I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i världsekonomi och politik, vill fler och fler människor i hela världen lära sig kinesiska. Det kinesiska språket har ett totalt annorlunda skriftsystem än västerländska språk, vilket kan göra det mycket svårt för västerlänningar. Hur kan inlärningen av kinesiska bli mer effektiv? Denna uppsats försöker utvärdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlärningen av kinesiska för svenska elever. Målet är att åstadkomma ny kunskap i forskningen om inlärningen av kinesiska som främmande språk. / As China is playing an increasingly important role in the world economic and political affairs, more and more people all over the world want to learn Chinese as a foreign language. The Chinese language has a totally different written system compared with those of the west, which can make it very difficult to learn for foreigners. How can teachers help those learners to learn Chinese more effectively? This paper tries to evaluate the effectiveness of a blog pal project in Chinese learning for Swedish students, aiming to contribute to research on teaching Chinese as a foreign language.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek.

Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt. Resultatet visar att de tre klasserna följer samma kommunikationsmönster där läraren tar upp majoriteten av den talade tiden i klassrummen. Studien synliggör också att läraren är den har kontroll över vem som pratar. Även att autentiska frågor är en avgörande faktor för hur mycket elever pratar.

Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer av förskollärare högläsning i barngrupp vill jag skapa förståelse för hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frågeställningar är: 1. Hur gestaltas högläsningen i förskolans praktik? 2. Hur ser förskollärare på högläsningens betydelse i förskolan? Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med fem förskollärare, samt observationer av förskollärares lässtunder med och för sina barngrupper. Den empiri som samlats in har analyserats med relevant teori och tidigare forskning inom problemområdet.Resultaten visar att alla förskollärare är införstådda med vilken betydelse högläsning har för barns utveckling av språk och literacy. Studien visar även att förskollärarnas syn på högläsning styr hur de utformar högläsning i praktiken. Ytterligare ett resultat som resultaten visar är att den valda tidpunkten för högläsning i stort sätt styr om läsningen ska vara mer pedagogisk inriktad, eller inriktad mot att skapa en omsorgssituation där barnen kan varva ner en stund. Slutsatsen av undersökningen att högläsning uppfyller en dubbel funktion i förskolan, främst pedagogiskt, men även som ett sätt att samla in barn i en lugn och gemensam stund för läsning av bok.Nyckelord: Barn, böcker, förskollärare, högläsning, literacy, språkutveckling.

Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, språk och lärande. Intervjustudie av förskollärares syn på musik som metod för språkutveckling.Lärarutbildningen: Malmö högskola.Examensarbetet handlar om hur förskollärarna på musik- och språkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till språk. Förskollärarnas arbetsplatser ligger på tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet är att belysa hur förskollärarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns språkutveckling. Våra frågeställningar är: •Hur resonerar förskollärare kring musik som språkstimulerande metod? •Vilka olika områden inom språkets lärande anser förskollärarna att musik utvecklar? Vår undersökningsgrupp består av sju stycken förskollärare som vi har intervjuat. Resultatet visar att förskollärarna har förståelse för att språket och musikens rytmer är förankrade hos barnen och att detta har betydelse för barns språkutveckling. Språkets lärande inom kommunikation och samspel kan barnen stimulera via musiken. Våra slutsatser utifrån intervjuerna och forskning är att musik och språk är nära sammanlänkande och att förskollärarna har en tydlig bild av detta.

Den här studien bygger på intervjuer med sju förskollärare från två olika förskolor som ligger i en kommun i Skåne. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur förskollärarna arbetar med språkutveckling i en mångkulturell förskola där så gott som samtliga barn har ett annat modersmål än svenska och en förskola där hälften av barnen har annat modersmål än svenska. Vårt syfte var att se likheter och skillnader i arbetssätt med språkutveckling mellan de båda förskolorna.Resultatet visar att båda förskolorna arbetar mycket med språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har dock svårt att kommunicera och ha ett bra samarbete med föräldrarna vilket leder till att språkutvecklingen blir lidande. Den andra förskolans starka sidor är att barnen som inte kan språket lär sig svenska snabbare då barnet blir omgivet av svenska språket både av personal och av barnen på förskolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser från 1992 års centrala prov och 40 uppsatser från 2005 års nationella prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen. Resultaten visar generellt på en liten försämring av elevernas formella färdigheter. I urvalsgruppen flickor med högt uppsatsomdöme är försämringen dock stor. Av de normavvikelser som undersökts förefaller särskrivning och enkel/dubbelkonsonant vara de som försämrats mest. En möjlig orsak till försämringarna i allmänhet kan vara ändrade värderingar, i såväl läroplaner som i samhället i stort. Förr prioriterades den formella skrivförmågan högre; i dagens IT-kultur värdesätts snabbhet och innehåll högre.

Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område. Målsättningen med genomförandet av tvåspråkig undervisning är att tillgodose tvåspråkiga elevers behov av stöd för att utveckla kunskapsrelaterade språk, som är nödvändiga medel för att nå högre måluppfyllelse. Målsättningen med detta är även att arbeta för ett mångkulturellt samhälle och förebygga utanförskap. I denna undervisningsform tillvaratas modersmålet maximalt i de tidigare skolåren. De tvåspråkiga eleverna är positivt inställda till det egna modersmålet och är motiverade till att tillägna sig en välutvecklad tvåspråkighet. De har utvecklat två verbala och skriftliga kommunikativa språk. Däremot känner många sig otillfredsställda med läs- och skrivutvecklingsnivån de har uppnått på modersmålet, då undervisningen i detta ämne reducerats allt mer. Flertalet elever hävdar att de behöver få en additiv tvåspråkig undervisning där båda språken lärs ut lika mycket för att vidareutveckla båda språken.

Sammanfattning/abstrakt Larsson, Gunhild & Westlund, Linda (2016).Identifiera svårigheter i barns språkutveckling – En fenomenologisk studie om screening och språkligt arbete i förskolan.(Identify difficulties in children's language development - A phenomenological study on screening and linguistic work in preschool).Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Problemområde Utifrån vår yrkeserfarenhet upplever vi att screening tar en allt större plats i förskolan och att det på en del förskolor ses som specialpedagogens roll. Likaså debatteras det i massmedia huruvida förskolan ska screena barn. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger att belysa fenomenet screening samt hur förskolan kan arbeta förebyggande med barns språkutveckling. Syftet med vårt examensarbete är att belysa användandet av screening i förskolan samt hur förskolan kan arbeta förebyggande med barns språkutveckling. Vi avser undersöka hur specialpedagoger, logopeder och skolledare ser på språkscreening som fenomen och ställa detta i relation till specialpedagogens arbete i förskolan. Frågeställningar:  Vilka fördelar och nackdelar finns det med språkscreening på barn i förskoleåldern? Vilka påföljder och åtgärder leder språkscreening till?  På vilket sätt upplever våra informanter att medvetet arbete kring barns språkutveckling i förskolan kan minska behovet av språkscreening? Teoretiska utgångspunkter: Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om individen i en samhällelig och social kontext anammas. Vi lutar oss även mot ett språkvetenskapligt perspektiv då språkets utveckling belyses på ett individplan. Dessa båda perspektiv hjälper oss att belysa det fenomen vi undersöker. Metod: Våra fyra informanter är en logoped, en förskolechef samt två specialpedagoger. Samtliga informanter är i åldrarna 40-60. Vi har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys, detta då vi utifrån semistrukturerade intervjuer har bearbetat innehållet genom att tematisera och kategorisera intervjusvaren. Resultat: Denna studie visar att ett förebyggande språkligt arbete i förskolan är av stor vikt eftersom det är under denna period i ett barns liv som den språkliga grunden läggs. Vi kan dock se att screening kan användas, om det sker på en hel barngrupp av utbildad personal och där syftet är att dels lyfta den språkliga medvetenheten hos pedagogerna, dels att identifiera de barn som behöver extra stöd och ge dem detta. Vi uppfattar screening som ett känsligt ämne och som något man är osäker kring och helst inte vill befatta sig med inom förskolan. Vi finner även att begreppet screening inte alltid är tydligt och korrekt identifierat och att det finns en okunskap vad gäller skillnaden mellan språkscreening och språktest. Ett annat resultat är att förskolan ses som en arena där barns språk utvecklas i samspel med andra och att verksamma inom förskolan bör arbeta stödjande och uppmuntrande samt stimulera ett aktivt samarbete både mellan barn och mellan barn och pedagoger. Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogers huvudsakliga uppgift är inte att screena barn i deras språkliga utveckling då det kan betraktas som en form av bedömning, vilket inte är förskolans uppdrag. Vår roll som specialpedagoger är att arbeta förebyggande och undanröja de svårigheter och hinder som finns i verksamheten så att alla barn i förskolan kan delta utifrån sina förutsättningar. Informanterna anser att pedagoger med tillräcklig kunskap kan upptäcka de barn som har språkliga svårigheter utan att barnen behöver screenas. Specialpedagogen har här en viktig funktion då hen kan hjälpa pedagogerna att finna vägen till sådan kunskap. En annan viktig specialpedagogisk implikation är att specialpedagoger bör vara tydligare gentemot andra professioner vad dess yrkesroll innebär.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling på de här två förskolorna som vi studerat. Vi har utifrån våra egna erfarenheter sett att pedagoger inte arbetar så aktivt med barn med språksvårigheter. Detta ser vi som ett problem då 84 procent av alla barn i Sverige kommer att gå i en förskoleverksamhet och det är av allra största vikt att barnen ska få hjälp så tidigt som möjligt om avvikelsen i utvecklingen uppstår. En gemensam utgångspunkt vi upptäckte alla författare hade var att vikten av att man som pedagog ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnens språkutveckling och speciellt med barn med språkstörningar. Vi har intervjuat pedagogerna på två förskolor och vi har gjort observationer där vi använde oss av videokamera. Vi har sett både likheter och olikheter utifrån resultatet i observationerna, intervjuerna och litteraturen vi berört. En sak som resultatet gav var att man ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnen. Vår studies resultat visar vikten av att arbeta med barns språkutveckling och att stötta de barn med olika sorters språksvårigheter även vilka typer av kommunikationssätt som pedagogerna använder sig av.