Sammanfattning Titel: I mötet med depressiv ohälsa på äldreboenden Handledare: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Forskning pekar på en betydande omfattning av depressiv ohälsa bland äldre på äldreboende, något som medför mänskligt lidande och hög belastning på samhället. Mot den bakgrunden ämnar följande studie undersöka förekomst och symtombild av denna ohälsa utifrån vård-och omsorgspersonals erfarenheter. Studien syftar även till att utforska de bemötande- och arbetsstrategier som medarbetarna använder i sina yrkesroller samt om olika yrkesbakgrund förefaller utgöra grund för skillnader i arbetet med depressiva äldre på äldreboenden. I syfte att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med elva yrkesverksamma personer. Bearbetning av empirin har skett utifrån en tematisk ansats och med stöd av teorierna kring ålderism och livslopp.  Den upplevda förekomsten av depressiv ohälsa varierar utifrån intervjupersonernas erfarenheter, men flertalet upplever att problematiken är omfattande bland de äldre på boenden. Symtomen för depressiv ohälsa skiftar, men det råder samstämmighet bland de intervjuade att symtomen ofta är diffusa och sällan uttrycks med konkreta ord. Personalen beskriver att de utifrån sin kompetens och i nära samarbete inom arbetsgruppen använder sig av olika övergripande bemötandestrategier som anpassas utifrån de individuella behoven och förutsättningarna med ambitionen att bedriva en god vård. Mindre skillnader mellan yrkesgrupperna har iakttagits i det att sjuksköterskorna förefaller ge uttryck för en starkare tilltro till kliniskt medicinsk vård medan omvårdnadspersonalen i större utsträckning lyfter dess risker och i stället framhåller vikten av nära relationer för att skapa god vård och omsorg.  Begränsade förutsättningar i tid och kompetens utgör dock hinder och belyser behovet av att förhålla sig till ålderistiska föreställningar och tillskapa resurser för att leva upp till samhällets ambitioner för en äldreomsorg som möter allt fler äldre med komplex problematik. Det är av vikt att rikta forskning mot hur vård-och omsorgspersonalens uttryckta behov av ökad individuell kompetens avseende depressiv ohälsa bland äldre kan understödjas på ett optimalt sätt. / Abstract Title: Dealing with depressive illness in nursing homes Tutor: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Research indicates a significant extent of depressive illness among the elderly in nursing homes, something that causes human suffering and a high burden on society. The following study intends to investigate the prevalence and symptoms based on the experiences of health and care professionals. The study also aims to explore the treatment and work strategies that employees use in their professional roles and whether different professional backgrounds seem to form differences in working with depressed elderly people in nursing homes. Eleven semi-structured interviews were conducted with professionals in the specified field of work in order to answer the questions. The empirical data was processed using a thematic approach supported by theories of ageism and life course.   The perceived incidence of depressive illness varies based on the interviewees' experiences, but the majority experience this to be extensive among the elderly in nursing homes. The symptoms of depressive illness vary, but there is a consensus among the interviewees that the symptoms are often diffuse and rarely expressed in specific words. Care and nursing staff describe that, based on their competence and in close collaboration within the team, they use various overall treatment strategies based on the individual needs and conditions with the ambition of conducting good care. Minor differences between professional groups have been observed, nurses seem to express a stronger reliance on clinical medical care, while other nursing staff are more likely to highlight its risks and instead emphasize the importance of close relationships in providing good care and support. However, the study points towards that limited time and individual skills obstruct as well as highlight the need to address ageist notions and provide resources to meet society's ambitions for elderly care, which is facing an increasing number of older people with complex problems. It is important to focus research on how to optimally support the expressed needs of health and social care professionals, for increased individual competence in relation to depressive illness in older people.

The aim of the study has been to investigate if age is impacting the social workers interpretationand application of the Swedish compulsory care legislation for people with substance abuse, Lag(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. This with a specific focus on the elderly,thus clients over 65 years. Moreover it aims to examine whether the Swedish legal principles ofequality and objectivity are complied with in the practice of social work. The study is based oneight qualitative semi-structured interviews with eight social workers, at the time working withhandling of such matters. The theories used in the analysis are social constructivism with theunderlying concepts of age-coding and client construction, as well as ageism. The findings of thestudy show, despite the fact that the social workers clarifies that all people are covered by theLVM-legislation, that younger client groups are given higher priority than the older whenallocating resources based on the law. The reasons were found to be several, but were, amongother things, attributed to the fact that rehabilitation opportunities were seen less for the elderly,that the social indication of the law was seen as more applicable on a young’s life circumstances,as well as ethical doubts about the use of compulsory care occurred to a greater extent regardingthe elderly. The social worker’s interpretations and applications of the law were seen to beinfluenced by social age-constructions that exist in Swedish society. Constructions which, if theyare not noticed and questioned, can imply discriminatory practices towards the elderly, and thusageism-effects.

Många seniorer väljer att arbeta efter pensioneringen. Denna rapport handlar om fyra berättelser av personer som har fortsatt att arbeta efter att ha passerat pensionsålder. Ur ett karriärutvecklingsperspektiv undersöker jag vilka faktorer i seniorernas berättelser som har lett till att fortsätta att arbeta efter 65, vad som motiverar till att vidareutvecklas och hur tillvaron ser ut runt dessa personer ut ett helhetsperspektiv. Syftet med denna undersökning är att få en skildring om seniorernas upplevelser av att vara yrkesverksamma efter pensioneringen. Dessa berättelser är av intresse för vägledningsprofessionen då det saknas studier och forskning i en svensk kontext om seniorer som arbetar efter 65 år.     Uppsatsen utgår från en kvalitativ narrativ metod. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma pensionärer. Med intervjun som underlag, författades fyra berättelser. Empirin analyserades med utvalda begrepp från två teorier: System Theory Framework (STF) och Life-span Life-space. Resultatet visar att informanterna erbjöds möjlighet att fortsätta att arbeta för de har kompetenser som efterfrågas. Samtliga informanter upplevde att de hade mer att ge, och valde att fortsätta med sina respektive karriärer. Resultatet visar också att dessa personer har levt gynnsamma, aktiva, sociala liv och har utbildning. Informanternas karriärer förstås som summan av olika val som har gjorts över tid. Dessa val gör att de lever de liv de har idag. De vill fortsätta arbeta det så länge de är friska och orkar. Att vidareutvecklas och lära sig nya saker är också en stark motivationsfaktor.

From an intersectional perspective, we examine how the vulnerability of older women to intimate partner violence is adressed in the social service´s governing documents and in professional´s description of their work. To fulfill this objective and best formulate our study, we have chosen to combine two qualitative methods, document analysis with an interview study. Older women and their vulnerability to intimate partner violence are largely invisible in both research, policy documents and in the descriptions of the professional social work with intimate partner violence in older women. The lack of standard definitions and unifromity in research makes it difficult to get a comprehensive picture of the problem´s prevalence and its meaning. It also means that the professionals can not acquire sufficient knowledge, feeling thet they have lack of knowledge on the subject. Overall, our conclusion is that the social work with older women´s vulnerability to initmate partner violence is almost invisible. Which means that there is probably a large unknown number of older women who are exposed to violence in a close relationship.

Massmedia kan påverka människor hur vi ser på världen och dess befolkning och det kan därmed skapa stereotyper. Idag, äldre människor är friskare och lever längre än de gjorde på tjugo år sedan, och det kan leda tillatt de lever ett mer aktivt liv. Biblioteken behöver idag ändra sin syn på den äldre användaren i för att kunna erbjuda rätt service. Syftet med denna undersökning är att genom en bildanalys studera hur folkbiblioteken i Sverige marknadsför bibliotekstjänsten Boken kommer visuellt, som är en uppsökande verksamhet där bibliotekets personal levererar litteratur och andra medier till användarna i deras eget hem, och hur de äldre användarna framställs på bilderna på Instagram. Vilka relationer uttrycks i samband medmarknadsföringen av bibliotekstjänsten och på vilket sätt är den äldre användaren gestaltad? Med hjälp av relationsmarknadsföring, olika relationer identifierades som gestaltades i de visuella bilderna och med stöd av begreppet ålderism kan stereotyper identifieras i materialet. Resultaten visade att det är litteratur och den personliga kontakten med bibliotekarierna som sticker ut och att friska äldre är en frekvent stereotyp vilket förmedlas genom marknadsföring. / Mass media can affect people how we view the world and its population and it can thus create stereotypes. Today, older people are healthier and live longer than they did twenty years ago, and this can lead to them living a more active life. Libraries today need to change their view of the older user in order to be able to offer the right service. The purpose of this survey is to, through an image analysis, study how public libraries in Sweden visually market the library service Boken kommer, which is a special shut-in service where the library staff delivers literature and other media to the users in their own home, and how the older users are portrayed in the images on Instagram. What relationships are expressed in connection with the marketing of the library service and in what way is the older user embodied?  With the help of relationship marketing, different relationships were identified that were embodied in the visual images and with the support of the concept ageism, stereotypes could be identified in the material. The results showed that it is literature and the personal contact with the librarians that stand out and that the healthy elderly is a frequent stereotype that is conveyed though marketing.

The aim of the study is to explore how social categories, with focus on genderand age, is constructed in the social documentation which is a central part ofthe officially arranged elderly care in Sweden. The analysis consists of a discourseanalysis and has a standpoint in feminist theories about performativityand respectability. The analysis consists of a text analysis of case files and howdiscourses about social categories emerge in the texts. The case files are writtenin a standardized form which is central to the structure of the documentation.The study examines the following questions 1) how is the users of elderlycare and their relatives positioned through the discourse that emerges in thecase files? 2) how is the discourse in the case files a part of doing gender andage as social categories?The study shows that the case files are reproducing stereotyped gender rolesand positions “the elderly” by differencing them from other adults throughconceptions about characteristics and (the lack of) abilities. Women’s andmen’s needs are described differently whereas abilities and strategies areprominent in the women’s case files. The respectable narrative emerges in thedescription of women wanting to perform some of the workload which is absentin case files about men. The moral responsibility of relatives is reinforcedby the description about their care work or the absence of it. Male relatives arementioned in the case files prominently in the lack of female relatives. In thisway both masculinity and femininity are constructed through the implied valuesthat is attributed men versus women in the texts. A clear medical discourseemerges in the needs assessments. The assessment texts reformulate the descriptionsof needs and they are instead formulated as facts which reinforcethe medical discourse. In final, this study shows that users of elderly care andABSTRACT10their relatives are positioned from both gender and age and that these categoriesare integrated with each other. I draw the conclusion that age is a usefulcomplement to the theory of respectability and its importance in the narrativeof expression and assessment of a person’s needs.

Bakgrund: Under Covid-19 pandemin uppmanades äldre att avhålla sig från sociala kontakter i den mån det var möjligt, då de ansågs tillhöra en särskilt utsatt riskgrupp för viruset som spred sig över hela världen. Många äldre upplevde ensamhet redan innan pandemin vilket påverkade deras hälsa på olika sätt. Syfte: Syftet var att utforska äldre människors upplevelse av social isolering under Covid- 19 pandemin.  Metod: Systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. 12 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod valdes ut. Artiklarnas resultat sammanställdes med hjälp av en tematisk syntes. Resultat: Resultatet påvisar att äldre människor påverkats av att inte träffa vänner och familj och att inte kunna gå på dagliga aktiviteter. Vardagen blev mer begränsad av den sociala distanseringen under Covid-19 pandemin. En del äldre upplevde en ökad känsla av ensamhet, oro, stress och även ålderism. En annan bild speglar sig i resultatet där äldre upplevde den nya vardagen som en chans till återhämtning, tid till reflektion och återuppta kontakt med vänner från förr.  Slutsats: Människor har olika förutsättningar att hantera en förändrad vardag, beroende på vilket nätverk man har omkring sig och på den upplevda känslan av sammanhang. Studien belyser vikten av att nå ut till alla människor, göra äldre människor mer delaktiga i det sociala rummet för att på så sätt uppnå högre välbefinnande hos den äldre befolkningen.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur nyhetsmedia rapporterar om våld i äldres parrelationer. Fokus var att studera hur våldet framställs och förklaras samt hur förövare, offer och deras relation framställs i nyhetsartiklar. Studien utgår från en förståelse att medias framställning av våldet påverkar allmänhetens uppfattning om våldet. Med utgångspunkt i detta syftar studien till att få ökad kunskap om vilken bild av våld i äldres parrelationer som kommuniceras till allmänheten genom nyhetsmedia.  Denna kvalitativa studie baseras på totalt 33 stycken nyhetsartiklar publicerade mellan januari 2019 och mars 2022 i Dagens Nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Resultatet visar på att nyhetsrapporteringen främst handlar om dödligt våld. Våldet förstås som enskilda och isolerade händelser, där en förståelse av våldet som våld i nära relation är frånvarande. Beskrivningarna av förövare, offer och deras relation gör att de framställs enligt ålderistiska och stereotypa bilder av äldre. / The purpose of this study was to gain knowledge about how the news media reports on intimate partner violence among elderly couples. The focus was on studying how the violence is portrayed and explained and how perpetrators, victims and their relationships are portrayed in news articles. The study is based on an understanding that the media's portrayal of the violence affects the public's perception of the violence. Based on this, the study aims to gain increased knowledge about the image of violence in the elderly’s couple relationships that is communicated to the public through news media.  This qualitative study is based on a total of 33 news articles published between January 2019 and March 2022 in the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The results show that the media’s reporting is mainly about lethal violence. The violence is portrayed as individual and isolated events, where an understanding of the violence as domestic violence is absent. The media's descriptions of perpetrators, victims and their relationships lead to that they are presented according to ageist and stereotypical images of the elderly.

Intimate partner violence is an international issue that also exists in Sweden. The elderly on the other hand, can tend to be excluded from this context as the focus in a lot of cases can be on younger people. Violence against elderly can be categorized into five categories which are psychological violence, physical violence, economic/material violence, sexual violence and neglect. Those who work with elderly encounter intimate partner violence against elderly and therefore knowledge about the subject is important. Sweden is one of eight countries that belong to the torontodeclaration, where the aim is to increase awareness of intimate partner violence against the elderly. The purpose of this study is to investigate and discuss the social workers experience in working with elderly people who are exposed to intimate partner violence. In the study, attention is paid to the measures and efforts that exist for the target group and mapping of violence intimate partner violence against elderly. The social workers work with the elderly who are exposed to the violence is also part of the study. Empirical data has been obtained through semi-structured interviews with four social workers within the same Swedish municipality. Furthermore, the empirical data has been analyzed through theories, discretion and ageism. Previous research has also been part of empirical analyses. The results show that there are various measures and efforts against elderly who are exposed to intimate partner violence, but that they are not always adapted to the older target group. For example, roughly half of Sweden's sheltered accommodation for victims of violence can accommodate people with walkers. The results also indicate that mapping intimate partner violence against the elderly is mainly done through a screening form and that it can also be picked up during home visits. Through the results, it is noticed that aid workers feel that working with the target group can be difficult at first, that they can feel unsafe and insecure. They also point out that a difficulty can be that they rarely meet the elderly alone. Finally, it is highlighted that there are more opportunities for social workers in the work with the target group, compared to before, and that intimate partner violence is more talked about in the workplace.

Alla som är en del av samhället blir på något vis påverkade av digitaliseringen och dess effekter. Äldre är en grupp som riskerar att hamna utanför denna utveckling om de saknar de väsentliga kunskaperna som krävs för att ta del av det digitaliserade samhället. Dessa kunskaper samlas ofta under begreppet digital kompetens. Denna studie ämnar att undersöka äldres digitala kompetens och ge en djupare förståelse för hur äldre själva upplever sin digitala kompetens, vilka faktorer som påverkar deras digitala kompetens och hur detta knyter an till digital inkludering och ålderism. De äldres digitala kompetens studeras i förhållande till smarta mobiltelefoner. För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer och en muntlig enkät. Den muntliga enkäten syftade till att få en bättre bild av äldres faktiska digitala kompetens medan intervjuerna gav en djupare insikt i hur äldre själva upplever sin digitala kompetens. Studiens resultat tyder på att många äldre har en nivå av digital kompetens som är tillräcklig för ett vardagligt användande av smarta mobiltelefoner. Äldre verkar ha en relativt god självinsikt om sina styrkor och svagheter när det kommer till digital kompetens och interaktion med smarta mobiler. Ett antal påverkande faktorer för digital kompetens identifierades i studien och det diskuteras hur dessa delvis kan bero på ålderism. Det upplevs som viktigt att påpeka vikten av ett fortsatt arbete för att inkludera äldre i digitaliseringen av samhället och se till att det finns forum där de som behöver kan få hjälp och stöd. / Everyone is in some way affected by today’s digitalization but for some it is more difficult than others. Elderly people tend to have a higher risk of being excluded if they lack the crucial skills to be a part of the digital society. These skills are often referred to with the word “digital competence”. This study aims to explore the digital competence of elderly people and give a deeper understanding for how they see and experience their digital competence, what factors affect it and how this can relate to digital inclusion and ageism. The study is done in the context of smartphones. Interviews and an in-person survey were conducted to help answer the study’s questions. The oral survey aimed to gain a better understanding of elderly people’s actual digital competence while the interviews focused on giving a deeper insight into how elderly people experience their own digital competence. The results of the study show that many elderly people have a level of digital competence that is high enough for an everyday use of smartphones. They also seem to have a good understanding of their strengths and weaknesses related to digital competence and interaction with smartphones. A number of factors for digital competence were identified and discussed in regard to how they might partly be a result of ageism. It feels necessary to note the importance of continued efforts in including elderly in the digitalization and make sure there are places where those in need of help and support can receive it.