I denna studie undersöks vilka aspekter lärare i årskurs F-3 beskriver som centrala för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina samtalsförmågor i svenskundervisningen, samt vad som är lärarnas syfte med samtal i svenskundervisningen. Syftet med studien är att ge lärarstudenter, verksamma lärare och oss själva en fördjupad förståelse av samtalets möjligheter i svenskundervisningen. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på samtal och Matres (2019) teorier om samtal som ett verktyg för lärande och utveckling. Studien är genomförd med kvalitativa undersökningsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer och öppna observationer. Sju lärare i årskurs F-3 har intervjuats, och fyra av lärarna har även blivit observerade i sin svenskundervisning. Det insamlade materialet är analyserat utifrån tematisk analys för att identifiera, analysera och beskriva våra teman. Analysen av vårt resultat visar att lärarnas arbete med att utveckla elevernas samtalsförmågor främst bygger på fyra aspekter vilka är grupp, planering, tid och trygghet. Lärarnas syfte med samtal i svenskundervisningen varierar beroende på vad lektionens innehåll består av. Lärarna använder sig av samtal i svenskundervisningen i språk- och textutvecklande syfte, kunskapsutvecklande syfte och i identitetsutvecklande syfte.

Inledning Den här uppsatsen handlar om de arbetssätt som förskolepedagoger använder sig av för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Antalet barn med annat modersmål än svenska är i dag stort bland förskolor i Sverige (Skolinspektionen 2017, s.5). Det finns således ett behov av att anpassa verksamheten för att skapa förutsättningar för språkutveckling även för flerspråkiga barn. Vi vill med studien bidra med kunskaper som kan hjälpa förskolepedagogerna att bättre bemöta och hantera de svårigheter dessa barn möter när de kommer i kontakt med den svenska skolans villkor. Syfte Syfte med den här studien är att undersöka hur förskolepedagoger resonerar kring sitt arbetssätt för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling när det gäller barn i åldern 3 - 5 år. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod där vi tillämpade semistrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades åtta förskolepedagoger som arbetar på två olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götaland. Resultat I studiens resultat belyses det att pedagogerna använder sig av olika arbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling såsom böcker och modersmål i vardagliga situationer. Dessutom använder sig pedagogerna av bildstöd, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), kroppsspråk och upprepningar för att tydliggöra och komplettera det verbala språket samt för att förstärka kommunikationen för flerspråkiga barn. Det framkommer att aktivitetstavla som ett arbetssätt används i syfte att gynna barns språkutveckling. Aktivitetstavla innebär att barnen kan se bilder på de aktiviteter som finns i förskolan och på det sättet kan barnen tydligt se och välja vad de vill göra.Ytterligare lyfts tillämpningen av musik och sånger fram som ett arbetssätt som ökar barns ordförråd. Resultatet visar även att barnens språkutveckling utvecklas genom samspel med andra barn och vuxna. Dessutom lyfts språket betydelse fram i resultatet där språket nämnts som en grundsten i barnens utveckling och lärande där barnens olika språk leder till ett ökat ordförråd

Inledning Sveriges samhälle präglas av mångkulturalitet, vilket i sin tur ställer nya krav på förskolan som är en viktig mötesplats för barnen med olika kulturella bakgrund. Med anledning av detta är det av stor vikt att pedagoger möter  alla barns språk med nyfikenhet och intresse, vilket i sin tur motiverar barnen  att bli mer engagerade och känna sig mer delaktiga i förskolan.  Syfte Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger säger om hur de arbetar  språkutvecklande med barn som har annat modersmål än svenska. Metod För att i sin tur få svar på studiens syfte och frågeställningar används kvalitativ  metod. Datainsamling material samlas genom standardiserade intervjuer som  innefattar standardiserade frågor med öppna svarsalternativ. Resultat I studiens resultat framkommer det att samtliga pedagoger är nyfikna på de  olika modersmål som finns i barngruppen och ser olikheter och flerspråkighet  som tillgång. I resultatet framkommer det tydligt att pedagogerna i denna studie anser att stimulering av modersmålet bidrar till att barnen  utvecklar det andraspråket. Pedagogerna i denna studie påtalar att det finns stort utbud av pedagogiskt materialet som kan bidra till barnens  språkutveckling. Samtliga pedagoger använder sig av TAKK för att förstärka  det talande språket. Vidare lyfter pedagogerna digitala verktyg, konkret  material till språksamlingar samt tvåspråkiga böcker som viktigt del av  språkutvecklande arbetssätt. I resultatet framkommer även att flerspråkiga  pedagoger som behärskar annat språk än svenska är tillgång i språkutvecklande  arbete med flerspråkiga barn. Avslutningsvis tillägas kan att pedagogerna i  denna studie lyfter inkludering av vårdnadshavarna som nyckel till att barnen  känner sig trygga i förskolan, vilket leder till ett snabbare utveckling av nya  kunskaper hos de flerspråkiga barnen.

Studien redogör för vilken betydelse högläsningen har i förskolan för barns språkutveckling. Detta presenterades genom nyttjande av relevant tidigare forskning och den datainsamling som har genomförts under studiens gång. Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 14) framhäver att varje barn ska få möjlighet att stimulera sitt talspråk och ordförråd samt kapacitet att leka med ord, beskriva, förmedla tankar, ställa frågor, diskutera och föra en dialog. Syftet med studien är att öka förståelse av högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur förskollärares perspektiv. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar ställts vilket är, vilka möjligheter förskolläraren ser med högläsning för barns språkutveckling och hur förskollärare ser på högläsning för att främja barns språkutveckling. Studien stödjer sig på den sociokulturella teorin med inriktning samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som metod i studien. Semistrukturerade intervjuer tillämpades för att få detaljerade svar från respondenterna där deras perspektiv framställdes angående vilka möjligheter det finns med högläsning för barns språkutveckling och deras arbetssätt med högläsning relaterat till barns språkutveckling. Denna studie har intervjuat sammanlagt tre förskollärare inom två olika kommuner. I resultatet redogörs svaren av intervjuerna som är relaterat till syftet och frågeställningar av studien. Samtliga förskollärare ser högläsning som ett språkutvecklande verktyg och visar att högläsning kan användas på olika sätt för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar en ökad förståelse kring högläsningens betydelse och hur viktigt det är att prioritera högläsning i förskolan för att utveckla barns språk.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolans personal beskriver hur de använder högläsningen för att stötta barnen i deras språkutveckling, ur ett sociokulturellt perspektiv. Hur och när används högläsningen för att stötta barns språkutveckling samt hur och när används boksamtalen för att stötta barns språkutveckling, är studiens frågeställningar. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ metod, en webbenkät undersökning som riktade sig till förskolans personal. Resultatet visar att förskolans personal anser att högläsning har en bidragande orsak till barnens språkutveckling. Boksamtalen som användes som ett komplement till högläsningen hjälpte barnen att utveckla en förståelse för språkets olika komplexa delar. Samt att förskolans personal upplever att mer tid behöver läggas på högläsning och boksamtal eftersom det är språkutvecklande. Vår slutsats av studien är att förskolepersonalen arbetar med högläsning regelbundet genom stöttning och anpassning för att stimulera barns språkutveckling.

Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur. För att ta reda på detta intervjuades sex pedagoger med olika utbildning och olika antal verksamhetsår. Min undersökning visar att pedagogerna tycker att skönlitteraturen är viktig, främst ur den synpunkten att den ger livserfarenhet. Undersökningen visar också att pedagogerna arbetar på olika sätt med skönlitteraturen, beroende på vilken utbildning pedagogen har.

Syftet med vår studie var att få en ökad kunskap för hur pedagoger förhåller sig till Malmö stads språkpolicy, samt hur modersmålet inkluderas i arbetssättet. Vi har Vygotskijs sociokulturella perspektivet som vår teoretiska utgångspunkt. Barns lärande utgörs av interaktion i samband med miljön. För att samla in det empiriska materialet har vi intervjuat fem förskollärare, en förste förskollärare och en biträdande förskolechef. Intervjuerna utfördes på förskolor i ett mångkulturellt område i Malmö.Studiens resultat visade att modersmålet nu är inkluderat i arbetssättet, men att materialet är av betydelse för att lyfta fram minoritetsspråken. Material som främst används är ipad och litteratur. Pedagogernas språkliga kompetenser är likaså av betydelse för inkluderingen. Studien visade även att pedagogernas syn påverkar hur klimatet blir på förskolan.Studiens slutsats är, att i det stora hela är modersmålen nu mera inkluderade i verksamheten och därmed även barnen. Det har öppnat upp intresse och möjligheter för ökat samarbete med vårdnadshavare när det gäller deras språk och etnicitet.

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns läs-och skrivförmåga försämrats alltmer de senaste åren. För att förbättra resultaten harfokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga år, detta för att de grundläggandeförmågorna att kunna avläsa och förstå en text utvecklas under dessa år i ett barns liv,och det ingår även i en förskollärares uppdrag att främja barns språkutveckling och attlägga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete är attpå ett lustfyllt sätt främja barnens progression mot en god språkförståelse ochspråkutveckling genom berättande och högläsning. Vi har valt att göra en kvalitativjämförande studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskolamed kultur som profil och en förskola utan någon uttalad profil för att undersöka derasarbetssätt och se om och hur dessa skiljer sig åt mellan förskolorna. Vi har använt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vår insamlade empiri.Vårt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snararepedagogernas arbetssätt emellan oavsett förskola.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse kring pedagogers arbete med språkutveckling och TAKK som metod. Vårt syfte är även att undersöka när och hur metoden används och i hur stor utsträckning detta sker. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vårt material. Studiens resultat är grundade på kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollärare, en barnskötare och en specialpedagog. Vår studie genomfördes i två olika städer i södra Skåne. Samtliga pedagoger har någon form av erfarenhet kring TAKK men i olika utsträckning och ser positivt på metoden. De anser att det inte enbart är ett stöd för barn med speciella behov, utan även till övriga barn som komplement till deras språkutveckling och kommunikation. Det framgår att samtliga pedagoger skulle vilja använda metoden mer än vad de gör men av olika anledningar görs det inte. De menar även att deras orsak att börja med TAKK var för att det fanns ett eller flera barn som var i behov av teckenstöd. De tillägger även att det behövs en introduktion eller ett intresse i verksamheterna för att metoden ska användas.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolanoch skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever.Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor.Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan.Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans. Både hur den utformas och vad som finns tillgängligt i den. Den kan skapa fler mötesplatser där barn och vuxna träffas i mindre grupper som ger alla en större möjlighet till fler språkutvecklande samtal under dagen.