Med en växande oro för klimatförändringar har aktivister världen över protesterat mot makthavarnas bristande hänsyn till klimatproblemen. Klimatrörelsen har inte lyckats påverka det internationella, nationella och lokala miljö- och klimatarbetet i den omfattning som rörelsen ser som önskvärd. I denna studie undersöks miljöintresserade unga vuxnas attityder till och deltagande i klimataktivism. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter inom miljövetenskap och internationella relationer som alla har uttryckt ett starkt intresse för klimat- och miljöfrågor. Analysen har fokuserat på informanternas värderingar, upplevelser av olika känslor samt upplevelse av social identitet för att förstå vad som ligger till grund för attityden samt deltagandet i klimataktivism. Tre huvudteman identifierades utifrån intervjusvaren: “En önskan om att göra världen bättre”, “klimataktivism borde ej behövas” och “den ouppnåeliga aktivisten”. Resultatet visar att det finns en stor önskan om att göra världen bättre och att aktivism som metod sågs mycket positivt på. Däremot uttrycktes liten vilja till att själv delta och vara klimataktivist på grund av (1) bristande tilltro till effektiviteten i klimataktivismen, (2) att aktivism sågs som en relativt extrem aktivitet och (3) att utövarna upplevdes svåra att identifiera sig med. Sammanfattningsvis har studien medfört en ökad förståelse för miljörörelsen ur en synvinkel som sträcker sig från akademin in i dagens aktivistiska ickevåldsrörelse. Bland studiens deltagare fanns en idealistisk vilja att rädda världen, frustration kring ansvar och interna motsättningar kring attityd och identitet en dualistisk uppfattning om aktivism och en tveksamhet i att delta. / Growing concern about climate change causes activists worldwide to protest against the governing authorities' lack of regard for the Earth's climate. The climate movement has not succeeded in influencing international, national and local environmental work to the extent that the movement sees as desirable. In this study, we investigate environmentally interested young adults' attitudes towards and participation in climate activism. Semi-structured interviews were conducted with eight university students in environmental science and international relations, who all have expressed a strong interest in climate and environmental issues. The analysis has focused on the informants' values, experiences of different emotions and experience of social identity in order to understand the basis for the attitudes and participation in climate activism. Three main themes were identified based on the interview answers: "A desire to make the world better", "climate activism should not be needed" and "the unattainable activist". The result shows a great desire to make the world better and that activism as a method was viewed very positively. On the other hand, the interviewees expressed little desire to participate and be climate activists themselves due to (1) a lack of faith in the effectiveness of activism, (2) that activism was seen as a relatively extreme activity and (3) that its practitioners were difficult to identify with. In summary, the study has led to an increased understanding of the environmental movement from a point of view that extends from the academy into today's activist nonviolent movement. Among the participants in the study, an idealistic desire to save the world, frustration about responsibility and internal contradictions about attitude and identity created a dualistic perception of activism and a hesitancy to participate.

The aim of this study was to examine the collaboration between social service and healthcare from the perspective of professional’s experience regarding adults with substance abuse. The focus was therefore to examine which factors collaboration contributes to and analyse the effect on the clients. The method used was semi- structured interviews in which a total of seven professionals from the social service and health care participated and were interviewed. The results of the study were therefore based on the interviews and with the help of thematic analyses, three themes were identified. The themes include experience of collaboration, knowledge of each other’s organisations and the impact on the client. The study proved that the guideline for collaboration is unspecified and that there is a lack of knowledge among the social services and healthcare personnel about each other ́s roles and responsibilities. This leads to unrealistic expectations, conflicts of interest and different opinions on which organization should take the overall responsibility. The study also proved that these circumstances have an impact on the client which can be expressed in lack of motivation, risk of being overlooked and inadequate care for the client. These factors contribute to a lack of collaboration between the two organizations.

Denna studie syftade till att utvärdera effekter av ett webbaserat mindfulness– och medkänslabaserat program (MMSU: mindfulness och medkänsla för stressade unga) på upplevelser av stress och tidsperspektiv. Av 93 unga vuxna mellan 18-25 år identifierades 84 som stressade och fördelades slumpmässigt till MMSU eller väntelista (VL). Totalt slutförde 35 deltagare (15 i interventionsgruppen, 20 i kontrollgruppen) för– och eftermätningen av Cognitive and Affective Mindfulness Scale Revised (CAMS–R), Self–compassion Scale short form (SCS–SF), Perceived Stress Scale (PSS–14), och Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory short version (S–ZTPI). Interventionsgruppen genomförde dagliga 15-minuters övningar i mindfulness och medkänsla som pågick i två veckor. Hypotesen var att MMSU i jämförelse med VL ökar mindfulnessnivåer och självmedkänsla, samt reducerar upplevd stress, självkyla och avvikelser från en balanserad tidsperspektivprofil. Resultatet av grupp (MMSU, VL) X tid (förmätning, eftermätning) visade på interaktioner för självmedkänsla, självkyla, upplevd stress och nutid hedonistisk. Hög effektstorlek (Cohens´d) för ökad självmedkänsla dppc2=1.00 och medelhög effektstorlek för reducerad självkyla dppc2=–0.65, reducerad upplevd stress dppc2=–0.67 och förbättring av nutid hedonistisk dppc2=0.61 påträffades. Programmet i mindfulness och medkänsla ökade deltagarnas självmedkänsla och reducerade deltagarnas upplevda stress signifikant. Mindfulnessnivåer och tidsperspektiv förbättrades inte signifikant. Vi föreslår ytterligare studier som följer upp resultatet för att fortsätta studera programmets effektivitet. / This study aimed to evaluate effects of a web-based mindfulness and compassion program (MMSU: mindfulness and compassion for emerging adults) on perceived stress and time perspectives. Of 93 emerging adults between 18-25 years, 84 were identified as stressed and randomly distributed to MMSU or waiting list (VL). In total, 35 participants (15 in the intevention group, 20 in the control group) completed the follow-up of Cognitive and Affective Mindfulness Scale Revised (CAMS–R), Self–compassion Scale short form (SCS–SF), Perceived Stress Scale (PSS–14), and Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory short version (S–ZTPI). The intervention group conducted daily 15-minutes exercices in mindfulness and compassion that lasted for two weeks. The hypothesis was that MMSU compared to VL would increase mindfulness levels and self-compassion, as well as decreased levels of percevied stress, self-coldness and deviation from a balanced time perspective profile.  The result of the group (MMSU, VL) X time (pre, post) declared on interactions for self-compassion, self-coldness, percevied stress and present hedonistic. Strong effect size (Cohens´d) for increased self-compassion dppc2=1.00, and medium effect size for decreased self-coldness dppc2=–0.65, reduced perceived stress dppc2=–0.67 and medium effect size on improvement of present hedonistic dppc2=0.61 were found. The program in mindfulness and compassion increased participants self-compassion and reduced their levels of perceived stress significantly. Mindfulness levels and time perspective did not significantly improve. We propose additional studies that follow up the results to continue studying the program´s effectivness.

TEACCH är en metod som används för individer med autism. Målet är att skapa förståelse och ge hjälpsamma verktyg för individerna med autism, men även anpassa miljön till deras behov. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera tidigare forskning för TEACCH metodens effekt för barn samt vuxna individer med autism. Resultat analyseras utifrån teoretiska modeller KASAM och Empowerment. Metoden som används i studien är en scoping study. Resultatet påvisar positiva effekter av TEACCH för både barn och vuxna med autism. Områden som påvisar positiva effekter av TEACCH för både barn och vuxna med autism är kommunikation, motorik, problemskapande beteende, engagemang, socialt beteende, självbestämmande. Goda effekter av TEACCH påvisas även hos föräldrar till barnen med autism. / TEACCH is a method that is used for individuals with autism. The objectives are to create an understanding and impart helpful tools for individuals with autism, and to adjust environments to their needs. The aim of this study is to examine and analyse previous research available on the effects of the TEACCH method for children and adults with autism. Results are analysed based on the theoretical models KASAM and Empowerment. The method used in this study is a scoping study. The results demonstrate positive effects of TEACCH for both children and adults with autism. Areas that demonstrate positive effects of TEACCH for both children and adults with autism are communication, motor skills, challenging behaviour, commitment, social behaviour, and self-determination. Good effects of TEACCH were also demonstrated by the parents of children with autism.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig litteratur undersöka tillgängliga interventioner som används av professionella i arbete med vuxna individer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller autism med problemskapande beteenden samt effekten av dessa interventioner och hur de påverkat brukare. Studien genomfördes med en kunskapsöversikt, en s.k. scoping study, av 18 artiklar samt tematisk analys. Sammanfattningsvis har studien visat på att kostnadseffektiva strategiska interventioner som tar hänsyn till såväl behandlingsimplikationer som livskvalitet meningsfullt och holistisk vis. Liksom att brukarna som får lättförståeliga interventioner att förhålla sig till och som påverkar problemskapande beteende positivt ökar både begripligheten och hanterbarheten för brukarna vilket går hand i hand med såväl lågaffektivt bemötande som tydliggörande pedagogik. Liksom att interventioner som används i arbetet med problemskapande beteenden inte nödvändigtvis behöver fokusera på brukarnas beteenden för att vara effektiva. / The aim of this study is to examine available intervention methods, based on contemporary scientific literature, used by professionals in their work with adults with intellectual disabilities and/or autism with challenging behaviors, as well as their effectiveness and impact. This study consists of a scoping study of 18 articles, accompanied by thematic analysis. This study has shown that cost-effective strategic interventions that consider both treatment implications as well as quality of life are meaningful and holistic. Users who receive easy-to-understand interventions, which positively affect challenging behaviors, increase both the comprehensibility and manageability of users, which goes hand in hand with low-affective treatment and TEACCH. The study also demonstrates that interventions used in the workplace regarding challenging behaviors do not necessarily need to focus on the users' behaviors in order to be effective.

Psykisk ohälsa är ett globalt problem och unga vuxna är en särskilt utsatt grupp. Mental Health Literacy (MHL) är en modell som innefattar fyra komponenter avseende psykisk hälsa och ohälsa. God MHL bidrar till att stärka psykisk hälsa och kan vara en förutsättning för tidig upptäckt och behandling av psykisk ohälsa, det är därför viktigt med en större förståelse för unga vuxnas MHL ur ett omvårdnadsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenheter av unga vuxnas MHL. En kvalitativ metod med abduktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes på allmänpsykiatriska specialistmottagningar för vuxna och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra teman: erfarenheter av unga vuxnas förståelse att kunna uppnå och upprätthålla god psykisk hälsa, erfarenheter av unga vuxnas förståelse för psykiatriska tillstånd och hur de behandlas, erfarenheter av unga vuxnas upplevelse av stigma relaterat till psykisk ohälsa samt erfarenheter av unga vuxnas hjälpsökande. Unga vuxna har en ökad kunskapsnivå gällande psykiatriska tillstånd men en bristfällig förmåga att omsätta kunskapen till ett adekvat självomhändertagande. Vissa diagnoser var mer stigmatiserande och det fanns oklarheter angående hjälpsökande. Sjukvårdens kunskap om unga vuxnas MHL behöver förbättras för att främja god personcentrerad omvårdnad. Forskning inriktad på implementering av personcentrerad psykiatrisk vård behövs. / Mental illness is a global problem, and young adults is a vulnerable group. Mental Health Literacy (MHL) is a model that includes four components relating to mental health and illness. High levels of MHL contributes to strengthening mental health, can prerequisite early detection and treatment of mental illness, it´s therefore important to increase understanding of young adults’ MHL from a nursing perspective. The aim of the study was to explore mental health nurses’ experiences of MHL among young adults. Qualitative method with an abductive approach was used. The datamaterial was analyzed with qualitative content analysis. Ten semi-structured were conducted at psychiatric specialist clinics for adults. The results showed four themes: experiences of young people’s understanding for obtaining and retaining mental health, experiences of young people’s understanding of mental illness, experiences of young people and stigma in relation to psychiatric conditions, and experiences of young people’s help-seeking. Young adults have an increased knowledge regarding psychiatric conditions but lack ability to convert the knowledge into adequate self-care. Some diagnoses are more stigmatizing, and there´s uncertainty where the young adults can receive help for their mental illness. The health care organization needs better knowledge of young adults' MHL to promote psychiatric person-centred care.

Hem och hemkänsla är i följande uppsats definierat som ett läge eller tillstånd snarare än begrepp. I uppsatsen analyseras unga vuxnas definition av hem i syfte att kartlägga specifika mönster och aspekter som kan anses viktiga i meningsskapandet av hem och hemkänsla. I studien presenteras tidigare forskning på hem och hemmiljö och kompletteras med utsagor från unga vuxna i Malmö genom intervjuer utförda i deras privata hem. Genom inspiration från Henri Lefebvres rumsteori där rummet kan förstås utifrån tre aspekter i symbios med varandra, utforskar studien på vad sätt rumsliga praktiker har del i unga vuxnas etablering av hemkänsla. Ytterligare diskuteras människans vardagliga praktiker, rutter, och nätverk som inverkande faktorer i hur unga vuxna tillskriver platser betydelsen av hem. Genom en teoretisk förståelse av begreppet platskänsla (Easthope, 2004) undersöks vidare kopplingar mellan identitet och tidigare erfarenheter och upplevelser av hem och hemmiljö i relation till ett samtida hemskapande bland unga vuxna.  Genom att lyfta medvetna såväl som omedvetna delar av hemskapande, ämnar studien tillskansa ny förståelse kring definitionen av hem och hemkänsla med fokus på unga vuxna i åldrarna 20-35 år. Sammanfattningsvis manifesteras i denna studie att rum och platser fungerar som gränsöverskridande strukturer i vilka människan skapar mening genom upplevelser och föreställningar om hem. / The following thesis defines home and the feeling of home as more of a state of mind than a concept. Young adults’ perception of home is analyzed in this thesis through mapping out aspects and patterns which may shed insight into how home and the feeling of home is perceived and created. This thesis furthers research undertaken in previous studies on home and domesticity, as well as shed light on how young adults in Malmö perceive home through interviews in their private homes. Through taking inspiration from Henri Lefbvres theory of production of space, in which space can be perceived through three interrelated aspects, this study aims to explore how spacial practices contribute to young adults’ formation of a sense of home. Everyday practices, routines, and networks are all factors that have the potential to influence how young adults ascribe the meaning of home to places. Through a theoretical framework and understanding of the concept sense of place (Easthope, 2004) the study further examines the potential connections between identity and previous experiences of home and home environments in relation to contemporary home making among young adults.  By highlighting both conscious and unconscious elements of homemaking, the study looks to provide an alternative understanding of the definition of home and sense of home, focusing on young adults aged 20-35. To conclude, this paper demonstrates that spaces and places function as cross border structures in which people create meaning through experiences and perceptions of home.

Människors rörelsemönster har förändrats under de senaste decennierna till följd av den digitala utvecklingen och det har uppkommit en ökad benägenhet att sitta still, ofta framför skärmar, under både arbetstid och fritid. Detta riskerar ur ett folkhälsoperspektiv att få negativa konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan, där alla åldersgrupper i samhället drabbas.  Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas förståelse om skärmtid och fysisk aktivitet i det dagliga livet. För att göra detta användes en kvalitativ metod med ett urval av unga vuxna. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades sedan med en manifest kvalitativ innehållsanalys.  I resultatet framkom det en osäkerhet kring begreppet skärmtid och hur det kan tolkas. Informanterna associerade skärmtid som något negativt, med konsekvenser som inkluderade fysiska manifestationer i form av huvudvärk och trötthet, samt att dessa kan påverka motivationen att vara fysiskt aktiv. Det lyfts hur detta kan vara svårt att påverka och att externa faktorer spelar in i det. Det synliggörs emellertid positiva aspekter av begreppet, där vikten av att finna en balans mellan skärmtid och fysisk aktivitet betraktas som viktig. Det framkommer att skärmtid kan användas för att öka motivationen för fysisk aktivitet och att sociala medier kan vara ett verktyg i detta. Ytterligare en positiv aspekt av skärmtid är dess möjliggörande för det sociala livet. Utifrån detta kan en slutsats dras att skärmtid är ett mångfacetterat begrepp med en påverkan på fysisk aktivitet i dels en positiv riktning, dels en negativ.

Två bivariata regressionsanalyser har utförts med syfte att studera om social jämförelse av förmåga på sociala medier kan predicera självkänsla och livstillfredsställelse hos unga vuxna i Sverige. I studien medverkade 81 personer, varav 55 deltagare var kvinnor (m = 23,4 år, s = 2,9 år) och 26 män (m = 23,7 år, s = 3,1 år). I en enkätundersökning fick deltagarna skatta sitt användningsmönster på sociala medier (SNSUN) och besvara tre olika instrument som avsåg att mäta social jämförelse av förmåga (INCOM), självkänsla (SISE) och sin tillfredsställelse i livet (SWLS). Resultatet visade att social jämförelse av förmåga på sociala medier kan predicera självkänsla och tillfredsställelse i livet hos unga vuxna. Modellen för deltagarnas predicerade självkänsla visade en förklarad varians på 16,5 % och modellen för livstillfredsställelse uppgav endast en förklarad varians på 5,6 %. Modellen med självkänsla och social jämförelse av förmåga som prediktorvariabel hade tre gånger större förklaringskraft vilket stärker antagandet om att sociala jämförelser på sociala medier har en större inverkan på unga vuxnas självkänsla. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan män och kvinnor, avseende på social jämförelse av förmåga på sociala medier (t = 2,490, df = 79, p = 0,015). Kvinnorna jämförde sig i högre grad på sociala medier än männen i studien. Det framgick dock inte att det fanns någon skillnad mellan kön, avseende på självkänsla och tillfredsställelse i livet. Unga vuxna upplever däremot en viss saknad av tillfredsställelse i livet, vilket kan bero på den höga användningen av sociala medier och positiva ideal som framställs på dessa plattformar. Förklaringskraften anses låg för unga vuxnas livstillfredsställelse i relation till deras sociala jämförelser på sociala medier. För framtida studier hade det varit av betydelse att genomföra en multipel regressionsanalys där fler förklaringsfaktorer inkluderas för att stärka föreliggande resultat i studien. / Two bivariate regression analyses were conducted to study whether social comparison of ability on social media can predict self-esteem and life satisfaction among young adults in Sweden. The study involved 81 participants, of which 55 were women (M = 23.4 years, SD = 2.9 years) and 26 were men (M = 23.7 years, SD = 3.1 years). In a survey, participants rated their social media usage patterns (SNSUN) and completed three different instruments aimed at measuring social comparison of ability (INCOM), self-esteem (SISE), and life satisfaction (SWLS). The results showed that social comparison of ability on social media can predict self-esteem and life satisfaction among young adults. The model for participants' predicted self-esteem showed an explained variance of 16.5%, while the model for life satisfaction indicated an explained variance of only 5.6%. The model with self-esteem and social comparison of abilities as predictor variables had three times greater explanatory variance, reinforcing the assumption that social comparisons on social media have a more significant impact on young adults' self-esteem. The results revealed a significant difference between men and women regarding social comparison of abilities on social media (t = 2.490, df = 79, p = 0.015). Women compared themselves more on social media than men in the study. However, there was no difference between genders in terms of self-esteem and life satisfaction. Young adults experience a certain lack of life satisfaction, which may be due to their high use of social media and the positive ideals presented on these platforms. The explanatory variance is considered low for young adults' life satisfaction in relation to their social comparisons on social media. For future studies, it would be significant to conduct a multiple regression analysis including more explanatory factors to strengthen the current study's results.

This qualitative study aims to analyze how social workers who work with social assistance view young adults who are unemployed and receiving financial support, as well as how the social workers describe their work with this target group. This was examined through interviews with six different social workers. The interview material was analyzed using Van Oorschot and Halman's (2000) analytical framework on explanations for poverty. The analytical framework addressed two dimensions in the form of social and individual, as well as blame and fate. Based on these dimensions, following explanatory models were created: individual blame, individual fate, social blame and social fate. The results show that all four explanatory models appear in the social workers' reasoning about the target group although, some models occured more frequently. In the social workers' reasoning about how they described the target group, a pattern of the social dimension and especially social blame emerged, while the reasoning about how the social workers work with the target group showed the individual dimension with a focus on individual blame. The conclusion is that the social workers view young adults who are unemployed and receiving social assistance differently from how they work with the target group.