This study has examined how five large Swedish companies in retail work with sustainability. The study is based on a qualitative research strategy where the data collection method was carried out as a content analysis. Data was collected and analyzed from five large companies sustainability reports, based on five general themes - strategy, ethics, legal, environment and stakeholders. The studys theoretical frame of reference consists of previous research in strategy, CSR and stakeholders. These contribute with an understanding of how sustainability and entrepreneurship are connected. The results of the study states that all companies sustainability work is based on conscious strategies and originates from UN's global goals and Agenda 2030, which can also be linked to CSR. Variations occur between the companies through selected focus areas, in which the companies invest different amounts of resources. In the context of certain complex and difficult to manage situations, extensive objectives are presented and discussed, instead of giving a explanatory statement of what the companies are doing. Laws are followed by companies in an opportunistic way as they all conduct business in countries with less strict laws. Finally, it can be stated that all companies have a great sensitivity to their stakeholders and that the companies profit-making purposes permeate their sustainability work.

Business, organizational and information systems strategies are part of the process of turning an idea into an operating organism. This process can be easy or complicated depending on many factors; however its importance cannot be underestimated. This thesis presents a case study performed in order to show how to develop strategies using easy-to-use models and methods collected from literature researches. The result is a basic guide, for the ones that are thinking about developing their strategies, using the case as example. / Affärs-, organisations- och informationssystemsstrategier är en del av processen från att omvandla en idé till en fungerande organism. Denna process kan vara lätt eller komplicerad beroende på många faktorer, oberoende av detta, bör dess betydelse inte underskattas. Denna avhandling presenterar en fallstudie som genomförts för att visa hur man kan utveckla strategier med hjälp av lättanvända modeller och metoder som sammanställts genom diverse litterära studier. Resultatet är en guide ämnat åt dem som funderar på att utveckla sina strategier med hjälp av fallet som exempel.

John A. Warden III is one of the leading contemporary air force theorists in the modern era. Warden´s five ring model has proved the ability to explain other dimensions of warfare, as Warden himself claims. A topic that had been receiving much attention is the relatively new arena of warfare, the so-called 'cyberspace'. This dimension has enabled the dissemination of information at a significantly higher rate than before which results that the efficiency of information warfare have increased. Previous research in this complex area, where a combination of Warden's theories and information warfare have been used to analyze a case, is currently inadequate. Therefore, this case study intends to examine to which extent Warden's five ring model can be applied on information operations, in the context of the war in Ukraine. The result in this thesis will show that Warden's theory had a certain degree of explanatory power on the information operations, that were conducted in Ukraine during 2013-2014. The result will also indicate that the most significant direct impact from information operations was shown on the fourth ring, population. When the fourth ring was affected, the effect would spread and affect other rings indirectly. Attempts to affect multiple rings directly and simultaneously could not be identified except for the fourth and fifth rings, population and fielded military. However, no traceability of a direct impact on the fifth ring, fielded military, was identified.

The theory of deterrence has not changed much over time but the strategy of using it has. There are two types of deterrence: Deterrence by punishment and Deterrence by denial. The first is a more offensive kind of deterrence and the second a more defensive one. The Cold War set the perimeter for deterrence strategy and how it was used and has been the overall used strategy since. The same strategy however cannot be implemented in the cyber domain and therefore requires a suitable cyber deterrence strategy. This study aims to determine whether the Swedish cyber strategy is built on the components that are required for successful cyber deterrence.  The study will conduct a theory consuming method to establish the components required for successful and effective cyber deterrence, and then undertake a text analysis on Swedish strategy for cybersecurity using those components. The results show that Sweden is focused mainly on the defensive side of deterrence with better systems and protocols. According to the components in the theory both offensive and defensive methods are required for deterrence to work. This may therefore explain why the Swedish cyber deterrence strategy is not as effective as it could be.

The purpose of this study was to deepen the knowledge about sports association's prerequisites regarding their inclusion work for people with disabilities. This study was constructed using a qualitative research method in which seven people were interviewed. The questions asked were: what attitude the association had to an inclusion work for people with disabilities, what’s done in the practice, what the implementation of guidelines and governing documents look like, and lastly what factors are necessary according to the association in order to succeed with their inclusivity work. The results showed that those who mentioned difficulties and challenges instead of opportunities were those who didn't have the required prerequisites. The sports associations considered that the attitude to inclusion work was an important factor and that the association must be able to imagine performing such inclusivity work for it to even appear on their radar. The sports association's attitudes reflected how they are working and thinking about the subject and the ones who weren’t norm-conscious risked constituting an obstacle for sports that include all individuals. Furthermore,this study indicates that sports association's own intentions and interests are crucial for their ability to develop their activities to be inclusive for persons with disabilities.

Uppsatsen undersöker hur coronapandemin påverkat museers digitalisering, och ser främst på det digitala utbudet: programverksamhet och utställningar. Ur ett teoretiskt ramverk som innefattar ett kritiskt kulturarvsperspektiv samt deltagande och mediekonvergens genom kritisk diskursanalys och semistrukturerade intervjuer besvarar uppsatsen frågeställningar om hur digitaliseringsprocesser såg ut vid tiden före coronapandemin, hur processen beskrivits i media och av museianställda, samt vad en digitaliseringsprocess kan innebära för konsumtionen av kulturarv. Undersökningen inleds med en redogörelse för museidefinitioner och bakomliggande politiska direktiv och strategier för digitaliseringen, för att sedan granska tre museers digitaliseringsplaner från år 2016. Vidare undersöks hur pandemin och digitalisering lyfts i media. Slutligen presenteras intervjuer med tre museianställda som delar sin upplevelse av att ha arbetat med av digitaliseringsprocesser under 2020-2021. Undersökningen påvisar att det finns en politisk diskurs som skapar de förutsättningar inom vilka svenska museer kan digitalisera sina verksamheter. Vidare har coronapademin generellt påskyndat diigitaliseringsprocesser och skapat tillfälle att utforska digitaliseringens möjligheter samtidigt som det lyfter en diskussion om materialitetens roll i det digitala formatet. Därtill visar uppsatsen att en ökad digitalisering kan skapa sektorspecifika kompetenshierarkier samt att det finns dominerande röster inom fältet som talar för digitalisering i stort, snarare än mot.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppnå en förståelse för vilka strategier svenska indiebolag, utifrån en nutida kontext, använder för att leda och planera sina organisationer för att framgångsrikt konkurrera på en allt mer digitaliserad musikmarknad.    Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar indiebolagens organisatoriska strategier med an abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Studien har påvisat att indiebolagen numera bedriver sina organisationer utifrån projektliknande förhållanden där verksamheten bygger på en liten kärna vilken sedan kompletteras med inhyrda konsulter som utför tjänster mot faktura. Nätverk, rykte, kompetens och relationer upplevs vara bland organisationernas viktigaste resurser. Studien har visat att den viktigaste strategin är långsiktighet och att indiebolagen upplever att de måste vara anpassningsbara. Samtidigt betraktar man övriga indiebolag som kontakter och inte konkurrenter. Studien har bevisat att konkurrensen är det stora utbudet av musik och information och svårigheten att dels nå genom bruset men även landa placeringar på redaktionella spellistor.

Ett virus vid namn Covid-19 spred sig i början av 2020 över världen och tvingade människor att arbeta på distans. Vad tycker cheferna om distansarbetet och hur påverkar det deras syn på hur de vill fortsätta med distansarbetet efter att pandemin är över? Syftet är att beskriva chefers positiva och negativa inställning till distansarbetet samt hur det påverkar deras inställning till distansarbete efter Covid-19. Studien är grundad i en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi där intervjuer, enkäter och sekundärdata används för att skapa en triangulering. Studien undersöker chefer som arbetat på distans och hur deras upplevelser och åsikter påverkats av distansarbetet. Cheferna har både positiva och negativa inställningar till att arbeta på distans, dessa inställningar påverkade deras syn på hur arbetet skulle se ut efter pandemin. De positiva effekterna var aspekter som ansågs göra distansarbetet mer effektivt och som hade positiv påverkan på livsbalansen för dem. De negativa effekterna ansåg till största delen vara ensamhet och skapade en avsaknad till kontakt. Det framgår att de positiva effekterna påverkade viljan att fortsätta arbeta på distans medan de negativa effekterna påverkade cheferna att inte vilja arbeta helt på distans. Det tillsammans med inställningar om vad som kunde påverka framtidens distansarbete bidrog till en hybridlösning. Vilket med andra ord är att chefers optimala arbetssituation är att arbeta 2–3 dagar på distans och resterande på kontoret. / A virus called Covid-19 spread around the world in early 2020, forcing people to work remotely. What do managers think about teleworking and how does it affect their view of how they want to continue teleworking after the pandemic is over? The purpose is to describe the manager's positive and negative attitude to telework and how it affects their attitude to telework after Covid-19. The study is based on a qualitative and quantitative research strategy where interviews, questionnaires and secondary data are used to create a triangulation. The study examines managers who worked remotely and how their experiences and touch affect the telework. The managers have both positive and negative attitudes to working remotely and these led on to how they thought the work after the pandemic would look like. The positive effects were aspects that were considered to make teleworking more efficient and that had a positive effect on their life balance. The negative effects were largely considered to be solitary and created a lack of contact. They show that the positive effects influenced the willingness to continue working remotely, while the negative effects influenced managers not to want to work entirely remotely. This, together with attitudes about what could affect future teleworking, contributed to a hybrid solution. Which in other words is that the leader optimal work situation is to work 2-3 days remotely and the rest in the office.

The focus of this bachelor’s thesis are the strategies, goals, and guidelines for the sharing of digital resources and library materials of the collaborating libraries “Bibliotek Norrbotten”. The questions asked were; What goals do Bibliotek Norrbotten want to achieve with their resource sharing? How can resource sharing look in connection to services and media? What kind of strategies are there that apply to all libraries in the collaboration? Which challenges, if any, have been encountered and how did they work through them? The theoretical framework consist of Kaufman, P(2012) theory about how a successful collaboration is built up, Kanter, R. M(1994) theory on how a rewarding collaboration is similar to human relationship and Rowley, J(2011) theory about innovative strategies within libraries. The method that was used to collect material was in the form of interviews and supportive documents. Five informants were interviewed. This study concludes that it is not easy to create a collaboration with resource sharing, but Bibliotek Norrbotten is a god example of a successful collaboration. Libraries within Bibliotek Norrbotten have created common goals when it comes to their resource sharing and that their resource sharing is linked to these goals. The goal is to have the users in focus and to offer an improved library service. This study also shows that for collaborations to achieve their goals and to improve the library service, the collaboration must develop common strategies and guidelines.

Inledning Varje barn har rätt till en likvärdig utbildning på sina egna villkor. I styrdokumenten för förskolan finns inte begreppet inkludering med vilket innebär att arbetet blir diffust och tolkningsbart. När inkludering lyfts i förskolan kopplas det samman med delaktighet och inflytande som är två stora delar i läroplanen. Delar av barnkonventionen som blev lag i januari 2020 behandlar även delaktighet och inflytande som barns rättighet. I studien berörs inkluderingsbegreppets betydelse för pedagoger samt vilka barn som anses vara i behov av stöd. Tidigare har inkludering haft en tydlig koppling till det specialpedagogiska perspektivet, men under senare tid har det ändrats till att innefatta alla barn inom förskolans verksamhet. Det finns undantag hos några forskare som kategoriserar barn i behov av särskilt stöd som barn med någon form av officiell diagnos samt utan någon formell diagnos. Syfte I denna studie har vi valt att få kunskap om samt förståelse för hur pedagoger beskriver sitt arbete samt resonemang kring inkludering av barn i behov av stöd i två utvalda förskolor. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur definierar pedagogerna begreppen inkludering och barn i behov av stöd? Vilka möjligheter och svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att inkludera barn i behov av stöd? Metod För att synliggöra resonemanget har vi valt att genomföra en self report där tio pedagoger på två förskolor har fått delge sina erfarenheter och tankegångar. Uppsatsen grundar sig på ett hermeneutiskt perspektiv med en fenomenologisk forskningsansats. I analysarbetet har vi använts oss av Giorgis analysmetod i fem steg. Resultat Olika strategier för att arbeta inkluderande har synliggjorts i tidigare forskning och detta framkommer också i denna undersökning. Pedagogerna som ingår i denna studie uttrycker att det finns möjligheter till att arbeta inkluderande men att kompetensen i arbetet kan behöva stärkas. I definitionen av begreppet barn i behov av stöd kan det utläsas en mindre oenighet både inom forskningen men även bland respondenterna. Splittringen handlar främst om vilka barn som innefattas i begreppet barn i behov av stöd, samtidigt som det i respondenternas resonemang, och i tidigare forskning, framkommer att inkludering ska innefatta alla barn oavsett behov och förutsättningar.