The aim of this study is to investigate young adults’ perspectives on the increased shootings in their neighborhoods and how their perspectives relate to the public debate. This study also aims to inquire what measures young adults consider works against the increased shootings. The study is based on seven semi-structured interviews with young adults aged between 20 – 30 years from Järvaområdet. The empirical data was analyzed with inductive thematic analysis and resulted in four main themes. To describe and understand some of the themes we used labeling theory and the concepts of stigma and normalization. The research shows that the experience of the increased shootings has been normalized in the public debate and between the residents in the neighborhood. One of the findings indicates that the preventive measures doesn’t seems to match the needs in the neighborhoods. The overall conclusion shows that the shooting in the neighborhoods affects all in different levels and thus shows the importance to lift the different perspectives for instance future studies.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur kvinnor i det unga vuxna formativa utvecklingsstadiet upplever att deras självuppfattning och självkänsla påverkas av Instagram. Åtta kvinnor i åldrarna 18-25 deltog. Den induktivt tematiska analysen genererade fyra huvudteman. Utvecklingsfas (respondenternas ålder i förhållande till sina upplevelser); sociala mediers funktion (respondenternas syfte med sin användning); självet och normer (vad väljer respondenterna att visa på Instagram och varför); och det sociala samspelet (hur respondenternas användning av Instagram står i relation till andra personer). Resultatet går i samklang med tidigare forskning och implicerar överlag att det som visas på Instagram tydligt kan kopplas till respondenternas ålder, självuppfattning, självkänsla och det sociala samspelet. Samtliga teman relaterade till hur respondenterna upplevde att det påverkade deras självuppfattning och självkänsla. / The purpose of this research was to investigate how women in their emerging adulthood experience how their self-perception and self-esteem is affected by Instagram. Eight women in the age 18-25 participated. The inductive thematic analysis generated in four main themes. Stage of development, (the respondents age relative to their experience); function of social media (what purpose Instagram has for the respondents); the self and norms, (what the respondents choose to show on their profile and why); and social interaction (how the respondent stands in relation to other people on Instagram). The result goes in line with previous research and implies overall that what is shown on Instagram can be clearly connected to the respondent’s age, self-perception, self-esteem and the social interaction. How the respondents experience stands in relation to how this affects their self-perception and self-esteem is discussed in every theme.

Examensarbetets syfte är att beskriva barns upplevelser om och därmed bidra med en inblick i hur relationer mellan barn och vuxna på fritidshemmet kan upplevas ur barns perspektiv. I denna studie har vi använt oss av två frågeställningar. Den första frågar hur barn upplever sina relationer med vuxna på fritidshemmet. Den andra frågar hur barn upplever sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet. Empirin samlades in genom att intervjua 31 barn på två olika fritidshem. Till stöd för analysen har vi använt oss av teorierna om relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns variationer av barnens upplevelser i de olika fritidshemmen. Dessa har vi beskrivit i tre teman varav det första temat handlar om Positiva känslor och förtroende, det andra temat handlar om Svåra känslor och det tredje temat handlar om Barns inflytande.  Första frågeställningen är Hur upplever barn sina relationer med vuxna i fritidshemmet? Resultaten i vårt första tema Positiva känslor och förtroende visar att barnen uppskattar de vuxna på fritids och tycker att de hjälper till med det som barnen behöver hjälp med. Generellt svarar barnen att de kan fråga vilken vuxen som helst när de behöver hjälp men också att det finns vuxna som de oftare frågar. Resultaten i vårt andra tema Svåra känslor visar att när de vuxna blir arga så begränsar det barnens vilja att uttrycka sig då de riskerar att få sina känslor nedvärderade. När barn inte känner sig uppmuntrade att uttrycka sina känslor riskerar det att begränsa deras vilja att uttrycka sig. I ett exempel beskriver några barn att om de vuxna blir för arga så känner de sig dumma vilket de är överens om att man inte ska behöva göra.   Andra frågeställningen är Hur upplever barnen sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet? Resultaten i vårt tredje tema Barns inflytande visar att framförallt åttaåringarna vänder sig emot att graden av inflytande inte är så hög som de önskar. Svaren handlar främst om att de planerade aktiviteterna inte är så roliga och att det finns ett tvång om utevistelse oavsett väder. Bland sexåringarna är svaren något annorlunda, de uppger att de får välja vad de vill göra. Vi uppfattar det därmed som att de båda åldersgrupperna eftersträvar olika hög grad av inflytande.

Det finns många faktorer som bidrar till hälsa varav utbildning och arbete är två bestämningsfaktorer för hälsa. Arbete bidrar till sociala relationer, personlig utveckling, betydelse för individens ekonomiska resurser, struktur i vardagen och delaktighet i samhället vilket påverkar hälsan positivt. Lika så är utbildning en bestämningsfaktor för hälsa. Utbildning leder till att lättare få ett arbete. Unga vuxna boende i socioekonomiskt utsatt område är en grupp som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. En åtgärd för unga arbetslösa i socioekonomiskt utsatt område är Ungdomspoolen VOX. Verksamhetens mål är att öka anställningsbarheten hos ungdomar 16–25 år i Varberga/ Oxhagen [VOX] området.   Studiens syfte är att beskriva hur ungdomar i ett socioekonomiskt område uppfattar Ungdomspoolen VOX:s arbete med att skapa förutsättningar till utbildning och arbete. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av empowerment och hälsans bestämningsfaktorer. Kvalitativ metod valdes med ett målstyrt urval som utgjordes av sex ungdomar aktiva i verksamheten. Dataanalysen utgjordes av manifest innehållsanalys. Resultatet utgörs två huvudkategorier kategorier; ”Praktiska aktiviteter” och ” Insatsens kännedom om områdesrelaterade behov” och visar att Ungdomspoolen skapar praktiska förutsättningar till utbildning och arbete samt att verksamhetens områdesnära relationer samt motivationshöjande bemötande också skapar förutsättningar till utbildning och arbete. Informanterna menar dock att ungdomens enskilda vilja för möjligheter behövs för att verksamheten ska möjliggöra förutsättningar till utbildning och arbete. / There are many factors that contribute to health of wich education and work are two determinants for health. Work conspires social relationships, personal development, financial resources, structur in life and participation in society, factors that positively affect health. Likewise, education is a determining factor for health. Education makes it easier to get a job. Young adults living in socioeconomic exposed areas is a group that risks ending up outside the labor market. Third sector actors affect Swedish society as the sector promotes workinclusion for exposedness groups. An organized measure for young people in socioeconomic exposed areas is the Youthpool. The aim of the activity is to increase the employability of young people aged 16–25 in the Varberga/Oxhagen [VOX] area. Work takes place in collaboration between the municipality and third sector.  The aim of the study is to describe how young people in a socioeconomic exposed area perceive the Youthpool VOX: s work to create conditions for education and work. . Empowerment and determinants of health is used as the studys theoretical perspective. Qualitative study design is used, and the work of analysis consist of manifest contentanalysis. The work of the analysis resulted in two main categories: “Practical activities” and “The iniatives knowledge of area-related needs”.  The results show that the Youthpool creates practical conditions for education and work and that the arearelated activities as motivation treatment also creates condition for education and work. However, the informants believe that the young people’s individual will for opportunities is needed for the activity to enable conditions for education and work.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera hur sysselsättning påverkar känslan av välbefinnande hos vuxna med högfungerande autism. Syftet är också att identifiera behov av ytterligare forskning. Metod: Studien genomförs som en litteraturstudie/scoping study av 16 artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras utifrån fyra teman: Sysselsättning som betydelsefull för identitetsskapande, identitetsskapande som väg till välbefinnande, psykisk ohälsa och behov av kunskap och stöd. Det finns idag olika stödinsatser för målgruppen men de är få. De stödinsatser som finns är inte optimala för vuxna med högfungerande autism. Insatserna tillgodoser inte målgruppens behov. Personer med högfungerande autism motiveras av en sysselsättning inom personens intresseområde. Slutsatser: De slutsatser som presteras berör vidare forskning på vuxna med högfungerande autism. Vidare forskning behövs överlag på vuxna med diagnosen men även vidare utveckling av tillfredställande insatser för stöd och hjälp till sysselsättning. / Purpose: The purpose of the scoping study is to identify how activities relate to the feeling of well-being in adults with high functioning autism. The purpose is also toidentify needs of further research.Method: A scoping study is used to analyze and discuss 16 articles.Result: The result of the scoping study is presented through four themes: activities as important to the development of identity, identity development as a way to wellbeing, mental illness and the need for further support and knowledge. Various support exists for the adults with high functioning autism but they are few. The support available is not specifically for adults with high functioning autism. The support does not meet their needs. Adults with high functioning autism can be motivated through their specific area of interest.Conclusion: The conclusion presented refers to the need of further research considering activities and its consequences in adults with high functioning autism. Further research is also needed overall in the field of adults with the specific diagnosis and also to develop satisfying support and help to engage in activities.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som blir allt mer frekvent i världen. Idag har cirka 50 000 personer diagnosen diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomsdebuten sker vanligtvis under en kort tidsperiod under barn- eller ungdomsåren och kräver stora omställningar i livet. Det är grundläggande att ta reda på hur personerna själva erfar livet med diabetes typ 1. Sjuksköterskan kan med den informationen ge lämpligt stöd för personerna att förbättra hanterandet och upplevelsen av att leva med diabetes typ 1. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet där de analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Två teman med fyra underteman presenterades i resultatet. Det första temat var Möjligheter och dilemman med diabetes typ 1, underteman till detta var Möjligheter med sjukdomen samt Svårigheter med sjukdomen.Andra temat bestod av Stöd från omgivningen, underteman till detta var Stöd från hälso- och sjukvården samt Stöd från familj och närstående. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 har ett stort ansvar i att uppnå god kontroll av sjukdomen för att minska riskerna för de komplikationer som kan uppstå. Rädsla för komplikationer fanns hos flera av personerna, dock upplevde några att de blev motiverade av rädslan och såg den som en möjlighet. Unga vuxna genomgår en transition där stöd från omgivningen är betydande för att ta sig an de olika situationerna som uppstår. / Background: Diabetes type 1 is a complex chronic disease that is becoming increasingly common in the world. Today, about 50 000 people are diagnosed with diabetes type 1 in Sweden. The beginning of the disease usually occurs during a short period of time during childhood or adolescence and requires major adjustments in life. It is essential to find out how people themselves experience life with diabetes type 1. With this information, the nurse can give appropriate support for the people to improve the management and experience of living with diabetes type 1. Aim: The aim of the literature review was to describe young adults’ experiences of living with diabetes type 1. Method: A literature review was chosen as the method. Ten scientific articles were included and the results were analyzed according to Friberg's method. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed.  Results: Two themes with four sub-themes were presented in the results. The first theme was Opportunities and dilemmas with diabetes type 1, subthemes for this were Opportunities with the disease and Difficulties with the disease. The second theme consisted of Support from the environment, subthemes for this were Support from health care and Support from family and relatives. Conclusion: People with diabetes type 1 have a great responsibility in achieving good control of the disease to reduce the risks of the complications that may occur. Fear of complications was present in several of the people, however some felt that they were motivated by the fear and saw it as an opportunity. Young adults undergo a transition where support from the environment is significant to deal with the various situations that occurs.

Sammanfattning Bakgrund: Patienter som är i behov av psykiatrisk slutenvård ska kunna förvänta sig ett gott bemötande från sjuksköterskan då bemötandet är avgörande för vilken relation patienten får till sjuksköterskan samt hur patienten upplever sin vårdtid. Psykiatrisk slutenvård bör fokusera på att ge patienten en känsla av sammanhang och värdighet under vårdtiden då det kan påverka patientens upplevda hälsa positivt. Syfte: Att undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom psykiatrisk slutenvård och hur det påverkar patienten. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visar att patienter känt sig väl bemötta av sjuksköterskorna då de har tagit sig tiden att prata med patienterna och hjälp dem med deras individuella behov. Andra patienter har upplevt sjuksköterskornas bemötande som negativt då de uppvisat olika former av maktmissbruk samt haft en bristande närvaro. Då sjuksköterskans bemötande har haft en negativ inverkan på relationen till patienten så har patienten valt att inte öppna sig om sina problem. Sjuksköterskans bemötande har varit avgörande för relationen till patienten och hens upplevda känsla av psykisk hälsa. Slutsats: Sjuksköterskan bör bemöta varje enskild patient med respekt, omtanke och engagemang. Patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande har påverkat patienternas psykiska mående och därmed även deras upplevda hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskans bemötande gentemot patienterna speglar sig även i patienternas upplevelse av vården och dess kvalitet. / Abstract Background: Patients in need of psychiatric inpatient care should be able to expect a good treatment from the nurse as the treatment is decisive for the relationship the patient gets to the nurse and how the patient experiences his care. Psychiatric inpatient care should focus on giving the patient a sense of context and dignity during the care period because it can positively affect the patient's perceived health. Aim: To examine the patient's experience of the nurse's treatment in psychiatric inpatient care and how it affects the patient. Method: A descriptive literature review with 10 qualitative articles. Results: The results showed that patients felt well treated by the nurses as they took the time to talk to the patients and helped them with their individual needs. Other patients have experienced the nurses' treatment as negative as they have shown abuse of power in different ways and had a lack of presence. When the nurse's treatment has had a negative impact on the relationship with the patient, the patient has chosen not to open up about her problems. The nurse's treatment has been decisive for the relationship with the patient and her perceived feeling of mental health. Conclusion: The nurse should treat each individual patient with respect, care and commitment. The patients 'experiences of the nurse's treatment have affected the patients' mental state and thus also their perceived health and well-being. The nurse's treatment of patients is also reflected in the patients' experience of the care and its quality.

Bakgrund Det finns många olika motiv till att individer väljer att äta växtbaserat. De främsta motiven är egenhälsan och etiska aspekter i form av djurrätt, men även minskad klimatpåverkan. Den största barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är informationsbrist om kosthållningen. Näringsinnehållet skiljer sig mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ, vilket kan leda till brister om mejeriprodukter helt eller delvis utesluts ur kosten. Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år. Metod Studien var kvantitativt designad och genomfördes via webbenkät i september 2020 med 125 deltagare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, kunskap- och attitydpåståenden. Data analyserades med IBM SPSS Statistics 27. Signifikansnivån p <0,05 valdes.  Resultat 117 svar analyserades, majoriteten var kvinnor, personer mellan 18–24 år och kosthållningen blandkost. Signifikanta skillnader sågs för påståendena om hälsa, etik och smak mellan kosthållningarna blandkost och vegetarian (p=0,011, p=0,023, p<0,001) samt blandkost och vegan (p<0,001, p=0,042, p=0,008). Samtliga kosthållningar var över lag mer benägna att hålla med om de påståenden som var positivt vinklade för deras kosthållning. 50-87 % svarade fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter där majoriteten svarade rätt. Inga signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna gällande kunskap och attityder. Slutsats Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning, framförallt mellan omnivorer och veganer. Kunskapen om näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ var låg hos blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan. / Background The motives for consuming plant-based diet vary, the main ones being health related and animal-welfare. Decreasing environmental impact also ranks quite high. The biggest perceived barrier to follow a plant-based diet is the lack of information regarding the diet. The nutritional content of plant-based dairy-alternatives differs from dairy-products. If dairy-products are partially or completely excluded from the diet there is a risk of nutritional deficiencies. Objective The aim of the study was to investigate the difference in attitude towards and knowledge of dairy-products and plant-based alternatives in 18-30-year-olds. Method A web-based survey was conducted in September of 2020 with 125 participants. The survey consisted of three sections with questions regarding background, knowledge of nutritional differences and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives. The data was analysed through IBM SPSS Statistics 27. The significance level was set to p<0,05. Results 117 participants' answers were in the final analysis. Most of them were women and omnivorous. Significant differences in attitude towards health, ethical aspects and taste preferences could be seen between omnivores and vegetarians (p=0,011, p=0,023, p<0,001) as well as omnivores and vegans (p<0,001, p=0,042, p=0,008). In general, the different dietary preferences were prone to agree with statements that agreed with their diet. 50-87% answered incorrectly or “Don’t know” at the knowledgestatements, except Calcium naturaly occurs in dairy products where the majority answered correctly. No significant differences were found between the age groups regarding knowledge or attitude. Conclusion Attitudes towards dairy-products and plant-based dairy-alternatives significantly differ depending on diet. The biggest differences were seen between omnivores and vegans. Knowledge about the nutritional differences between dairy-products and plant-based dairy-alternatives was low among both omnivore and pescatarian and vegetarian and vegan.

Introduktion: Fysisk aktivitet bidrar till många positiva hälsoeffekter och leder till fler friska levnadsår. Brist på fysisk aktivitet är idag ett folkhälsoproblem och många människor når idag inte upp till rekommendationerna gällande fysisk aktivitet. En bidragande orsak till att människor slutar vara fysiskt aktiva är ofta brist på motivation. Motivation, self-efficacy och empowermentinriktade insatser har en betydande roll när det gäller fysisk aktivitet och hälsofrämjande aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som skulle kunna underlätta för vuxna människor att vara mer fysiskt aktiva. Metod: Studiens design var mixed-method och datainsamlingen skedde genom en webbenkätundersökning som besvarades av 115 deltagare. Datainsamlingen gjordes med hjälp av Google Forms och den kvantitativa delen analyserades sedan med oparat t-test med hjälp av Graphpad Prism 9. Den kvalitativa delen analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visar att mer energi och ork är den främsta inre faktorn som skulle kunna underlätta att vara mer fysiskt aktiv. Mer tid i vardagen är den främsta yttre faktorn som skulle kunna underlätta att vara mer fysiskt aktiv. Majoriteten av deltagarna önskar vara mer fysiskt aktiva på fritiden. Anledningen till att människor är fysiskt aktiva är i huvudsak för att uppnå och bibehålla fysiskt och psykiskt välmående. Slutsats: Denna studie visar att många människor anser att de skulle vara mer fysiskt aktiva om de hade mer tid i vardagen och mer energi och ork. I och med dessa resultat visar det på vikten för hälsovägledare att inspirera och motivera människor till att vara fysiskt aktiva och därmed uppnå ett ökat välmående. / Introduction: Physical activity contributes to many positive health benefits and leads to more healthy years of life. Lack of physical activity is today a public health problem and today many people do not reach the recommendations regarding physical activity. A contributing reason why people stop being physically active is often a lack of motivation. Motivation, self-efficacy and empowerment have a significant part in physical activity and health promoting activities. Aim: The aim of the study was to investigate what could make it easier for adults to be more physically active. Method: The design of the study was mixed-method and the data collection was performed using a web survey which was answered by 115 participants. The data collection was done using Google Forms and the quantitative material was analyzed with unpaired t-test using Graphpad Prism 9. The qualitative material was analyzed with manifest content analysis. Results: The study shows that more energy is the main internal factor that could make it easier being more physically active. More time in life is the main external factor that could make it easier to be more physically active. The majority of the participants want to be more physically active in their spare time. The reason why people are physically active is mainly to achieve and maintain physical and mental well-being. Conclusion: This study shows that many people believe that they would be more physically active if they had more time in life and more energy. These results shows the importance for health counselors to inspire and motivate people to be physically active and thus achieve increased wellbeing.

Denna undersökning vill fylla kunskapsluckan om huruvida emojier och ljud kan komplettera varandra i vardagssituationer där användare av sociala medier inte kan höra det tillhörande ljudet till videon som spelas upp på deras smarttelefon. I denna uppsats undersöks hur unga vuxna emojisätter två olika ljudmiljöer för att ta reda på vilka emoji-mönster som kan identifieras samt vad i ljudet som väcker associationer till de emojier som deltagarna valt ut. I denna vidare studie om emojier kopplat till de auditiva egenskaperna deltar deltagarna i experimentet genom enskilda intervjuer där deras egna associationer och intryck är det centrala att analysera. De två ljudmiljöerna som tillhör experimentet gestaltar en skog oc hett kök. I resultatet och slutsatsen diskuteras de konnotativa och denotativa valen som deltagarna gjort med sina emoji-sättningar samt hur de löste problemet med emoji-bristen genom att antingen välja kombinationer av emojier eller en enstaka emoji för att kommunicera det som uppfattades från de två olika ljudmiljöerna. Med detta arbete har jag fått fram vilka emojier som deltagarna hade valt gemensamt för att beskriva ljudmiljöerna. En kvantitativ vidare studie rekommenderas för att se om deltagarna i detta experiments emoji-mönstren kan appliceras på målgruppen i en större massa.