The aim of this study was to examine young adult cannabis users’ attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker’s normalization thesis, Goffman’s notion of stigma, Becker’s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone. The theory of cognitive dissonance was also used to analyze the empirics. The result shows that the interviewees experience a normalization of cannabis, although a process of stigmatization cannot be disregarded. The result also indicates that the respondent’s views of cannabis do not conform to society. The main conclusions are that cannabis is normalized in certain groups, which creates a discrepancy between the attitudes of cannabis users and Swedish society. The reasons for using cannabis are individual and one recurrent explanation is that the respondents experience less negative consequences of cannabis, compared to the effects of alcohol. These findings are supported by earlier research. In order to develop a constructive dialogue about cannabis, the understanding of these attitudes is important for social work.

No description available.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet. Den första delen gestaltar mitt agerande i mötet med barns frågor om tid i relation till en förändrad dagsstruktur. Den andra delen gestaltar min upplevelse av att jag och en kollega har olika syn på barns delaktighet i en valsituation. Utifrån berättelsen försöker jag att svara på frågor som, hur uppfattar och lär sig barn tid? Förmår förskolebarn ta rationella beslut? Kan demokrati i förskolan handla om mer än att barnen ska få välja? Jag har använt mig av skrivande och reflektion som metod. Ihop med studentkamrater och handledare har jag reflekterat utåt genom dialog. Jag har även haft en inre dialog med mig själv och reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och bygger på upplevelser, tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i människans medvetande. Reflektionen och dialogen med människor och texter har varit viktig i min process för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och kritiskt granska mig själv. Ett av de huvudsakliga resultaten är att demokrati i förskolan förutsätter pedagoger som vågar stanna kvar i tvivlen och de kritiska tankarna, som vrider och vänder på de egna föreställningarna om delaktighet, inflytande, tid, barn, vuxna och kunskap. Demokrati kan inte läras ut till barn utan det är en process som ständigt pågår och levs i vardagen. Resultaten kan inte generaliseras till alla pedagogers arbete utan det är mina egna tankar och kunskaper som har blivit fördjupade.

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

Syfte. God kondition har visats vara av speciellt värde i olika idrotter samt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. I vissa idrotts- och hälsosammanhang är billiga, enkla och tillförlitliga tester ute i fält önskvärda för att utvärdera och följa upp ett konditionsvärde. Vid 5-minuters pyramidtest (5MPT) går individer fram och tillbaka över några trappsteg placerade i pyramidform. Testet har visat sig ha en hög korrelation till maximal aerob kapacitet för äldre samt för studenter vid GIH. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelever, elitbandyspelares och äldre perso­ners resultat vid och korrelationen mellan ett vidareutvecklat 5MPT och ett maximalt syreupptagningstest (VO2max) på cykel. Målsättningen var att även att undersöka reliabiliteten för pyramidtestet? Metod. I studien deltog 63 personer. I de tre urvalsgrupperna var fördelningen 21 äldre personer, 20 bandyspelare och 22 gymnasieelever. Testpersonerna testades tre gånger vid skilda tillfällen. 5MPT, som genomfördes två gånger för att undersöka reliabiliteten, är ett så kallat skytteltest som utförs under fem minuter. Testpersonen ska tillryggalägga en sträcka på ca 4,3 m så många vändor som möjligt under testet. Via en formel beräknas personens effekt (Watt). Bestämning av VO2maxvärdet gjordes med hjälp av maximalt cykelergometertest. Testet tog mellan 6-10 minuter efter en period med uppvärmning på cykeln. Resultat. För hela populationen (n=63) framkom gentemot VO2max en stark och signifikant korrelation både för 5 MPT 1 (r=0,97) och 5 MPT2 (r=0,97). Korrelationen var för de olika undergrupperna också signifikant samt relativt stark, varierandes mellan 0,78-0,94. Resultaten vid 5MPT (effekt) förbättrades mellan första och andra testomgången med igenomsnitt 4,2% för alla. Förbättringen var signifikant för alla undergrupper utom för äldre damer (som hade en förändring med 2,9%). I arbetet presenteras två framtagna ekvationer, baserade på sambanden mellan uppmätt resultat för VO2max på cykeltestet och data vid 5MPT1 respektive 5MPT2. Slutsats. För vidare bruk i fält av 5MPT, då man vill uppskatta personers aeroba kapacitet, kan förslagsvis de två här framtagna formlerna användas. Den första formeln kan brukas vid en första testomgång av 5MPT, medan den andra formeln kan användas vid upprepning av testet på samma individ. Studien visade således en stark och signifikant korrelation mellan maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och 5MPT för samtliga urvalsgrupper. Testuppsättningen kan således, med beaktande av olika för- och nackdelar, användas i olika idrotts- och hälsosammanhang för att försöka få en uppfattning om personers konditionsnivå. 5MPT är en snabb, funktionell och billig metod att uppskatta maximal aerob effekt. / Aim. Good aerobic fitness has been shown to be of importance in various sports and for reduced risk of cardiovascular diseases. In some sport and health contexts it is desirable to utilize tests which are short, functional, simple and inexpensive for evaluating maximal aerobic power. The five-minute pyramid test (5MPT) is a shuttle test when the subject moves back and forth over some pyramid positioned steps. It has been shown that the test has a strong correlation with maximal aerobic capacity among elderly and students of physical education or health promotion. The purpose of this study was to investigate among high school students, bandy players from an elite team and older persons, how well the five minutes pyramid test (5MPT) can be used as a method to evaluate the maximal oxygen uptake compared to the established method performed on a cycle ergometer (VO2 max). Our aim was to evaluate the performance and correlation of the two tests and how the results differ between the chosen study populations. The aim was also to study the reliability of the pyramid test. Methodology. The study enrolled 63 subjects. In the three sample groups, the distribution was 21 elderly, 20 bandy players and 22 high school students. The subjects were tested at three separate occasions. The 5MPT test, performed twice to investigate the reliability, is a shuttle test during 5 minutes. The participants move back and forth a short distance (4.30 m) and as many laps as possible during the test. Power for the participants was calculated from a formula.The value for VO2max was accomplished by a cycle ergometer test. The duration of the VO2 max test was 6-10 minutes after a period of warm-up on the bike. Results. For the entire population (n = 63), versus VO2 max, there was a strong and significant correlation for 5MPT-test1 (r = 0.97) and 5MPT-test2 (r = 0.97). The correlations for all subgroups where also significant and relatively strong, varying between 0,78-0,94. The results for the 5MPT power was improved between the first and the second test with a mean value of 4,2% for the entire population. The improvement was significant for all subgroups except, for old women (who had an improvement of 2,9%). In the study we present two equations based on the relationships between results in VO2max cycle ergometer test and data in 5MPT1 respectively 5MPT2. Conclusion. For the use of 5MPT in field testing contexts, for estimating the aerobic capacity in individuals, one can as a suggestion use these two equations found in the present study. When testing 5 MPT for the first time the first formula can be used whereas the second formula can be used for repeated measures on the same individual. The study showed a strong and significant correlation between maximal oxygen uptake (VO2 max) and 5 MPT for all sample groups. The test equipment can therefore be used, although considering different advantages and disadvantages, in different sports and health contexts for estimating aerobic fitness in individuals. The 5MPT is a fast, functional and inexpensive method to estimate maximal aerobic effect

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD, för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas ytterligare för att gynna patienterna. / Living with ADHD can lead to a number of problems for the individuals receiving the diagnosis. Social- and psychological difficulties and other mental illnesses like depression and anxiety are all conditions that can occur when individuals are diagnosed with ADHD. Based on these facts it is urgent to examine young adult’s own experiences of what it means to live with an ADHD diagnosis to find ways to reduce the risks following the diagnosis. This study’s aim turns focus on young adults with ADHD, and the purpose is to increase the knowledge in what’s important after receiving a diagnosis from a nursing perspective. Four young women who all had received their diagnosis during the past year were recruited to the study. The informants were randomized from a children's psychiatric registry in Region Halland . The informants were contacted by phone and asked to participate in the study. Before the interviews started they were asked to fill in a consent form. The findings from your study clearly show a correlation between ADHD and other troubles in young adults everyday life. The majority of the informants describe feelings of exclusion with multiple failures in adaption as a result. Receiving a diagnosis contributed to get an explanation for their troubles, not only for themselves but to their environment as well. The result of the study also show the group's fear of changing health care contact mainly concerning the transition from child psychiatry for adult psychiatry. The study shows a high prevalence of trouble among individuals who have ADHD but also what an enormous personal profit it may mean getting diagnosis when the support can be individually adjusted. The study is based on only four informants and the result is therefore not possible to generalize on a larger group, however, the study can be used as background for a larger study with more informants. The current state of scientific knowledge in the field today are insufficient and most facts are based on individuals own experiences. We hope that our findings can contribute to further research that can benefit the nursing care for the patients.

Syfte: Vi vill ta reda på hur teknikutvecklingen relaterad till VoD påverkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende förändrar tv-tittandet i denna målgrupp. Teori: Denna studie använder huvudsakligen två teorier för att undersöka problemet. Den första teori som tas upp är Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och påverkan i samhället. För att vidare undersöka beteendet hos unga vuxna används Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som undersöker individualiseringens mönster inom tv-tittande. Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad på intervjuer av fokusgrupper samt personintervju. Detta stöds av en kvantitativ undersökning i syfte att skapa en triangulering för att minimera risken för en felaktig tolkning av resultatet. Resultat: Unga vuxna vill inte längre anpassa sig till tv-tablåer. Generationen blir allt mer individualiserad och vill därför välja helt på egen hand var och när de skall titta på exempelvis ett tv-program. Medieföretagen är medvetna om detta skifte från linjär-tv till VoD och således finns ett fokus på att utveckla ett mer individ-anpassat tittande. Trots individualiseringen och de förbättrade VoD-tjänsterna vill många se bland annat nyheter, större sportevenemang samt melodifestivalen via linjär-tv. Slutsats: Den största anledningen till att många gör denna övergång från linjär-tv till VoD är att de söker en flexibilitet som linjär-tv inte kan erbjuda. Flexibiliteten har gjorts möjlig genom den teknikutveckling som skett inom datorer, smarttelefoner och surfplattor. Det som lockar många VoD-användare till att fortfarande titta på linjär-tv är de sändningar som är viktiga att se i realtid. Tack vare dessa kommer förmodligen tv-tittandet finnas kvar en tid framöver, dock ser vi sjunkande tittarsiffror i de yngre generationerna vilket gör framtiden för linjär-tv oviss.

Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining påverkar funktionsförmågan under åldrandets gång och går att förebygga med olika former av styrketräning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde således att ett intresse av träning för äldre vuxna väcktes hos oss och därav också styrketräningens potentiella effekter på livskvaliteten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 år. Metod: Detta har undersökts i en grupp på femton deltagare med inspiration från aktionsforskning. Data har insamlats med hjälp av MuscleLab, SF-36v2 och memos. Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga åtta kategorier för gruppen som helhet, vilket innebär att både den fysiska och mentala hälsan har ökat i gruppen. Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvändigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förändringen i livskvalitet är beroende av en högre aktivitetsnivå i sig. Detta för att styrkan för gruppen som helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer. / Background: Research on Sarcopenia shows that muscle atrophy affects the physical functioning during aging and can be prevented by various forms of strength training. Research on muscle atrophy aroused our interest in strength training for older adults and also the strength training effects on quality of life. Aim: The aim of this study is to investigate whether an increase in physical strength and explosiveness contributes to a better quality of life in people aged between 55 and 65 years. Method: This has been explored with inspiration from action research in a group of fifteen participants. Data was collected with the instruments MuscleLab, SF-36v2 and memos. Results: Nine participants showed an increase in power development and six participants showed a decrease. Quality of life has increased in all eight categories for the group as a whole, meaning that both the physical and mental health has increased in the group. Conclusion: Increased strength and explosiveness does not, in our case, necessarily mean a better quality of life, but we consider that the change in quality of life rather depends on a higher level of activity in itself. This is because the strength of the group as a whole increased only marginally, but that quality of life has increased all the more.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Denna studie syftar till att undersöka hur individer upplever att det ökade skilsmässotalet i samhället påverkar deras attityd till långa parrelationer. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna kvinnor som delat med sig av tankar och känslor kring äktenskap, parrelationer och separationer. Studien tar avstamp i teorier kring modernitet och individualism i dagens samhälle, författade av Beck, Beck-Gernsheim och Giddens. Vidare analyseras det empiriska materialet även med hjälp av Giddens teori om det rena förhållandet och hans teori om ontologisk trygghet. Socialisationsteorin används också tillsammans med Bourdieus begrepp habitus. Studiens resultat visar att individer med skilda föräldrar är medvetna om skilsmässans utbredning i samhället och att det påverkar deras attityd till långa parrelationer. Detta kan förklaras av framförallt socialisationsteorin och habitusbegreppet. Den respondent i studien vars föräldrar fortfarande lever ihop ansåg sig skyddad från det ökade skilsmässotalet och upplevde därför inte att attityden till långa parrelationer påverkas av detta. Den mer djupgående analysen visar dock att samtliga respondenter påverkas av det ökade skilsmässotalet i samhället, även om respondenten med icke-skilda föräldrar inte själv var medveten om det. Detta genom den ökade individualismen och det moderna samhällets reflexiva natur. Resultatet utkristalliserade sig trots att studien på förhand inte avsåg göra skillnad på individer med eller utan separerade föräldrar. / This study aims to examine if individuals feel that increased divorce rates impact their attitude towards long-term relationships. The empirical data was collected through semi-structured interviews with four young women who shared their thoughts and feelings about marriage, relationships and divorces. The study is based on theories about reflexive modernity and individualization (see Beck, Beck-Gernsheim and Giddens). The empirical data is also analyzed by Giddens’ theory of the pure relationship and his theory about the ontological security. The theory of socialization is also used along with Bourdieu’s concept of habitus. The result of the study shows that individuals with divorced parents are aware of the increased divorce rates in society and that it affects their attitude to long-term relationships. This can be explained primarily by using the theory of socialization and the concept of habitus. The respondent in the study whose parents still lived together considered herself protected from the increased divorce rates and experienced therefore that this did not affect her attitude to long-term relationships. The more thorough analysis nevertheless shows that all respondents are affected by the increased divorce rates in society, even if the respondent with non-divorced parents was not aware of it herself. The increased individualism and modern societies reflexive nature can explain this. This result appeared even though the study in advance did not intend to distinguish between individuals who have been through a parental divorce and individuals who have not.