under current Swedish law. To achieve the purpose of this thesis, a traditional legal dogmatic method is used. This means that the material used is limited to the traditional Swedish sources of law. These are legislation, preparatory works, case law and Swedish legal doctrine. Since Swedish law does not prescribe any formal requirements for revoking a will, a will can be revoked in an unlimited number of ways. It has therefore been necessary to limit the scope of this thesis to the most common ways of revoking a will. For this reason, this thesis only covers the revocation of a will by executing a new will, by physical destruction of a will, by strikeouts and inscriptions on the will, by oral statements made by the testator and by the revocation of a previously revoked will. Consequently, other ways of revoking a will are not closer analysed. The analysis shows that no general conclusions can be drawn on how to assess whether the testator intended to revoke his will. Instead, the assessment depends on the way in which the testator is alleged to have revoked his will. However, the analysis also shows that some more specific conclusions can be drawn. It can be concluded from Swedish case-law that a high standard of proof is required for a revocation allegedly made by an informal measure. However, this does not apply if the will has been destructed. In such cases, there is instead a presumption that the will has been destructed by the testator with the purpose of revoking the will. Consequently, the burden of proof is reversed when the will has been destructed. The analysis also shows that it often can be uncertain whether the testator has intended to revoke his will by an informal measure. This is because there may be no reliable evidence of the testator’s intention in such cases. Therefore, the con-clusion is that a testator who wishes to revoke his will should do so by executing a new will which expressly states that the will is revoked. By doing so, the testator significantly reduces the risk of future disputes concerning the validity of the will.

Page generated in 0.0584 seconds