Bakgrund: Sömnens påverkan på viktkontroll har större betydelse än vad forskarna tidigare trott. God sömn innebär återhämtning av livsnödvändiga funktioner och är en grund för god hälsa. Studier visar att människor sover mindre idag jämfört med tidigare. Sömnens påverkan på viktkontrollen behöver lyftas fram i sjuksköterskans hälsopreventiva arbete för att främja hälsa. Syfte: Att belysa sömnens relevans för viktkontroll hos medelålders vuxna. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Kort sömnlängd ger ökad sannolikhet för fetma vilket kan ge rubbad hormonbalans med förändrad aptitreglering och viktökning som följd. Osammanhängande sömn är förenat med högre body mass index och ökad risk för fetma. Mest gynnsam sömnlängd för optimal viktkontroll är sju till åtta timmar. Slutsats: Fler studier behövs för att förstå sambandet mellan sömn och viktkontroll. Kvalitativa studier där patienternas upplevelser belyses är önskvärda. Sjuksköterskan har en viktig roll i att försöka skapa ett bra möte och samtal om sömnens betydelse för viktkontroll. Ett förtroendefullt samtal där öppenhet och lyhördhet är grundpelare. Under samtalet kan sjuksköterskan inta en stödjande och rådgivande roll där ett gemensamt beslut kan resultera i en förståelse för sambandet mellan sömn och viktkontroll. / Background: The effects of sleep on weight control is more important than researchers previously believed. Good sleep means recovery of essential life functions and is a foundation for good health. Studies show that less time is spent sleeping today than before. Therefore the importance of sleep needs to be raised in the health preventive work of the nurse to promote health. Aim: To illuminate the relevance of sleep in weight control in middle-aged adults. Method: A literature review was done where eleven quantitative scholarly articles form the foundation for the result. Result: Short sleep duration will lead to an increased likelihood of obesity which can lead to disorder in the hormone balance with changed appetite regulation and an increase in body weight as a result. Fragmented sleep is related to increased body mass index and a higher risk of obesity. The most favourable sleep duration for optimal weight control is seven to eight hours. Conclusion: More studies are needed to understand the relationship between sleep and weight control. Qualitative studies where the patients ́ own experiences are illuminated. The nurse has an important role to create a good meeting and a dialogue where openness and sensitivity are essential pillars. The nurse can take a supportive and advisory role, where a common decision can result in an understanding in the association between sleep and weight control.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag. En kvalitativ studie har gjorts för att undersöka vilka erfarenheter både klienter och professionella har av projektet. Detta skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra klienter och tre professionella deltog. Tidigare forskning visar att en god relation mellan klient och hjälpare är en väsentlig komponent och att ett tätt samarbete mellan myndigheter samt klient är en avgörande faktor för om insatsen ska ha någon effekt. Samtidigt är övrigt stöd från nätverket en hjälpande faktor samt att klienten är motiverad till att förändra sin livssituation. Undersökningens resultat visar att alla respondenter är positivt inställda till projektet och att klienterna anser case managern har varit det stöd som de har saknat. / Youth unemployment is a problem in Sweden and there are several young people who receive income support. It has proven difficult for some young people to establish themselves in the labor market and local governments have a responsibility to create labor market policies which help people to establish themselves on the labor market. Some young people are more vulnerable than others so they may be in need of more intensive support. The aim of this study is to examine which components or events in the case management project that has impacted the young adults' lives. The project is a labor market program aimed at helping young people that find it difficult to structure their daily lives. A study has been done to examine both clients and professionals experience of the project. This was done by semi-structured interviews with four clients and three professionals participated. Previous research shows that a good relationship between client and helper is an essential component and that a close cooperation between agencies and clients is a crucial factor if the effort will have any effect. Additional network is also a helping factor and that the client is motivated to change their lives. The results of the study shows that all respondents are in favor of the project and the clients consider that the case manager has been the support that they have been missing.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång. Eftersom ADHD påverkade intervjupersonerna olika gavs exempel på ett flertal copingstrategier. Det gavs också olika exempel på hur ADHD påverkade intervjupersonernas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / The purpose of this paper was to examine life with ADHD as an adult in three areas: work, leisure activities and daily life, and thereby increase the understanding of these individuals. The empirical research of the study was interviews with three adult males with ADHD. The result from the interviews was analyzed using theories of coping strategies and SOC. The result revealed a width of how the disability ADHD affected the interviewee’s lives.  It was mainly the symptoms of inattention and hyperactivity that affected work, leisure and everyday life. The difficulties were manifested in very different ways. The symptom hyperactivity could in some situations be seen as a benefit. Since ADHD affected the interviewees in different ways a number of various coping strategies were given as examples of how the interviewees deal with stressful situations in live. Various examples of how ADHD affected the interviewee’s experience of SOC were reviled in the study.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmässiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pålitliga akustiska kännetecknet på huruvida en klusil är tonlös eller tonande. Föreliggande studies syfte var att studera och jämföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 år) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvärden. Ljudinspelningar genomfördes på 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan. Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-värden från och med cirka nio års ålder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio års ålder. I tioårsåldern förekom dessutom förton i helt vuxenlik utsträckning. Resultaten tyder dock på att svenska vuxna ej nödvändigtvis behöver producera tonande klusiler med förton. Inga tydliga könsskillnader erhölls. De normvärden för VOT som har tagits fram i föreliggande studie kan nyttjas som referensmaterial vid utredning av barn med talstörningar. / Voice onset time (VOT) is a temporal acoustic parameter, which reflects the timing of speech motor control. VOT is said to be the most reliable acoustic cue of whether a plosive is voiceless or voiced. The aim of the present study was to investigate and compare VOT among Swedish children (8, 9, 10, 11 years) and adults to examine the development of VOT and to obtain Swedish normative data. Audio recordings were performed on 150 children and 36 adults when pronouncing the Swedish plosives in minimal pairs. Acoustic analyses were then carried out. The results indicated that the voiceless plosives seemed to be produced with adult like VOT-values around the age of nine. The voiced plosives in turn, appeared to be produced with adult like values at approximately ten years of age. By the age of ten, also prevoicing was found in a fully adult like extent. Though, the results indicate that not all Swedish adults produce voiced plosives with prevoicing. No evident gender differences were found. The normative data for VOT that have been obtained in the present study can be used as normative data when assessing children with speech disorders.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman. Resultatet visar att studenterna upplever att yrkeserfarenheten påverkar deras lärande bland annat genom ett praxisnära förhållningssätt och att de ”tänker i arbetet” när de studerar. Studenterna ser många fördelar med att arbeta parallellt med studierna och anser att deras erfarenhet i stor utsträckning tas tillvara i utbildningen. De effekter som studierna upplevs ha fått i yrkespraktiken är framför allt att studenterna kan sätta ord på sitt handlande och reflektera över sitt eget förhållningssätt och den egna verksamheten i större utsträckning än tidigare. / The aim of this study was to describe how distance students in higher education experience learning. The focus of the study is the connection between the students’ professional experience/occupational practice and their learning. The survey is founded on a qualitative research perspective and has a phenomenological approach. The empirical survey was carried out through interviews with five students who train to become teachers for pre-school and pre-school class. The interviews were processed and analyzed on the basis of the research questions, and resulted in a number of general areas and themes. The results indicate that the students experience that their work affect their learning. They have a practical attitude towards their studies and relate to their work practice when studying. The students can see many advantages in working alongside their studies and consider that their experience, to a great extent, is made the most of in their education. The students experience that the effect the studies have had in their occupational practice is, above all, that the they can put their actions into words and reflect upon their own work to a greater extent than before.

Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt – hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna. Studiens empiriska material hämtades dels från min tidigare uppsats och dels från en universitetsutbildning i existentiell filosofi och - terapi. De resultat som framkommit kan tydas så att de olika perspektiven och förhållningssätten påtag-ligt har befruktat varandra och gett en fördjupad kunskap om de två fallen. Resultaten visar även att de vidgade reflektionerna har tillvaratagit olika infallsvinklar och sannolika möjligheter till en djupare förståelse kring fallen och att vara-i-världen. De olika perspektiven har resulterat i psyko-terapeutisk fördjupning t.ex. kring studiens underliggande kontext om livets mening. Praktik-forskning kring existentiella dimensioner och djupare reflektioner av fallstudier kan ge utökade möjligheter till dynamisk psykoterapi, samt mer adekvat peka mot psykoterapins fortsatta behov av utveckling. / The aim of this study was to conduct in-depth reflections on two case of psychotherapeutic practice. The project was done as action researcher and from my experience as a psychotherapist and existential therapist. The two perspectives in the study were sought in the psychoanalytic - dynamic therapy orientation, and from existential philosophy and existential therapy. The study was designed to see the life world of two approaches, i) phenomenological – hermeneutic and ii) existential with physical, social, personal and ideal dimensions. The cases came from my earlier study and from a university course in existential therapy. The results obtained can be understood so that the different perspectives and approaches have significantly fertilized each other and provided detailed knowledge on two cases. The broader reflections resulted in approaches and opportunities for a deeper understanding of cases and to being-in-the-world. The approaches have resulted in deepening such psychotherapeutic around the study of the underlying context for the meaning of life. The development of existential dimensions and deeper reflections of the case studies can provide expanded opportunities for dynamic psychotherapy, as well as more appropriate means for psychotherapy need of development.

<p>Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman. Resultatet visar att studenterna upplever att yrkeserfarenheten påverkar deras lärande bland annat genom ett praxisnära förhållningssätt och att de ”tänker i arbetet” när de studerar. Studenterna ser många fördelar med att arbeta parallellt med studierna och anser att deras erfarenhet i stor utsträckning tas tillvara i utbildningen. De effekter som studierna upplevs ha fått i yrkespraktiken är framför allt att studenterna kan sätta ord på sitt handlande och reflektera över sitt eget förhållningssätt och den egna verksamheten i större utsträckning än tidigare.</p> / <p>The aim of this study was to describe how distance students in higher education experience learning. The focus of the study is the connection between the students’ professional experience/occupational practice and their learning. The survey is founded on a qualitative research perspective and has a phenomenological approach. The empirical survey was carried out through interviews with five students who train to become teachers for pre-school and pre-school class. The interviews were processed and analyzed on the basis of the research questions, and resulted in a number of general areas and themes. The results indicate that the students experience that their work affect their learning. They have a practical attitude towards their studies and relate to their work practice when studying. The students can see many advantages in working alongside their studies and consider that their experience, to a great extent, is made the most of in their education. The students experience that the effect the studies have had in their occupational practice is, above all, that the they can put<em> </em>their actions into words and reflect upon their own work to a greater extent than before.</p>

Disputats, Stockholm 2007.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden. / The purpose of this study was to examine how managers and employees experience the care for young adults with mild intellectual disabilities and if something needs to be done to make the support more adjusted to the these individuals. This was conducted with a qualitative study where two managers and two employees, who meets the target group of the study thought their profession, was interviewed. The interview guide covered the four main themes; normalization, individuality, alienation and social belonging. The results were analyzed through an inductive thematic analysis method through the theories SOC and empowerment. The most striking result was that the informants all agree that the support they have to offer isn’t adapted for the target group, especially when it comes to self-determination, building a family and labor market.

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro.  Men även hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhållandet mellan människa – Gud. För att kunna få en förståelse av hur unga vuxna formar sin tro har jag använt mig av en bearbetning av Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality”. Bearbetningen utgår från hur de två perspektiven skulle kunna komma till uttryck i talet om tro. ”Life–as religion” beskriver en hållning där auktoriteten att bestämma vad som är rätt och riktigt ligger utanför mig själv. Denna auktoritet kan vara Gud, en grupp människor, den tradition individen tillhör m.m. Vem individen ska vara bestäms av någon annan, inte av individen själv. ”Subjective–life spirituality” beskriver istället en hållning där individen och det subjektiva står i centrum. Här bestämmer individen själv och utgår från hens erfarenheter i beslutet av vad som är rätt och riktigt och hur hen vill leva sitt liv. Det heliga finns här inom människan, inte utanför. Resultatet utgår från sju individuella intervjuer med unga människor (23-29 år) som var medlemmar i Credo eller KRISS. Tre av dessa var män och fyra av dessa var kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade men utgick mycket från den intervjuades egen berättelse. Som analysmetod har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i teorin. För att fördjupa analysen har jag även lyft fram skillnader mellan mäns och kvinnors beskrivningar av tro. Det finns en rad slutsatser som man kan dra utifrån de intervjuer som jag analyserat. Gud beskrivs med ord som faller inom benämningen ”life-as religion”. Gud beskrivs som kärlek, förälder och far men också som något som är långt borta och dolt. Här finns det inga skillnader mellan Credo och KRISS eller mellan männen och kvinnorna. Jesus beskrivs bland annat som en kärleksfull, ödmjuk och rebellisk person. Han beskrivs som en brygga till Gud och som en förebild och inspiration för hur de unga ska eller kan leva. De unga från Credo trycker här på att han visar på hur de ska leva medan de unga från KRISS menar att han inspirerar individer till hur de kan leva. Förutom Gud och Jesus lyfter de unga gemenskap, gudstjänst, bön och Bibeln som viktiga för tron. Beskrivningarna av Bibeln visar på den största skillnaden mellan hur de unga från de två organisationerna väljer att beskriva sin tro. De unga vuxna från Credo beskriver Bibeln som Guds ord medan de unga från KRISS trycker på att Bibeln måste tolkas genom deras egna liv. Även beskrivningarna av auktoritet och relationen människa – Gud visar på skillnader mellan de unga vuxna i de två organisationerna. De unga vuxna från KRISS tycker att de själva har det största ansvaret för sin tro medan de unga vuxna i Credo beskriver att Gud har det största ansvaret för att deras tro är rätt och rimlig. Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality” har genom den bearbetade modellen bidragit till ytterligare ett sätt att förstå unga vuxnas beskrivningar av tro. Resultatet visar att den förståelse av tro som dominerar i de ungas beskrivningar går att finna i ”life–as religion”. / In a study conducted by the Swedish National Board of Youth Affairs from 2007 close to one out of two young people answered that they believe in a God or higher power. The study ”Religion as a resource?” (2012) shows that religion is still a resource in the life of many young people. The life- and self-understanding, that takes place in the life of young people, is in many ways independent of a church, institution and/or tradition, and any contact with religion primarily takes place in a secularized context. The young people that express that religion is an important part of their life are in minority, as are those who choose to engage in a Christian organization. KRISS and Credo, two Christian Swedish student associations are examples of such organizations. In this study I focus on KRISS and Credo by interviewing seven young adults from these organizations to see what shapes their faith.    The aim of this study is to examine how young adults relate to the traditional interpretations and expressions of faith within the Christian context they have chosen to engage in, especially how they describe God and Jesus, and if there are any differences between the two organizations.  To help in this understanding I have used Paul Heelas and Linda Woodheads theory about ”the subjective turn” and their two perspectives how people relate to religion and spirituality: ”life–as religion” and ”subjective–life spirituality” (Heelas &amp; Woodhead, 2005). A question in this study was if /how these theories can contribute to a deeper understanding of how young adults shape their faith?       The results show that although there are small tendencies toward ”subjective–life spirituality”, the descriptions given by the informants from KRISS and Credo are predominantly associated with ”life-as religion”. There are minor differences between the two organizations. However these are subtle and could be the expression of individual rather than organizational differences.