One in three employees in Sweden experiences work-related health problems due to stress, high workload etc. This can result in ill health with problems such as anxiety and sleep problems. An increasing number of adults are changing careers due to these circumstances. This study examines which factors can impact a decision of changing careers, how the decision-making process is carried out and how a midlife career change can affect the individual’s well-being for the better. The study was based on aqualitative method with seven respondents, who had all made a career change. The study aims to answer the following questions:- Which influencing factors can lead to a career change?- What does the process of decision-making within career change look like for individuals experiencing ill health?- Can a career-change result in a better well-being, health and self-esteem?The following theories have been applied in the study: Hodkinson and Sparkes Careership theory, Albert Bandura's Theory of Self-efficacy and Work-life balance. The results of the study show that the main factors leading to a career change are mental health issues, stress and general well-being. Other common factors have been the desire to find a more meaningful job and achieve better balance in life. The result of the study also shows that the decision-making process for individuals with ill health changing careers can vary, where some underwent voluntarily and others involuntarily breaking points. The result also shows that individuals often make choices based on their action-horizon and well-known fields, but that logic, reason and emotions all come to play when changing careers. In the result it has emerged that support from relatives such as family and friends has been a significant part, but also that study and career-counselors had an important part. In terms of well-being, health and self-esteem, the results show that all respondents experience an improved overall-health after their career change.

Den genomsnittliga konsumtionen per person har tredubblats de senaste 50 åren (IGES, 2010). Forskarna menar att det kan bero på att marknadsföringen visar ett konstant meddelande som förmedlar ”desto mer du konsumerar, desto mer attraktiv och lyckligare kommer du bli.”Enligt Jordbruksverket (2016) finns det flera skäl till varför det är viktigt att följa köttkonsumtionens utveckling. De valen vi gör och besluten vi tar angående vår köttkonsumtion påverkar klimatet och miljön, vår hälsa, djurens välfärd, landsbygdens utveckling och den globala livsmedelsförsörjningen. Köttkonsumtionen ökar totalt både globalt och i Sverige. Konsumtionen påverkar flera delar av samhället och behöver bli mer hållbar, särskilt ur ett miljö- och klimatperspektiv (Jordbruksverket, 2013). Statistiken indikerar att svenskarna konsumerar mer och mer kött, dock så följer varken det ekologiska utbudet eller den ekologiska konsumtionen av kött samma trend. Denna statistik påvisar att den nivån köttkonsumtionen befinner sig på idag inte är hållbar. Då konsumtionen av kött och dess påverkan på miljön och klimatet är av hög relevans vill vi i vår studie undersöka konsumenters konsumtionsbeteende när det gäller kött genom att tillämpa Teorin om Planerat Beteende (TPB).Syftet med denna studie är att söka förklaringar till vad som påverkar unga vuxnas konsumtionsbeteende gällande deras konsumtion av kött, och hur deras beteende kan påverkas till att konsumera mer hållbart kött eller till en minskning av köttkonsumtionen.Denna studie kan vara av intresse för både politiker, myndigheter och andra organisationer inom ämnet, så väl som andra akademiker och svensken i allmänhet. Förhoppningen är att resultatet som genereras av denna studie skall kunna ligga till grund för framtagning och kommunikation av lösningar för den rådande överkonsumtion av kött som sker i Sverige. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning. Tre fokusgruppsintervjuer med fyra respondenter i varje grupp har genomförts, med män och kvinnor i åldrarna 23 till 31 år.Av studien framgår det att TPB funkar för att studera köttkonsumtionen och även att fastställa de påverkande faktorerna i deltagarnas köttkonsumtion. Studien kommer fram till att de största faktorerna som påverkar unga vuxna köttkonsumtion kan härledas till partner och befintlig information vid inköpstillfället. / The average consumption per person has tripled the last 50 years (IGES 2010). The researchers argue that it depends on marketing and the constant message of that “the more you consume the more attractive and happier you will be”.According to Jordbruksverket (2016) there are multiple reasons as to why it is important to follow the development of meat consumption. The choices and decisions that we take when it comes to our meat consumption affect the climate and environment, our health, animal welfare, rural development and the global food security. Meat consumption increases both globally and in Sweden. The consumption affects several parts of the society and it needs to be more sustainable, especially from an environmental and climate perspective (Jordbruksverket 2013). The statistics indicates that the Swedish people' meat consumption increases, but the trend does not follow the same pattern for the ecological consumption of meat. The statistics displays that the current level of meat consumption does not uphold a sustainable level. As consumption of meat and its effect on the environment are of high relevance, this study focuses on the consumer’s consumption behaviour when it comes to meat consumption by applying Theory of planned behaviour (TPB).The purpose with this study is to seek explanations on what factors affects young adult’s consumption behaviour regarding their consumption of meat, and how their behaviour can be directed towards consuming more sustainable meat products or to a curtailment of meat consumption. This study can be of relevance for politicians, agencies or other organizations, academics and the Swedish people in general. The aim is that the results from this study can serve as a foundation for identifying solutions for the current mass-consumption of meat existing in Sweden. This research has conducted a qualitative research design and three focus groups interviews with four respondents in each group has been conducted, with men and women between 23 – 31 years old.The study shows that it is possible to apply TPB on meat consumption and also for determine the influencing factors in the participants' consumption of meat products. The study concludes that the main factors affecting young adults in meat consumption can be attributed to partners and existing information at the time of purchase.

Background: Type 1 Diabetes is a disease that is present in all ages. A treatment with carbohydrate counting and flexible insulin dosing provides a freer diet and is used today in much of the world. Carbohydrate counting with flexible insulin dosing can improve the quality of life in people with diabetes. With support and training the nurse has an important role to support people in their self-care. Aim: To describe how adults with type 1 diabetes mellitus rated and felt their quality of life when using carbohydrate calculated insulin dose and to describe included studies' data collection methods. Method: Descriptive literature review of 13 articles. Literature searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Main results: After participating in a structured training regarding carbohydrate counting with flexible insulin dosing rated and experienced the adults with type 1 diabetes, an increased quality of life with greater freedom to customize their diet according to their life situation. Their knowledge of diabetes increased, which gave them a better self-control and self-esteem leading to better self-care. The number of severe hypoglycemia and the fear of them decreased with a carbohydrate calculated insulin dose. Articles used validated questionnaires as data collection methods. Conclusion: Adults with type 1 diabetes, who participated in a structured education in carbohydrate counting with flexible insulin dosing increased their quality of life in both the short and long term and got a better understanding of the disease that gave better self-control and self-esteem leading to better self-care. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som finns i alla åldrar. En behandlingsmetod med kolhydraträkning och flexibel insulindosering ger en friare kosthållning och används idag i en stor del av världen. Kolhydraträkning med flexibel insulindosering kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetes. Med stöd och utbildning inom området har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta personerna i deras egenvård. Syfte: Att beskriva hur vuxna med diabetes mellitus typ 1 skattade och upplevde sin livskvalitet vid kolhydratberäknad insulindosering samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetoder. Metod: Deskriptiv litteraturstudie av 13 artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Efter deltagande i en strukturerad utbildning i kolhydraträkning med flexibel insulindosering skattade och upplevde vuxna med diabetes mellitus typ 1 en ökad livskvalitet med en ökad frihet att anpassa sin kost efter sin livssituation. Deras kunskaper om diabetessjukdomen ökade vilket gav dem en bättre självkontroll och självkänsla vilket ledde till bättre egenvård. Antalet svåra hypoglykemier och rädslan för dessa minskade med en kolhydratberäknad insulindosering. Artiklarna använde validerade frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Vuxna med diabetes mellitus typ 1 som deltagit i en strukturerad utbildning i kolhydraträkning med flexibel insulindosering ökade sin livskvalitet både på kort och lång sikt samt fick bättre kunskap om sjukdomen som gav bättre självkontroll och självkänsla vilket ledde till bättre egenvård.

Bakgrund: Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 kräver daglig kontroll av sin livsföring. Som ung vuxen inträffar många förändringar i livet och det kan vara en utmaning att samtidigt vara drabbad av en kronisk sjukdom och lära sig att leva med denna och de känslor som sjukdomen framkallar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar av olika design. Systematisk sökning av studier i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: I de granskade studierna framkom att leva med diabetes och samtidigt växa upp och bli vuxen upplevdes många gånger svårt. Rädsla för att vara annorlunda jämfört med andra jämnåriga, känslor av att tappa kontrollen samt rädslor inför framtid och för komplikationer var vanligt. Den unga vuxna kände sig ofta begränsad och hade svårt att integrera rutiner kring egenvården i det dagliga livet. Familj och vänner hade ofta en viktig roll för den unga vuxna men det fanns även en känsla av kluvenhet gentemot anhörigas delaktighet och sitt eget ansvar för sin sjukdom och hälsa. I kontakten med hälso- och sjukvården upplevdes en del brister och missnöje. Slutsats: Många unga vuxna upplever negativa känslor kring sin sjukdom och har svårigheter att få vardagslivet att fungera. Genom att få kännedom om hur unga vuxna med diabetes upplever sin sjukdom och livssituation kan sjuksköterskans stödjande roll utvecklas. / Background: Living with a chronic disease like type 1 diabetes requires a daily control of the lifestyle. As a young adult, several changes in life occurs. During this time of life, it might be a challenge to also have a chronic disease and learn to live with the disease and the feelings who may emerge from it. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of young adults living with type 1 diabetes. Method: A literature review based of 13 qualitative studies with different designs. A systematic search in the databases Pubmed, Cinahl and PsycINFO was conducted. Result: The reviewed studies showed that living with diabetes while growing up and becoming an adult, many times felt difficult. Fear of being different from other peers, feelings of losing control and fears for the future and for complications was common. The young adult often felt limited and had difficulties with integrating routines for self-management in daily life. Family and friends often had an important role for the young adult. However, the young adults could feel ambivalent in family and friend’s participation in self-management and their own responsibility for their health and illness. In contact with the health services, young adult experienced some shortages and discontent. Conclusion: Many young adults experience negative feelings about their illness and have difficulties in everyday life. By gaining knowledge about how young adults with diabetes experience their disease and life situation the supporting role from the nurse can develop.

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för de livslånga mag-och tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit och karaktäriseras av perioder med remission och skov. Under ett skov befinner sig personen i ett utsatt läge vilket ställer stora krav på omvårdnaden där sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande och främja hälsa och att leva med sjukdomen kan påverka den upplevda hälsan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av att leva med den livslånga mag- och tarmsjukdomen IBD. Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna söktes med relevanta sökord i avsikt att besvara översiktens syfte. Utifrån studiernas resultat utformades fyra huvudkategorier. Resultat: Resultatet i översikten presenterades under fyra huvudkategorier; begränsningar i det sociala livet, värdefulla strategier i önskan att skapa en kontrollerbar vardag, känslomässig påverkan och upplevelser av möten med sjukvården. Diskussion: Upplevelsen av att leva med IBD medförde omställningar och begränsningar för personerna i vardagen. Detta diskuteras utifrån Erikssons (1994) teori om den lidande människan, utifrån litteraturöversiktens bakgrund och utifrån nya artiklar. / Background: IBD is a collective term for the life-long gastrointestinal diseases Crohn´s disease and ulcerative colitis and is characterized by periods of remission and relapse. During a relapse the person is in a vulnerable position which places great demands on nursing where the nurse´s primary task is to alleviate suffering and promote health and living with the disease can affect the perceived health. Aim: The aim of the literature review was to describe the experience of living with the life-long gastrointestinal disease IBD. Method: The literature review was based upon ten scientific studies with qualitative approach. The studies were searched with relevant keywords in order to answer the purpose of the review. The results of the studies were designed under four main themes. Results: The results of the survey were presented under four main themes; limitations in social life, valuable strategies in the desire to create a controllable living, emotional impact and experiences of encounters with health care. Discussions:  The experience of living with IBD resulted in changes and limitations of the people in everyday life. This was discussed on the basis of Eriksson's (1994) theory of the suffering human being, based on the background of the literature review and new articles.

SAMMANFATTNING   Bakgrund Antalet människor som sjukskrivs i Sverige ökar. Den vanligaste anledningen till detta är på grund av psykisk ohälsa där stress är den vanligaste orsaken. Bland unga är stress ett växande problem. Många uppger höga krav och låg självkänsla vilket kan leda till psykosomatiska besvär och olika stressymtom. Därför är det angeläget att undersöka vad som har en skyddande effekt. Att öka medkänslan med oss själva i svåra situationer har visat sig kunna påverka det psykologiska välbefinnandet. Syfte Studiens syfte är att undersöka metoder som har utvärderats med fokus på att öka självmedkänsla och förbättra det psykiska välbefinnandet. Metod Systematisk litteraturstudie som baseras på nio kvantitativa artiklar. Resultat Denna litteraturstudie visade på goda resultat på att självmedkänsla kan tränas upp med hjälp av olika interventioner. Den visade att självmedkänsla har betydelse för den psykiska hälsan och att självmedkänsla kan ha en skyddande effekt mot stress och depression. Större studier med utvärderade långtidseffekter saknas i denna studie, ändå visar resultatet att även korta interventioner har en positiv effekt. Slutsats Resultatet talar för att interventioner för att öka självmedkänsla kan användas för att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen unga. Mer forskning om självmedkänsla med avseende på ungdomar och deras psykiska välbefinnande behövs.     Nyckelord självmedkänsla, stress, unga vuxna, ungdomar

Background: Approximately 1000 children with a congenital heart disease are born in Sweden each year. Congenital heart diseases include malformations of the heart which comprise various anatomical differences. Progresses in diagnostics and treatment of the cardiac diseases have contributed to the survival of these young adults which makes a new and growing group of patients. Aim: The aim of this study was to describe young adults' between the ages of 13-40 experiences of living with congenital heart disease. Method: A literature study based on qualitative studies from Cinahl and PubMed was performed. Ten articles were analyzed by content analysis. Results: The results of the study present two main categories "accept one's heart disease" and "challenge to accept one's heart disease" with a total of ten subcategories. Conclusion: Individuals with congenital heart disease may experience their situation in various ways and they may or may not have accepted their congenital heart disease. Some individuals feel that the disease contributes to personal strength, while others are living with a constant presence of anxiety over the fact that life can change for the worse at any time.

Reading and analysing different types of texts is a way for teachers to deal with the content of the school's values and mission. The aim of the study is to examine power relations between adults and children from the aspects of adult presence, adult guidance, and children's response, and whether the books follow the discourse of their time as regards power relations between adults and children. By making teachers aware of power relations in children's literature, we hope to be able to conduct a discussion with pupils about whether or not the power relationship complies with the school's values and mission. In the study four children's books are analysed: Bill i klämman, Emil i Lönneberga, Harry Potter och De Vises Sten and Guldmysteriet.The methods of critical discourse analysis and text analysis were used to analyse power relations between the characters in the books. The analysis shows that the two older books do not reflect power relations in keeping with their own historical time, whereas the two modern books do reflect their time. The analysis also shows that power relations between adults and children cannot be generalized, and that it is not always desirable for power relations in children's literature to decpit reality.

Det finns idag en problematik med arbetsbelastningen i svensk hemtjänst. Studier visar att personalen upplever mycket stress på arbetet. Samtidigt beräknas antalet personer i 80-års åldern öka från en halv miljon till en miljon mellan år 2018 och 2052, och personalbehovet inom äldreomsorgen antas tredubblas. Med hjälp av videokommunikation är det möjligt att arbetet kan effektiviseras och arbetsbördan underlättas. En grundläggande förutsättning för det är däremot att tekniken inte upplevs som svåranvänd, varken för personal eller för vårdtagare.  Studier visar att äldre personer ofta har en längre inlärningprocess, samt mindre erfarenhet av teknik. Sju intervjuer genomfördes med deltagare med en medelålder på 68 år. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys där sex olika teman hittades. Temana innefattar Ersättning av korta visiter inom hemtjänst, Tillämpning inom vårdcentralen, Svårigheter, Inkludera anhöriga, Rädslor och Förhållning till teknik. Resultaten från intervjuerna bearbetades sedan till personor, scenarier och användarberättelser. Baserat på detta skapades ett designförslag för hur en minsta gångbar produkt (MVP) för videosamtal mellan vårdgivare och vårdtagare kan se ut. Designförslaget fokuserar på kommunikation mellan hemtjänst och äldre vuxna vårdtagare.

I den här studien har fem vuxna andraspråksinlärare intervjuats i en norrländsk inlandskommun. Syftet var att undersöka deras narrativ gällande deras lärande från deras hemländer samt deras studier i svenska i Sverige. Fokus har varit att synliggöra vilka symboliska kapital som framhävts som viktiga i lärandet i hemländerna samt i Sverige i och utanför skolan. Undersökningen visar bland annat att respondenternas tidigare skolbakgrund med hårda regler och bestraffningar har gjort dem fokuserade i klassrummet. Det visar även att man trots många år i skolan på högre utbildningsnivå inte självklart har någon fördel när man kommer till Sverige. Undersökningen visar också att sociala kontakter med svensktalande är viktiga för att lära sig svenska. Flera av respondenterna är vana att studera själv hemma. De anser att mer jobb och praktik tidigare inom sfiundervisningen skulle leda till att de lär sig mer svenska snabbare. De upplever friheten i svenska skolan som något positivt samtidigt som något nytt och främmande som leder till vissa svårigheter.