Although many studies have been conducted on second language acquisition and bilingual education, little is known about the role of language in the formation of identity by adolescent immigrants in the language classroom. More specifically, this study aims to investigate the use of code-switching by immigrant and refugee students learning Swedish and English in a high school preparatory program. Furthermore, this study investigates the relationship between students’ and teachers’ attitudes towards code-switching and language as a resource, and theories on language as a marker of identity. Quantitative collection of data and qualitative interviews reveal tensions between the ways in which teachers and students relate to code-switching and bilingualism. This study concludes that language in general, and code-switching in particular, can be used by students as a marker of identity. It further concludes that teachers to some extent discourage the use of code-switching, and thereby undermine the students’ possibilities in forming multicultural identities.

El objetivo de este trabajo es averiguar la función que cumple la enseñanza del castellano como lengua materna en la formación del bilingüismo de hispanohablantes en Suecia. La hipótesis es que con la influencia positiva que la lengua materna ofrece, la proyección de ella, hace que exista el interés por más tiempo de enseñanza de idioma materno. El resultado de este estudio muestra que las clases de la lengua materna tienen una influencia positiva en el idioma sueco de los estudiantes bilingües. También se ha mostrado que hay un interés elevado entre los alumnos y los padres de familia que las clases de castellano como idioma materno tenga una incrementación de tiempo de enseñanza comparado con el tiempo que se da en la actualidad. Las metodologías utilizadas en este estudio son dos, la cuantitativa y la comparativa. El corpus está basado en encuestas a informantes, los cuales son padres de familia y alumnos que asisten ó asistieron a las clases de idioma materno.

The aim of the study is to investigate how multilingualism can be expressed in a classroom. With the aid of a qualitative approach applying the sociocultural perspective and with translanguaging as a theoretical framework, a fifth-grade class has been observed during three lessons in Swedish and mathematics. The class teacher was also asked to answer questions by email about how the pupils’ multilingualism was manifested in the classroom. The result shows that the teacher promotes the pupils’ opportunities for developing knowledge, language and identity by letting them translate words and summaries of texts from Swedish into their mother tongue. The pupils are helped by being allowed to use their multilingualism since they can help each other with words they do not understand and can carry on conversations with each other with no linguistic obstacles. By working in language groups, the pupils are allowed to converse with each other by switching between their languages and thereby creating further conditions for accomplishing the tasks with which they are presented.

I denna uppsats undersöks språkanvändningen hos tvåspråkiga barn. Det som speciellt har fokuserats är kodväxling mellan engelska och svenska hos tre tvåspråkiga barn som bor i Sverige. Informanterna är tre pojkar, bröder, som var 5 år och 6 månader vid undersökningen. Frågeställningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodväxlingen är hos tvåspråkiga barn, vilket som är det dominerande språket, om det är möjligt att se någon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodväxling som kan observeras stämmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodväxlingens grammatik.      Resultatet visar att kodväxling är ett frekvent inslag hos två av informanterna, men att den individuella variationen är stor. En av informanterna väljer istället för kodväxling att i hög grad använda det språk som intervjuaren använder. Resultatet visar också att flera av de föreslagna grammatiska restriktionerna för kodväxling inte stöds av materialet, utan att det istället verkar finnas större frihet för korrekt kodväxling än vad den teoretiska bakgrunden föreslår.

Syftet med vår studie var att undersöka huruvida lärare i år 1–3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i ämnet svenska för elever med annat modersmål. Vi ville ta reda på om de ansåg sig ha fungerande arbetssätt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville även ta reda på om man som lärare kan dra fördel av några personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmål. För att nå vårt syfte använde vi oss av intervjuer med sex informanter. Ett resultat vi fick fram var att lärarna tyckte sig sakna tillräcklig utbildning för att undervisa i svenska som andraspråk. De nämner dock att yrkeserfarenhet är betydelsefullt. Vad som även framkom var att tidsbristen påverkar utformningen av undervisningen, lärarna önskar mer tid för planering. Informanterna angav tydlighet, flexibilitet, noggrannhet som några av de egenskaper som kan vara fördelaktiga i arbetet med flerspråkiga elever. Studien ledde oss till slutsatsen att utbildning ofta saknas för undervisning i svenska som andraspråk, men att erfarenhet har stor betydelse.

The aim of this comparative study is to investigate language proficiency in English among Swedes and the Finnish-speaking population living in Sweden, henceforth referred to as Sweden Finns. The main issue is to discover to what extent Sweden Finns show similarity and how they differ from Swedes regarding their proficiency in English, concerning grammar and vocabulary. Through a proficiency test, this essay intends to compare and discover any possible tendencies among male and female monolingual and bilingual participants.      Gender issues are rather unexplored in research on bilingualism. Sex, or gender, as a variable has received a limited amount of attention compared with other factors of individual variation, such as age or language learning strategies in the field of SLA.      The results of the statistical analysis of the data indicate that results are varied, and therefore confirm previous results. Sweden Finns score higher as a group on the test than Swedes, but male Swedish participants gave the most correct answers on all questions, followed by female Sweden Finns, then male Sweden Finns and ultimately female Swedes. Interesting, but not statistically significant, findings suggest that the students participating in this study have a good vocabulary size and are acquainted with high-frequency words and pronouns. Most errors were found in the parts concerning irregular verbs and synonyms. Multiple-choice questions received a higher frequency of right answers than open questions.      As the results are varied since this type of study has not been carried out before, it shows that there is a need for nuanced quantitative research in this field of study.

Reaching shared understanding during court hearings is a prerequisite to ensure a fair trial and maintaining legal certainty. Every month between 2,000 and 3,000 court hearings in Sweden make use of interpreters. Interpreter-mediated conversations involve an extra discourse compared to monolingual conversations which increases the risk of misunderstandings. Using methodology of conversation analysis the study explores how bilingualism is expressed during interpreter-mediated court hearings, at which occasions the Spanish-speaking laymen switch to Swedish and what function the codeswitching fulfills. The study identifies patterns in codeswitching and categorizes them into six different types. Furthermore the ideology of monolingualism in court is challenged and the advantages and disadvantages of codeswitching is discussed. The analysis concludes that even though certain types of codeswitching lead to delays in the conversation, the interaction is mostly favored by the Spanish-speaking party understanding some Swedish. Court proceedings would benefit from being more permissive toward bilingualism and the types of codeswitching that favor intersubjectivity.

This investigation is about the English language in Swedish TV-commercials. Theinvestigation shows that there are commercials in Sweden that involve other languages thanSwedish. The languages found in this study apart from Swedish were English, Italian andGerman. The results show that the most common language was Swedish, which was used in405 (96.4%) of the 420 commercial spots of which the data consists. In 57.6% of thecommercials Swedish was the only language that was used compared to the 3.6% spots whichonly included English. Swedish was used together with English, Italian or German in 159commercials. There were 168 ads which contained some form of English, as the onlylanguage or together with Swedish. The results show that there was no major differenceregarding the time when the commercials containing only Swedish were broadcast. The sameconclusion could be drawn for the commercials which contained Swedish together withEnglish. The commercials which only included English were broadcast most frequently in themorning and at night. In conclusion, Swedish was the language used to the greatest extent.Furthermore, English appeared in nearly 50% of the commercials even though it was onlyused exclusively in a few ads. / Den här undersökningen handlar om användningen av engelska i svensk tv-reklam.Undersökningen visar att det finns reklam i Sverige som använder sig av andra språk änsvenska. De språk som användes utöver svenska var engelska, italienska och tyska.Resultaten visar att det språk som användes mest var svenska, som användes i 405 (96.4%)av de 420 reklaminslag som utgör datan. I 57.6% av reklaminslagen var svenska det endaspråket som användes jämfört med de 3.6% som endast innehöll engelska. Svenska användestillsammans med engelska, italienska eller tyska i 159 reklaminslag. Totalt innehöll 168reklaminslag engelska i någon form, som enda språk eller tillsammans med svenska.Resultaten visar att det inte var någon större skillnad på vid vilken tidpunkt reklam på enbartsvenska sändes. Samma slutsats gick att dra för de reklaminslag som innehöll svenskatillsammans med engelska. Reklam som endast innehöll engelska i någon form sändes mestfrekvent i tidsintervall ett och tre, det vill säga på morgonen och på kvällen.Sammanfattningsvis var svenska det språk som användes mest. Engelska däremot, användesi nästan 50% av reklaminslagen även om det endast användes på egen hand i några få inslag.

Uppsatsen innehåller en systematisk litteraturstudie där grunden för undersökningen utgörs av nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka metoder som läraren kan tillämpa för att stödja elever i sin andraspråksinlärning och om användningen av modersmålet kan främja respektive hämma inlärningen. Resultatet i vår studie visar på att det finns ett flertal användbara metoder som läraren kan tillämpa i undervisningen för andraspråkselever. Modersmålet har också visat sig vara betydelsefullt främst för kunskapsutvecklingen och identitetsskapandet. Uppsatsen är riktad mot elever i tidigare skolår, mer specifikt årskurserna 4–6.

Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningartill translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever iprocessen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på bådekvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektivesemistrukturerade intervjuer.För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet ienkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning itranslanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kändetill begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaginginte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen isin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tyckeratt translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenskasom andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, blandundersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sigav translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finnspåverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.