Bakgrund Huvudansvaret för undervisning i privatekonomi ligger på ämnet hem- och konsumentkunskap. Statistik från Skolverket visar att 94,3% av eleverna går ut grundskolan med lägst betyg E i hem- och konsumentkunskap, men trots detta visar rapporter från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa kopplat till ekonomiska bekymmer ökar och Kronofogdemyndigheten rapporterar att överskuldsättningen bland unga växer och påverkar samhället i stort. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter unga vuxna har inom området konsumtion och ekonomi i hem- och konsumentkunskap. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män i åldrarna 19–27 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Visade att respondenternas erfarenhet av undervisningen i konsumtion och ekonomi upplevdes som meningsfull, men otillräcklig. Samtliga respondenter drog slutsatsen att den primära kunskapskällan inom konsumtion och ekonomi var omgivningen och erfarenheter från livet. Respondenterna uttryckte att undervisningen hade ett brett fokus som inkluderade många olika perspektiv. Respondenterna upplevde att möjligheterna till lärande påverkades av lärarens bemötande och undervisningsstil. Slutsats Resultatet visar att det finns erfarenheter hos de unga vuxna som tyder på att den utbildning de fått inom ämnesområdet konsumtion och ekonomi inte varit tillräcklig för dem för att känna en trygghet som unga vuxna med eget ansvar över sitt hushåll, och att kunskapen inom ämnesområdet främst kommit från omgivningen samt att prova sig fram i livet. Resultatet bekräftas av myndighetsrapporter som visar på en utbredd okunskap i privatekonomi som påverkar samhället i stort. Områdets meningsfullhet samt att läraren har en stor betydelse för lärande ställer höga krav på både lärare och lärarutbildare styrks av tidigare forskning om relationskompetens, men kan ge en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background The main responsibility for teaching personal finance lies in the subject of home and consumer studies. Statistics from the National Agency for Education show that 94,3% of the students leave primary school with the lowest grade E in home and consumer studies, but despite this, reports from the Swedish Public Health Agency show that mental illness linked to financial worries is increasing. The Swedish Enforcement Agency reports that over-indebtedness among young people grows and affects society at large. Objective To investigate what experiences young adults have in the area of consumption and economics in home and consumer studies. Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, four women and four men aged 19–27. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results Showed that the respondents' experience of teaching consumption and economics was perceived as meaningful, but insufficient. All respondents concluded that the primary source of knowledge in consumption and economics was the environment and experiences from life. The respondents expressed that the teaching had a broad focus that included many different perspectives. The respondents felt that the opportunities for learning were affected by the teacher's approach and teaching style. Conclusion The results show that there is experience among the young adults that times that the education has received in the subject area consumption and economics have not been enough for them to feel secure as young adults with their own responsibility over their household, and that the knowledge in the subject area has come from the surroundings and to try your hand at life. The result is confirmed by government reports that show a widespread ignorance in personal finance that affects society at large. The subject area's meaningfulness and the fact that the teacher is of great importance for learning places high demands on both teachers and teacher educators, as evidenced by previous research on relationship competence, but can give an indication that further research in the area is needed.

Due to the high asylum immigration in 2015, Sweden's municipalities became in need of more varied forms of placement. As a result of this, the new placement supported accommodation was founded in 2016. Since the placement form is a new form of placement, there are few studies dedicated to the area. The purpose of this study is consequently to investigate this form of placement. This will be done through qualitative interviews. The questions that will be asked to have their basis in the purpose of the study, we have the aim to study and investigate the concepts of relationship building and participation. We have done eight semi-structured interviews with the aim of getting answers to the study's three questions. From the results of the study, it appears that relationship building as well as participation are two important components for the work in supported accommodation. The interviewees highlight interesting examples of when the concepts are applied and what significant factor they have on the young person. They also address how the social worker should relate to the young person and what impact the social worker's approach has on the young person. The result is analyzed based on the study's theoretical starting points, the relational perspective and Hart's participation model. The theoretical starting points creates interesting perspectives. The perspectives also create understanding for possible approaches to the dilemmas expressed by social workers. The results also describe the obstacles we discovered within the perspectives. Obstacles and opportunities are consistently named and explained in this study. The concepts of obstacle and opportunity are often tied to the situation and the person. Accordingly, the concepts are explained carefully throughout the course of the study. In summary, it appears in the study that relationship building, and participation form a highly significant basis for the social work with children and young people in supported accommodation.

Den här uppsatsen handlar om muntlig lärarrespons för vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext. Syftet med uppsatsen är att undersöka muntlig lärarrespons i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk genom att rikta fokus mot lärares såväl uttalade användning av respons som uppfattningar om respons. Tidigare forskning (Jakobson, 2019;Hyland, 2001; Hirsh & Lindberg, 2015; Skolforskningsinstitutet, 2020; Åkerfeldt &Hermansson, 2020) belyser vikten av interaktion för lärande och framför allt i en kontext där de studerande inte befinner sig i ett fysiskt klassrum. Denna uppsats utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom den relationella aspekten av respons betonas. I denna uppsats används en kvalitativ enkätundersökning som metod. I undersökningen deltar fyra lärare som undervisar vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext vid ett svenskt lärosäte. Sammantaget visas i undersökningens resultat att det är vanligare att ge muntlig respons i grupp än individuellt i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk och att den muntliga responsen oftast ges i stunden. Detta kan vara ett sätt för lärarna att främja och öka interaktionen i det virtuella klassrummet, vilket indikerar att lärarnas respons präglas av undervisningsmiljöns kontext och att interaktion är en förutsättning för lärande. Resultatet visar även vikten av tydlighet när lärare ger muntlig respons i en nätbaserad undervisningskontext. Lärarna i undersökningen upplever att de studerande föredrar att få muntlig respons på grammatiska strukturer, ordval och uttal via ett förslag, ett specifikt beröm och en specifik kritik.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa. / Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer.  Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Som känt sedan tidigare är känsloigenkänning en viktig funktion för en individs förståelse och interaktion med andra. Hittills har forskning bland annat upptäckt att förmågan kan se olika ut för kvinnor och män, där studierna ofta är baserat ur antingen ett biologiskt eller socialt synsätt. I denna systematiska översikt inkluderas båda dessa perspektiv för att granska vilket som könsskillnaderna, mellan vuxna kvinnor och män över 18 år, inom känsloigenkänning främst grundas i. Syftet var att undersöka hur neurovetenskapen bidrar till förståelsen av könsskillnaderna inom området. I litteratursökningen användes PubMed och Scopus där tio artiklar analyserades. Artiklarna hade störst fokus på och diskuterade främst biologiska könsskillnader i jämförelse med sociala faktorer, vilket utmynnade i en svårbedömd situation. Däremot kan det konstateras att det finns både sociala och biologiska könsskillnader som bidrar till känsloigenkänningens olikheter. Genom neurovetenskapens tekniker såsom EEG, fMRI och eye-tracking, har vi fått en bättre inblick i hur den typiska kvinnliga och manliga hjärnan fungerar i relation till bearbetning av andras känslor.

Bakgrund: Det finns ett dilemma mellan att främja unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningars sexuella rättigheter samtidigt som det kan finnas behov av att skydda kvinnorna mot sexuell utsatthet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att studera hur professionella förhåller sig till dilemmat i relation till SRHR samt synliggöra arbetets begränsningar och möjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka professionellas arbete med unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar inom SRHR med särskilt fokus på dilemmat mellan sexuella rättigheter och risker för utsatthet. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som medför begränsningar respektive möjligheter i arbetet inom SRHR. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella inom LSS. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat och analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och detta presenteras i relation till teorin om sexuella script, modellen om värdehierarkier, begreppet makt samt tidigare forskning.  Resultat: Studiens resultat visade att förebyggande, restriktiva, relationella avsexualiserande, skuldbeläggande och möjliggörande script samt ett script om tystnadskultur existerar bland professionella i arbetet inom SRHR. Scripten kan påverka kvinnornas sexualitet samt synliggör hur kvinnornas sexualitet bemöts och framställs av samhället. Resultatet påvisar komplexiteten i dilemmat mellan att främja kvinnornas rättigheter och att skydda dem mot sexuell utsatthet vilket synliggjorts genom doxa som utvecklats inom fältet, kontrollerande och hjälpande handlingar genom pastoralmakt samt samhällets hierarkiska syn på kvinnornas sexualitet.

Bakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som framförallt drabbar ungdomar men även vuxna. Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de vanligaste typerna av ätstörning, där anorexia har den högsta risken för dödlighet. Ätstörning är en psykisk sjukdom med synliga fysiska symtom som det lätt fokuseras på. Fokuset ska ligga på hela människan och inte enbart på vikt och kropp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar valdes ut och sammanställdes till en ny helhet enligt fem steg. Artiklarna letades fram från databaserna Cinahl och Pubmed.  Resultat: Ätstörning är en sjukdom som sätter livet ur balans. Det påverkar familj och relationer lika mycket som personen som drabbas. Sjukdomen skapar en blandning av känslor som skam, ångest och stolthet. Professionella tjänster upplevs både positivt och negativt av de drabbade. Gott bemötande och bekräftelse av deras känslor har betydelse för deras återhämtning. Konklusion: Förutfattade meningar förekommer kring i vilken ålder det är acceptabelt att drabbas av ätstörning. Vuxna döms ofta för sin sjukdom och blir bemötta annorlunda än ungdomar. Här blir det sjuksköterskans ansvar att bemöta patienten utan fördomar. / Background: Eating disorders are a mental illness that mainly affects young people but also adults. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the most common types of eating disorders, with anorexia having the highest risk of mortality. Eating disorder is a mental illness with visible physical symptoms that are easily focused on. The focus must be on the person and not just on weight and body. Aim: The aim was to explore adults' experience of living with an eating disorder. Method: The method used was a literature review where ten qualitative articles were selected and compiled into a new result according to five steps. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Findings: Eating disorder is a disease that puts life out of balance. It affects family and relationships as much as the person affected. The disease creates a mixture of emotions such as shame, anxiety and pride. Professional services are experienced both positively and negatively by those affected. A good treatment and confirmation of their feelings is important for their recovery. Conclusion: There are preconceived notions about what age it is acceptable to suffer from an eating disorder. Adults are often judged for their illness and are treated differently compared to young people. Here it becomes the nurse´s responsibility to treat the patient without prejudice.

The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

Bakgrund: Personer som drabbats av psykiska trauman har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa till följd av detta. En traumatisk händelse kan innefatta psykisk, fysisk och sexuell misshandel, hot om våld, mobbning och andra stressfulla händelser. Barn som drabbas av trauma har större risk att drabbas av långvariga besvär då de genomgår en utveckling i livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personer som drabbats av psykisk ohälsa genom att lyfta upp deras egna resurser samt främja återhämtning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur psykiskt trauma i barndomen påverkar psykisk ohälsa i vuxen ålder. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, två artiklar med kvalitativ design och elva med kvantitativ design. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och Web of Science. De utvalda artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på två huvudkategorier: Konsekvenser av psykiska trauman i barndomen och Faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa samtderas sex tillhörande underkategorier. Resultatet visade att psykiskt trauma i barndomen gav stora negativa konsekvenser i vuxen ålder. Upprepande traumatiska händelser, vilket kön den drabbade personen har och personens ålder spelar stor roll i huruvida denne utvecklar psykisk ohälsa till följd av barndomstrauman. Slutsats: Litteraturöversikten belyser de negativa psykiska konsekvenser en person drabbas av i vuxen ålder till följd av ett trauma i barndomen. Barn är en sårbar grupp och har större risk att utveckla psykisk ohälsa. Det finns andra orsaker än traumatiska händelser i barndomen till att en person utvecklar psykisk ohälsa. Däremot är det viktigt att den utsatta personen får rätt stöd, där sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med personen för att minska lidande och främja återhämtning. Således är det viktigt att tidigt identifiera ett utsatt barn för att minska risken för psykisk ohälsa i vuxen ålder. / Background: Persons who have suffered mental trauma could fall victim to mental illness from this. A traumatic experience could mean mental, physical and sexual abuse, threats of violence, bullying or other stressful events. Children who suffer from trauma have a higher risk of suffering from long-term issues, due to the fact that they are undergoing development in life. The registered nurse plays an important roll in the meeting with persons that have been affected by mental illness, by highlighting their own esources and also by encouraging recovery. Aim: The aim of the literature review was to describe the correlation between childhood trauma and mental illness in adulthood. Method: The structured literature review was based on 13 scientific articles, two articles with qualitative design and eleven with quantitative design. The article search was done in the databases CINAHL, PsycINFO and Web of Science. The chosen articles have been analysed according to Friberg’s five step model. Results: The results of the literature review was based on two main categories: Consequences of mental trauma in childhood and Factors which increase the risk for mental illness with their six belonging sub categories. The result concluded that mental trauma in childhood had major negative consequences in adulthood. Repetitive traumatic events, what gender the affected person has and the persons age plays a major role in whether the person develops mental illness following childhood trauma. Conclusions: The literature review highligts the negative psychological consequenses a person suffers in adulthood following childhood trauma. Children are a vulnerable group and have a greater risk of developing mental illness. There are other reasons than childhood trauma for a person to develop mental illness. However, it is important that the vulnerable person recieves support, where a registered nurse has a significant role in the meeting with the person, to reduce suffering and promote recovery. Thus, it is important to identify a vulnerable child early to reduce the risk of mental illness in adulthood.