Vårt syfte med examensarbetet var att få kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns språkutveckling samt belysa hur pedagoger använder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns språk. Vi ville även veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmål eller i en förskola med barn som har annat modersmål än svenska. Vår fokus har varit riktat mot den verbala språkutvecklingen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av musik och rörelse för att göra lärandet lustfyllt. Pedagogerna anser även att musiken är en form av kommunikation. De använder sig av många olika metoder för att utveckla förskolebarnens språk. Pedagogerna menade också att de arbetade på samma sätt med barn med annat modersmål än svenska, men då är det ännu viktigare att vara konkret och tydlig. Vår slutsats är att språkutveckling på förskolan sker genomgående under hela dagen. Musik och rörelse engagerar barnen samt gör språkutvecklingen intressant och meningsfull.

En förutsättning att lyckas i skolan är att behärska undervisningsspråket vilket även är en av faktorerna som påverkar andraspråkselevers framgång i skolan. Det kan framkomma att en andraspråkselev behärskar undervisningsspråket i samband med samtal med sina kamrater men när eleven väl sätter sig med en text med obekanta ord så vet eleven inte hur den ska gå tillväga för att ta sig igenom texten. Utifrån problematiken kring andraspråkselevers språkutveckling valde jag att undersöka vilka arbetssätt som främjar andraspråkselevers språkutveckling. Syftet med arbetet är att undersöka hur verksamma klasslärare går tillväga för att främja andraspråkselevers språkutveckling och vilka arbetssätt de föredrar. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer för att se hur två verksamma klasslärare arbetar. I samband med tidigare forskning menar språkforskare som Pauline Gibbons, Maaike Hajer, Mary Schleppegrell och Inger Lindberg menar att om flerspråkiga elever ska ha möjlighet att utveckla ett allsidigt språk ska de i all undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion. Jag har valt att utgå från ett interaktionellt perspektiv på språkutveckling, alltså en teoretisk ram som jag använder för att tala/skriva om det språk som eleverna i klassrummet använder. Den sociokulturella teorin är en syn på interaktionens roll. Teorins grundtanke är att språket utvecklas på grund av kommunikativa och sociala behov i kontakt med andra. Jag använder mig av kvalitativa metoder då jag är intresserad av informantens berättelse, ord och samband. Empirin består av både intervjuer och observationer. Respondenterna för min studie är en två klasslärare.Resultatet visar på att användningen av undervisningsspråket är viktigt för att främja andraspråkselevers språkutveckling. Båda klasslärarna är eniga om att det är i samband med användning av språket man utvecklar språkkunskaper och därför ska det användas på många olika sätt genom att till exempel läsa, rita, lyssna och skriva.Det har varit givande för mig att intervjua och göra observationsstudier hos de två klasslärarna som tog emot mig, då de har många år av erfarenheter vad gäller andraspråkselever och lärarprofessionen. Avslutningsvis vill jag säga att det som framkom tydligast i resultatet var att båda klasslärarna såg språket som nyckeln till samspel och integration och att klassläraren har en avgörande roll för elevers språkutveckling.

SammanfattningMitt syfte var att undersöka elever och lärares inställning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mångkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lärare som arbetat med utomhuspedagogik under några år om deras tankar om att lära utomhus. Både lärare och elever var väldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lättare att koncentrera sig och fokusera på lärandet när de var utomhus och hade lektioner. Läraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd tråd genom all undervisning och att de arbetade språkutvecklande när de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska språksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och läraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mångkulturell skola.

Johansson, Nina & Mårtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte är att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara på situationer som utvecklar barns språk. Vi har utgått från tre frågeställningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssätt de använder som redskap för barns språkutveckling. Barns användning av språket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes också. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i Skåne där tre stycken visade intresse av att delta. För insamling av empiriskt material genomfördes totalt fem intervjuer med förskollärare och på en av förskolorna gjordes tre observationer av barn. Den tidigare forskning vi använt för att analysera vårt material är kort historik om utomhuspedagogik samt hur den används, språkutvecklingens olika steg och faktorer som påverkar barns språkutveckling. Vygotskijs teori om språket har även varit till hjälp i analysen. Vår slutsats är att språkutveckling stimuleras oavsett om barn lär in ute eller inne och det är en process som sker genom hela livet i samspel med andra individer. Utomhusförskolor behöver inte skilja sig från traditionella förskolor vad det gäller arbete med barns språkutveckling. Utemiljön förändas ständigt vilket leder till att barn och pedagoger alltid har något nytt att samtala om. Vi har kommit fram till att det vardagliga samtalet är viktigt för att barn ska utveckla sitt språk.

Mitt arbete om flerspråkighet och lärande i matematik handlar om faktorer som påverkar andraspråkselever när de lär sig matematik. Genom studier av tidigare forskning har jag funnit en rad faktorer som påverkar dessa elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematik- undervisningen. Som en röd tråd genom mitt arbete går tanken att såväl språk- som ämnesinlärning bäst sker i samarbete med andra i ett socialt sammanhang. Det finns många hinder som andraspråkselever ska övervinna för att lyckas i matematik. Elevernas kulturella och språkliga bakgrund har en stor betydelse. De ska tillägna sig ett matematikspråk som kan skilja sig mycket från det de är vana vid. I mitt arbete visar jag också på att det finns stora kulturella skillnader i matematikspråket. Jag betonar också betydelsen av få undervisas på sitt modersmål tills andraspråket kan användas kognitivt. Dessa slutsatser bekräftas av en enkät som andraspråkselever har besvarat liksom av intervjuer med berörda matematiklärare. I takt med att andelen andraspråkselever ökar, ökar även kraven på att alla lärare skall arbeta med både språk- och kunskapsutveckling. I mitt arbete ger jag flera förslag på hur en effektiv inlärningsmiljö för andraspråkselever kan se ut.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra hur musiken i förskolan kan fungera som verktyg för barnets språkutveckling samt att undersöka ett urval av pedagogers syn på detta. Det empiriska materialet har vi fått fram genom att intervjua verksamma förskollärare samt genom att observera musikaktiviteter på en förskola i södra Skåne. Resultatet visar på att musiken på flera sätt kan fungera som ett språkutvecklande verktyg, de observerade och intervjuade pedagogerna använder aktivt och medvetet musiken för att stimulera barnens språkutveckling. Analysen har genomförts utifrån det sociokulturella perspektivet samt Carl Orffs musikpedagogiska idé. Denna sattes i relation till tidigare forskning som gjorts om barnets musik- och språkutveckling, samt hur de två påverkar varandra.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till. Barnen på förskolan med utomhuspedagogisk profil rör sig mer, lekte rollekar och använder hela gården i sina lekar. De är även duktiga på att i fantasin omvandla både färdigproducerat lekmaterial och naturmaterial till passande lekrekvisita. Den traditionella förskolan har en stor gräsmatta som inspirerar barnen till ”jagalekar”och bollsporter som ger bra motorisk träning. Även cykling förekommer i stor utsträckning. Förskollärarna anser dock att cyklingen hindrade barnen från att träna upp sin fantasi och sociala kompetens i mer kreativa rollekar. Deras rollekar förekom främst i sandlådan där många barn samsades om utrymmet.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling, för att få en djupare inblick i vilka metoder som pedagogerna använder. Vi har använt oss av observationer och intervjuer som metod när vi har samlat in materialet till vår forskning. Vi har valt att titta på det sociokulturella perspektivet som Lev Vygotskij har forskat i och utvecklat under många år.Vi har under arbetets gång fått se olika metoder för att stärka barns språkutveckling och även hur viktig miljön är. Medan vi har observerat på förskolorna har vi sett att pedagogerna använder sig av olika verktyg för att stärka barnens språkutveckling. Några verktyg som pedagogerna har använt sig av är böcker, bilder, sagoskåp, musik och Ipad. För att fånga barnens intresse för böcker gäller det att ha dem synligt så de fångar deras öga och intresse. Det vi har sett är att miljön har en stor betydelse när det handlar om språkutveckling på förskolan. Miljön ska vara öppen, med rum i rummet och möjlighet att dela barnen i mindre grupper för att få ner ljudnivån. Detta är några sätt att göra miljön mer gynnsam för språkutveckling.

Syftet med vår studie är att ta del av och analysera förskolepersonals tankar kring den pedagogiska måltiden. Vår huvudfrågeställning baseras på vad som sker under den pedagogiska måltiden samt hur förskolepersonalen väljer att beskriva den. Våra frågeställningar har utvecklats utifrån förskolepersonalens uppfattningar angående barns lärande under den pedagogiska måltiden. Därför valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med förskolepersonalen för att få fram deras tankar kring måltiden. Vi har valt att använda oss av ordet förskolepersonal eftersom vi har intervjuat personer med olika behörigheter. De kvalitativa intervjuerna utfördes på två förskolor i Skåne som ligger i olika kommuner. Materialet som vi samlade in analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, eftersom detta berör punkter som barns lärande och utveckling. Det sociokulturella perspektivet inrymmer också begrepp som är centrala för denna studie exempelvis den proximala utvecklingszonen. Efter analys av våra intervjuer såg vi ett mönster i att de flesta intervjuade ansåg att vuxna är förebilder under måltiden och att de vuxna behöver uppmärksamma barnen samt lärandet som sker. Den pedagogiska måltiden innehåller mycket lärande för barnen och de intervjuade uppmärksammade matematik samt språk. De framkommer även att det är viktigt att barnen ska ha inflytande över vad de vill äta eller vad man tycker är gott. De intervjuade hade tankar kring lärande kopplat till måltiden. Men lärandet skedde automatiskt och visades först under våra intervjuer samt diskussioner med förskolepersonalen.

Syftet med denna studie är att undersöka samtal som sker vid elevinitierade berättarstunder där elever berättar historier för varandra och eleverna ställer frågor till berättaren om innehållet i berättelsen. Forskningsfrågan är: Hur ser rollfördelningen ut i samtalen under berättarstunderna och vad har det för konsekvenser för elevernas kommunikation och interaktion?Studien skedde i en andraklass jag under perioder vistades i under vårterminen 2012. Insamlandet av materialet, i form av ljudinspelningar och observationsanteckningar, skedde under en sexveckorsperiod och består av 10 berättarstunder med sammanlagt 30 berättelser och efterföljande frågestunder. Eleverna berättade, oftast en och en, berättelser som de själva hade valt och förberett. När de hade berättat klart uppmanade jag klassen att ställa frågor till berättaren om innehållet och det är dessa samtal som undersökts i studien. Resultatet visar att rollfördelningen är icke-hierarkisk, som i ett samtal mellan vänner, vilket leder till att kommunikationen och interaktionen är dynamisk och varierande. Berättelsen som material skapar förutsättningar för alla att bidra då det inte finns något rätt och fel. Klasskamraterna, som vill förstå sin klasskamrats berättelse, ställer frågor där både berättaren och klassen hittar svar och samtalen är därför utforskande. Berättaren utmanas språkligt utifrån sin nuvarande nivå genom klasskamraternas frågor vilka i sin tur får stöd av läraren. Den dynamiska interaktionen och den språkliga utmaningen utifrån elevens kunskapsnivå tyder på att samtalen är språkutvecklande.