Detta examensarbete handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn i förskolan. Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskollärare inom förskolan beskriver sitt arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Inför studien formulerades frågor om hur förskollärare förstår begreppet flerspråkighet, på vilka sätt förskollärare arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn och vilket stöd som finns för förskollärare för att stärka språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding och proximal utvecklingszon.Resultatet visar att flerspråkighet definieras på samma sätt av alla informanterna i studien. Respondenterna använder också samma metoder för att utveckla svenska och stödja modersmål hos flerspråkiga barn, som handlar om bildstöd, TAKK och digitala verktyg. Det som också framkom under intervjuerna var att förskollärare inte visste riktigt hur de skulle stödja barnens modersmålsutveckling. De påpekar att det är stor utmaning och de behöver mer kunskaper om flerspråkighet.

Studiens syfte är att utveckla mer kunskap kring förskollärares syn på högläsningens betydelse för utveckling av ordförråd hos barn. Detta är en kvalitativ studie som använt sig av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare för insamling av data. Studiens frågeställningar fokuserar på vilka möjligheter informanterna ser med högläsning kopplat till barns utveckling av ordförråd, hur de arbetar med högläsning, samt vilka möjligheter informanterna ser med digital högläsning som ett sätt att främja ordförrådet. Denna studie har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, som framhäver att lärande sker i socialt samspel, vilket går hand i hand med tanken om att högläsning inom förskolan är en social situation som kan gynna lärandet på flera sätt. Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen på de förskolor informanterna arbetar på, både som planerade och spontana stunder. Utöver att högläsningsstunden har syftet att stödja utveckling av ordförråd, presenteras ett flertal andra syften med högläsning i resultatet. Studiens informanter visar kunskaper kring och förståelse för att högläsning hänger väl samman med barns utveckling av ordförråd. En slutsats som går att dra från denna studie är att den kvantitet och kvalitet av högläsning barn får ta del av redan i unga år, där ordförrådet stöttas och utvecklas, är av stor betydelse för deras framtida möjligheter att förstå texter och information i syfte att kunna ta del av det demokratiska samhälle vi lever i.

Ämnet för det här examensarbetet har varit att undersöka fyra olika förskolors arbetsmetoder för att stimulera språkutvecklingen - samt även kulturen - hos flerspråkiga barn.Frågeställningarna har varit följande:1.-Hur arbetar man i förskolan för att utveckla flerspråkiga barns språk, inte bara svenskan utan även modersmålet?2.-Hur går man tillväga för att främja dessa barns egen kultur?

Sammanfattning Tidigare forskning visar att barn som får erfara och uppleva högläsning med tillhörande samtal ges möjlighet till att utveckla sin litteracitet i högre grad än barn som inte blir höglästa för. Det är därför betydande att pedagoger på förskolan arbetar aktivt med högläsning för att erbjuda alla barn läsupplevelser på förskolan och att barnen ges möjlighet att tycka och tänka om bokens innehåll. Det framgår däremot inte hur pedagoger ska arbeta för att möjliggöra givande och utvecklande boksamtal med barnen. Även våra egna erfarenheter antyder att högläsning på förskolan ibland används slentrianmässigt och inte utifrån ett språkligt syfte.  Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver hur högläsningen påverkar barns språkutveckling, men även hur förskollärare skildrar sitt arbete med högläsning i förskolan.  Den här studien är kvalitativ och utgår från en fenomenologisk forskningsansats. Self reports har använts som datainsamlingsmetod, vilket är intervjuer i skriftlig form med frågor som lockar respondenterna att svara utförligt. I studien deltar 18 förskollärare från samma kommun. Genom vår analys och bearbetning av datainsamlingen framkom de fyra huvudkategorierna; Förskollärares beskrivningar kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling, Förskollärares arbetssätt vid högläsning, Organisation och Utmaningar för högläsning i förskolan, som är kopplade till studiens syfte och frågeställningar.  I resultatet framträder det dels att förskollärare beskriver att högläsning har betydelse för barns ordförråd, men även att deras fantasi och föreställningsförmåga utvecklas genom att lyssna till böcker. När det gäller förskollärares arbetssätt visar resultatet på betydelsen av en stöttande pedagog som kommunicerar och interagerar med barnen. Resultatet visar också på en del organisationsaspekter såsom möjligheter till planerad respektive spontan högläsning, hur böcker väljs ut och läsmiljöns påverkan. Det framgår även att det finns en del utmaningar kopplat till högläsningen som exempelvis tidsbrist och att alla barn inte är vana vid högläsning.

Uppsatsen syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring hur det är att arbeta med språkutveckling i olika socioekonomiska områden. Arbetet har genom en enkätundersökning, som besvarats av förskollärare, studerat pedagogers arbetssätt, samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser som påverkansfaktorer till skillnader i barns språkutveckling. Vi har kunnat urskilja både likheter och skillnader i informanternas enkätsvar. Likheter i pedagogers arbetssätt kunde urskiljas då alla förskollärare var eniga om att språket utvecklas relationellt. Utöver detta skiljde sig informanternas enkätsvar åt i frågorna som berörde samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser. Skev resursfördelning och olikheter i vårdnadshavares engagemang synliggjordes i enkätsvaren. Vi kan utifrån resultaten påvisa att detta kan vara möjliga påverkansfaktorer till att skillnader i arbetet med barns språkutveckling uppstår. Vidare undersökning inom detta fält är behövligt för att kunna fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att skillnader kan uppstå i barns språkliga utveckling.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, framgår det att eleverna ska ges rika möjligheter att lyssna, samtala, läsa och skriva och därigenom stärka sin tilltro till sin egen språkliga förmåga (Skolverket 2019). En metod som läraren kan använda för att öppna upp för flertalet av de möjligheterna är högläsning. Att läraren läser högt för eleverna är redan ett vanligt förekommande inslag i skolorna men det används i olika omfattning och på olika sätt. Denna kunskapsöversikt handlar om högläsning som ett pedagogiskt verktyg där syftet är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om högläsning som metod för språkutveckling inom grundskolans tidiga år. Vidare undersöks även vad forskningen menar att högläsning har för effekter på språkutvecklingen samt vilka faktorer som kan påverka dessa effekter. Noggranna litteratursökningar har genomförts i databaser men även manuellt för att hitta relevanta artiklar som matchar vårt syfte. Utifrån specifika urvalskriterier och olika sökord har13 artiklar valts ut för vidare kartläggning och analys. Det visade sig att många studier syftade till att undersöka effekterna av högläsning genom olika interventioner och experiment. Inom fältet användes mest kvantitativa metoder eller en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder för att genomföra undersökningar kring högläsning. Resultatet av kunskapsöversikten visar att högläsningen kan bidra till utveckling av flera olika förmågor och kunskaper hos eleverna, såväl kogntiva som sociala. Bland annat kan interaktiv högläsning möjliggöra för en utveckling av ordförrådet, läsförståelsen, läsflytet och att eleverna lär sig stavning av nya ord. Högläsningen kan även bidra till att eleverna utvecklar en gemenskap och bygger upp sina relationer, samtidigt som det kan ge en ökad läsmotivation och en stärkt identitet som läsare. Vidare framgår det att det finns flera faktorer som läraren bör tai beaktande vid planering och genomförande för att uppnå högläsningens fulla potential. Genom resultatet av vår kunskapsöversikt vill vi bidra med forskning som stärker argumentet att inkludera interaktiv högläsning som ett användbart pedagogiskt verktyg inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vidare föreslår vi hur lärare bör genomföra högläsningen för att uppnå de positiva effekter som presenterats i kunskapsöversikten.

Denna litteraturstudie har grundat sig i att underssöka uterummer som komplement i svenskundervisningen. Syftet med studien har varit ur ett didaktiskt perspektiv belysa vad forskning säger om att kombinera svenskämnet och utomhusundervisning i årskurs F-3. Fokus under litteraturstudien har varit på hur variationsrika miljöer kan ha en betydande roll för elevernas lust att lära. Litteraturstudiens bakgrund bygger på Vygotsskijs teori om att människan ser världen genom sitt språk, Deweys teori om att eleven är en värdefull resurs till sitt eget och andras lärande, Aristoteles filosofi som ugår från att sinne och praktik bör förenas i undervisningen och Jan Amos Comenius teori om den gyllene regeln som innebär att kroppens sinnen bör användas så mycket som möjligt under ett och samma undervisningstillfälle.  Litteraturstudiens material och metod grundar sig i framsökta vetenskapliga artiklar från olika databaser för forskningspublikationer, tidigare kurslitteratur och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Resultatet av studien visar att utomhusundervisningen kan fungera som ett komplement till svenskundervisningen. Utomhusmiljöer kan genom samtal om till exempel omgivningen och tillsammans med kroppens sinnen gynna elevernas språkutveckling. Det framkommer ven att utomhusundervisning inte passar alla elever, genom att använda utomhusundervising som kompletterande metod i svenskundervisningen kan lärtillfället tillgodose fler elevers behov och förutsättningar.

Sammandrag  Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka varför lärare ska arbeta med språkutveckling inom SO-ämnena. Samt på vilket sätt lärare kan arbeta med språkutveckling i klassrummet inom SO-ämnena. Kunskapsöversikten tar upp vikten av att implementera skolspråket och vilken betydelse detta har. Kunskapsöversikten kommer främst att belysa den sociokulturella teorin, vilket påvisar goda förmågor för att effektivt kunna manifestera språkutveckling och språkets betydelse. Med detta arbete vill vi lyfta fram vilka språkutvecklande arbetsmetoder som en lärare kan ta dela av. För att undersöka information kring ämnet har vi använt oss av metoden systematisk litteraturöversikt och sökt i olika databaser för att komma åt forskningsartiklar och rapporter. I resultatet får vi fram genom forskningen, hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande inom SO-ämnena som en gemensam nämnare. Det påvisar en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visade också konkreta förslag på hur läraren kan arbeta i ett språkutvecklande klassrum. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar barns språkutveckling i sin undervisning. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, kvalitativ forskningsmetod innebär att vi skapade frågeställningar som var relevanta till vår studie. Vi har även valt ut personer som har den erfarenhet och kunskaper som vi eftersträvar i studie. Den kvalitativa forskningsmetoden var att intervjua åtta förskollärare, intervjuerna bestod avpå sju frågor. Resultatet från denna studie har analyserats och tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet var att förskollärare använder olika strategier i sin undervisning för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar också att lärmiljöerna och de olika lärsituationerna som uppkommer på förskolan är lika viktiga som förskollärarnas förhållningssätt. Det visar på att lärsituationerna och lärmiljöerna samt förskollärarnas förhållningssätt är en central del i barns språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares arbete med lek som ett sätt att främja barns utveckling och lärande, och speciellt barns språkliga utveckling, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att söka svar på studiens syfte utförde vi en kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet visade att förskollärare kan främja barns språkutveckling genom att vara stöttande och närvarande i leken samt att olika typer av lek bidrar till barns språkutveckling på olika sätt. Resultatet visade även att förskollärares användning av olika kommunikativa strategier är positiva för barns språkliga utveckling. Studiens slutsats är att förskollärare för att främja barns språkutveckling bör ha en balans mellan att vara stöttande och närvarande i leken och att låta barn få utforska språket genom att testa sig fram själva i leken.