Syftet med denna uppsats var att undersöka organiseringen av socialarbetares förändringsarbete med unga vuxna som mottar ekonomiskt bistånd, samt vad för hinder och möjligheter socialarbetarna själva upplever att det finns i arbetet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med sex socialarbetare. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på insamlat datamaterial och resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning, organisationsteori samt teori om samverkan. Resultatet visade att organiseringen av arbetet kring målgruppen unga vuxna på ekonomiskt bistånd är en minimal sådan och att socialarbetarnas upplevelse är att de största hindren i förändringsarbetet medmålgruppen är svag samverkan, begränsat handlingsutrymme på gräsrotsnivå men också de unga vuxna själva. Resultatet uppmärksammade socialarbetarnas missnöje med samverkan, både med andra myndigheter och inom hierarkin på den egna myndigheten. Det begränsade handlingsutrymmet var också ett framträdande hinder och socialarbetarna uttryckte frustration över skillnaden i vad de kan erbjuda målgruppen, i relation till vad de ser för behov. Socialarbetarna hänvisade också till målgruppens attityd och motivation som ett stort hinder, speciellt tillsammans med ovannämnt: svag samverkan och begränsat handlingsutrymme. Detta då det framlades att insatser som arbetar med just attityd och motivation är otillräckliga. Avslutningsvis fastslogs det att möjligheter i arbetet med målgruppen ligger främst i bättre samverkan med andra aktörer och inom myndigheten för att kunna erbjuda bättre stöd för de unga vuxna som står längst ifrån arbetsmarknaden. / The purpose of this essay was to examine the organization of social workers’ work with young adults who are recipients of welfare, and what obstacles and possibilities the social workers themselves see in the work. To do this, a qualitative method was chosen, and five social workers were interviewed. A qualitative content analysis was used on the collected data, and the results were analyzed using previous research, organizational theory, and theory of cooperation. The results showed that the organization of work with the target population of young adults who are recipients of welfare is minimal. In addition, the social workers’experience is that the biggest obstacles in their work with the target population is weak cooperation, limited capacity for action at a grassroot level, and the young adults themselves.The results pointed out a discontent amongst the social workers in relation to cooperation, both regarding other agencies as well as within their own agency. The limited capacity for action was also a prominent obstacle, and the social workers expressed frustration over the difference in what they can offer the young adults in proportion to what they see is needed. Moreover, the social workers also noted that the target populations’ attitude and motivation is a huge obstacle, especially along with previously stated hurdles: weak cooperation and limited capacity for action. This is because according to the social workers, the support offered regarding working with attitude and motivation is inadequate. Lastly, the social workers established that the possibilities within this kind of work lies in better cooperation with other agencies and within their own ranks to be able to offer better support to the young adults who are furthest away from the labor market.

Dagens bostadsmarknad är omfattande och påverkar alla på olika vis. Syftet med uppsatsen är att belysa unga vuxnas upplevelser på bostadsmarknaden samt studera hur dessa problem skulle kunna bemötas med tänkbara lösningar. För att studera detta har en kvalitativ ansats antagits med semistrukturerade intervjuer med unga vuxna och tjänstepersoner som arbetar med frågan på daglig basis. I uppsatsen kan det konstateras att det finns brist på bostäder som matchar unga vuxnas behov. Detta har resulterat i att unga vuxna tvingas bo kvar i boendesituationer som fått dem att må dåligt både fysiskt och psykiskt. Denna otillgänglighet på goda bostäder tyder på att det förekommer en orättvisa och ett utanförskap där unga vuxna inte får ta del av bostäder på samma villkor som andra samhällsgrupper. I syfte att bemöta detta har ett antal olika lösningsåtgärder presenterats som omfattar både kortsiktiga- och långsiktiga lösningar. / Today's housing market is extensive and affects everyone in various ways. The purpose of the essay is to shed light on young adults' experiences in the housing market and to study how these problems could be addressed with possible solutions. To study this, a qualitative approach has been adopted with semi-structured interviews with young adults and officials who work with the issue on a daily basis. In the essay, it can be stated that there is a lack of housing that matches the needs of young adults. This has resulted in young adults being forced to stay in housing situations that made them feel unwell both physically and psychologically. This unavailability of good housing indicates that there is an injustice and exclusion where young adults are restricted from getting access to housing, on the same conditions as other social groups. In order to address this, a number of different solution measures have been presented both in short- and long-term perspectives.

Bakgrund: Förmågan att kunna lokalisera ljud är en binaural process som försvåras i samband med hörselnedsättning, eftersom tillgången till akustiska ledtrådar begränsas. Hörapparattillverkare strävar efter att främja användarnas tillgång till dessa ledtrådar genom nya innovationer. Den vanligaste modellen av hörapparat är i dagsläget bakom-örat-apparaten med högtalarenhet i hörselgången (RIE). Modellens mikrofonplacering bakom örat tillåter inte användaren att utnyttja öronmusslans akustiska egenskaper som hjälper vid ljudlokalisation. En hörapparattillverkare har därför tagit fram en ny teknik (M&RIE) som implementerar en ytterligare mikrofon placerad i hörselgången som bland annat syftar till att gynna användarens förmåga att lokalisera ljud. Syftet med denna studie är att undersöka ljudlokalisationsförmågan i horisontalplan med de två högtalarenheterna “M&RIE” och “RIE” hos normalhörande vuxna. Metod: 18 normalhörande deltagare genomförde tre lokalisationstest med respektive teknik. Signalerna i testen bestod av ett pulserande brus, en biltuta samt en ringklocka. Resultat: RIE presterade generellt bättre än M&RIE i lokalisationstestet vid samtliga signaler. En mindre andel bak-fram-förväxlingar skedde vid lokalisation med RIE än med M&RIE. Slutsatser: Den begränsande faktorn att M&RIE behöver anpassas med täta domer leder till nackdel i lokalisationsförmåga vid anpassning för mild hörselnedsättning. Undersökningen indikerar att fördelen av en öppen anpassning hos RIE är större än fördelen av en extra mikrofon i hörselgången för normalhörande deltagare vid horisontell ljudlokalisation. / Background: The ability to localize sounds is a binaural process that is limited by hearing loss due to a decreased access to acoustic cues. Hearing aid manufacturers strive to promote users' access to these cues through new innovations. Currently, the most common type of hearing aid is the behind-the-ear device with the speaker unit located in the ear canal (RIE). The model's microphone placement behind the ear does not allow the user to take advantage of the acoustic properties of the pinna, which aid sound localization. Therefore, a hearing aid manufacturer has developed a new technology (M&RIE) that implements an additional microphone placed in the ear canal, which aims to benefit its users' ability to locate sounds. Aim: The aim of this study is to investigate the ability to locate sound in the horizontal plane using the two speaker units "M&RIE" and "RIE" in normal-hearing adults. Methods: 18 normal-hearing participants performed three localization tests with each technology. The signals in the tests consisted of a pulsating noise, a car horn, and a bicycle bell. Results: RIE generally outperformed M&RIE in the localization test for all signals. A lower percentage of back-front-confusions occurred in localization with RIE than with M&RIE. Conclusions: The limiting factor that M&RIE must be fitted with occluded domes leads to a disadvantage in the localization ability when fitted for mild hearing loss. The study indicates that the advantage of an open-fit in RIE is greater than the advantage of an extra microphone in the ear canal for normal-hearing participants in horizontal sound localization.

Bakgrund: Epilepsi är klassat som en folksjukdom, ca 50 miljoner människor i världen har diagnosen. Epilepsi innebär att personen har ett kroniskt anlag för att få oprovocerade epileptiska anfall.  Syfte: Syftet var att undersöka vuxna personers upplevelser av vardagslivet med epilepsi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i CINAHL och Medline samt kompletterandes med en frisökning. Artiklarna är skrivna mellan 2012 och 2022. Analys av elva artiklar skedde med hjälp av Fribergs granskningsmall.  Resultat: Personerna upplevde rädsla för anfall, stigmatisering och utanförskap. Epilepsianfall orsakade frustration då de hindrade personernas vardagsliv.  Vårdmöten var en del i vardagslivet, upplevelserna av dessa var individuella. Personerna behövde omvärdera drömmar och mål som en följd av epilepsin. Detta upplevdes ansträngande och när omvärderingen skett fortlöpte livet i en ny riktning. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt vardagsliv. De använde direkta problemlösande metoder, fysisk aktivitet, psykisk bearbetning, informatik och stöd från omgivningen.  Slutsatser: Alla upplevde vardagen med diagnosen olika. Det finns behov av vidare, mer specifika studier. Utveckling av information för vårdpersonal, samhället och individer är vitalt för att skapa möjligheter för en god och fungerande vardag. / Background: Epilepsy is classified as an endemic disease. Around 50 million humans have the diagnosis around the world. Epilepsy is a chronic predisposition for unprovoked epileptic seizures.  Aim: Describe adult people's everyday life with epilepsy. Method: A qualitative study with an inductive approach. The article search was made in CINAHL and Medline, with a complementing free search. The articles are written between 2012-2022. Twelve articles were analysed with the Friberg’s review template.   Result: The individuals experienced fears of seizures, stigmatization, and exclusion. Epileptic seizures caused frustration as they hindered people's everyday lives, this was managed with the help of information and relatives. Healthcare meetings were part of everyday life, the experiences varied. The persons needed to reassess dreams and goals because of their epilepsy. This was a taxing process and afterwards life continued in a new direction. The people used different strategies to manage their everyday life. They adopted direct problem-solving methods, physical activity, mental processing, informatics, and support from society. Conclusion: All subjects experienced everyday life with the diagnosis differently. There is a need for more specific studies. Development of information for healthcare professionals, society and individuals is vital to create opportunities for a good and functioning everyday life.

Bakgrund: I primärvården arbetar både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad förståelse om sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av bemötandet med unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning. Telefonrådgivning är en stor del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentralerna. Det är av vikt att ha och regelbundet utveckla sin kompetens om psykisk ohälsa då det är en växande grupp. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning i primärvården.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentraler i södra Sverige. Analysen skedde genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta sjuksköterskor upplever att de har kunskap om hur de ska bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa i telefonrådgivning dock önskar de en fördjupning av sin kompetens för att göra samtalen bättre. De önskar flödesscheman för att inte missa viktiga frågor. Det upplevs som en viktig del i anamnesen att ställa frågor om suicidrisk eller om det finns tankar på självskadebeteende. Tiden upplevs vara en stor utmaning i samtalen. Slutsats: Det finns ett stort behov av att söka för psykisk ohälsa för unga vuxna. Sjuksköterskorna upplevdes trygga i rådgivningen men önskade ytterligare utbildning i psykisk ohälsa för att förbättra samtalen. Tidsbrist påverkar förmågan att göra en utförlig anamnes och stötta unga vuxna med psykisk ohälsa. Att ställa frågor om suicid är en naturlig del i samtalen om psykisk ohälsa. En ökad kunskap kan bidra till att stärka patientsäkerheten. / Background: Both graduate nurses and specialist nurses work in primay care settings. A deeper understanding of nurses´ experience of meeting young adults with mental illness during telephone consulting is necessary which is a substantial part of working in primary care settings. It is important to have and increase knowledge of mental illness as it is growing.     Aim: To describe nurses’ experience of meeting young adults with mental illness via telephone consultations in primary care.  Method: Qualitative method with an inductive design was chosen. Data was collected using semi-structured interviews. Nine nurses who works with telephone consultations in primary care in southern Sweden participated. Data was analyzed with inductive content analysis.  Results: The majority of the nurses have knowledge about meeting young adults with mental illness in telephone consulting but desire to deepen the knowledge to improve call quality. They wish to have a flowchart to avoid missing important questions. It is an important part of the nursing anamnesis to ask about suicide risk and risk of self-harm. Time is a considerable challenge in the call.   Conclusion: There is a big demand on seeking care for mental illness for young adults. The nurses felt secure in telephone consulting but wished for more knowledge to improve call quality. Lack of time effects the possibility to make a detailed anamnesis and support the the young adult with mental illness. It felt like a natural part of the call to ask about suicide and risk of self-harm. Improved knowledge could improve patient security,

To get closer to an answer to the questions of how the pandemic affected one's mental health after the pandemic, but also how it affected one's church involvement and one's own faith in God, interviews were conducted with five young women, aged 19–25 years. I used a mixed method, namely three short questionnaires where the informants had to assess their mental, existential, physical, and social health, as well as describe their church involvement, before, during and after the pandemic. These questionnaires were then the basis for the interviews, where they had to nuance their answers even more. In this way, the study's material and empirical data were collected. This was then analyzed based on selected theories dealing with coping, religious coping, meaning-based coping, and spirituality processes. The results of the study show that the pandemic affected the informants in different ways and to different extents. What one brought into the pandemic when it comes to one's mental, existential, physical, and social health tends to influence how one coped with it and what consequences the pandemic created for one's well-being. On the other hand, most of the informants expressed that they take with them new perspectives and lessons learned from the pandemic that they did not have in the same way before. Much of what they mention is that you learned how the body works and that your well-being is better from physical activity, or that now, after the pandemic, you can choose in a different way what you want to be involved in when it comes to the social aspect, but also concrete social interactions and relationships. They prioritize their well-being and well-being in a different way.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i modern tid och statistik från 2017 visar att uppskattningsvis 970 miljoner människor världen över lider utav någon form av psykisk sjukdom eller missbruk. Samtidigt förvärras den globala uppvärmningen, och klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot den mänskliga civilisationen, och därmed även folkhälsan eftersom den påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna påverkas av att leva i en tid med klimatförändringarna som ett existentiellt hot. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderar tio vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed och sökmotorn Google Scholar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Totalt tre huvudteman fyra subteman kunde utvinnas från den tematiska analysen som ansågs vara klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan; Oro inför framtiden, ledsamhet/depression, stress, ångest, maktlöshet, hopplöshet och vardaglig funktion. Slutsats: Litteraturstudien visade att tonåringar och unga vuxna känner stor oro inför framtiden och upplever komplexa känslor och psykiska besvär, såsom klimatångest, maktlöshet, hopplöshet och stress som påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet negativt. Resultatet visade även att andra åldersgrupper också upplever klimatångest och känner oro inför framtiden, samt att det finns skillnader mellan kön som vittnar om ojämlika förhållanden i psykisk hälsa i relation till klimatförändringarna. / Mental health issues are one of the biggest threats to public health today, and studies from 2017 shows that approximately 970 million people around the world are suffering from some form of psychological disease or addiction. Teenagers and young adults are especially at risk to suffer from mental health disorders. At the same time, global warming is becoming one of the biggest threats to human civilization, as well as to public health in general in terms of physical and mental health. Aim: To investigate the impacts of climate change on mental health and wellbeing of teenagers and young adults. Method: A structured literature review including ten scientific research articles, retrieved from the database Pubmed, and the search engine Google Scholar. The articles were analyzed using a thematic analysis. Results: The thematic analysis produced seven themes; concern about the future, sadness/depression, stress, anxiety, powerlessness, hopelessness, and everyday function. Conclusion: The literature review reveals that climate change is affecting the mental health and wellbeing of children and young adults in a negative way, and that the target group is dealing with difficult emotions like climate anxiety, powerlessness, hopelessness, and deep concern about the future. The results are also indicating that other age groups are also experiencing the same negative mental health impacts, and that there are existing differences among sexes and inequality concerning mental health impacts from climate change.

Up until now, there has only been a limited amount of research in the field of online self- presentation in combination with young adults transitioning from a social to a professional self online. The purpose of this thesis is to extend the existing literature and address the gap by exploring how students present themselves before, during and after the transition from university to work. The study was built on the self-presentation theory by Erving Goffman (1959) in combination with the role identity theory as well as the career development framework by Donald Super (1980). To answer the research question and fulfill the purpose of this study an exploratory research method in combination with a qualitative, inductive research approach was chosen. Ten long, semi-structured, in-depth interviews were conducted using the long interview guide by McCracken. Individuals from Germany and Sweden between the ages of 21 and 26 were interviewed. The main findings showed that young adults categorize social media networks into two categories: private (social) and public (professional) applications. Individuals of the establishment phase meaning after transition to work represent a more professional self and alter other parts of the self. This process takes place over time and the representation of a professional self increased in importance and relevance. Individuals of the exploration phase meaning before transitioning to work show intentional behavior patterns towards their social self but not professional self. Therefore, the further individuals move towards the next life phase the more the presentation of the self moves towards a professional and intentional appearance online when in front stage. When in backstage privacy settings enable a carefully chosen audience for the more private self to be shared. The process of online self-presentation on social media is still a more intuitive process but the transition between different types of self can be linked to a stronger identification with a new life role. / Fram tills nu har det endast gjorts en begränsad mängd forskning inom online-självpresentation i kombination med unga vuxna som övergår från ett socialt till ett professionellt online-jag. Syftet med denna uppsats är att utöka den befintliga litteraturen och ta itu med kunskapsgapet genom att utforska hur studenter presenterar sig före, under och efter övergången från universitet till arbete. Studien byggdes på självpresentationsteorin av Erving Goffman (1959) i kombination med rollidentitetsteorin och karriärutvecklingsramen av Donald Super (1980). För att besvara forskningsfrågan och uppfylla syftet med denna studie valdes en explorativ forskningsmetod i kombination med en kvalitativ, induktiv forskningsstrategi. Tio halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes med hjälp av McCrackens långa intervjuguide. Individer från Tyskland och Sverige i åldern 21 till 26 år intervjuades. De viktigaste resultaten visade att unga vuxna kategoriserar sociala medier i två kategorier: privata (sociala) och offentliga (professionella) användningsområden. Individer från etableringsfasen, som innebär fasen efter övergång till arbete, representerar ett mer professionellt jag i jämförelse med andra delar av jaget. Denna process sker över tid och representationen av ett professionellt jag ökade i betydelse och relevans. Individer i utforskningsfasen, vilket innebär fasen innan övergång till arbete, visar avsiktliga beteendeförändringar mot sitt sociala jag men inte mot det professionella jaget. Följaktligen, desto längre individer rör sig mot nästa livsfas, desto mer rör sig självpresentationen mot ett professionellt och avsiktligt framträdande online när de befinner sig på den publika scenen. När de befinner sig i bakgrunden kan det mer privata jaget delas för en noggrant utvald publik. Processen med självpresentation online på sociala medier är fortfarande en mer intuitiv process men övergången mellan olika typer av jag kan kopplas till en starkare identifiering med en ny livsroll.

Diabetes Mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som medför drastiska livsstilsförändringar samt kräver ständig planering och anpassning i vardagen för att optimera god egenvård och förebygga kort- samt långsiktiga komplikationer. Det är således av intresse att utforska barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1 under den redan utmanande tidpunkten i livet som utgörs av tiden mellan barndom och vuxenliv. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Vald metod för följande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ design som utgångspunkt för data. Funnet resultat belyser att barn och unga vuxna med diabetes typ 1 upplever utmaningar med psykisk ohälsa relaterat till ångest och oro samt rädsla för komplikationer. Likaså synliggörs omgivningens påverkan på individens egenvårdsförmåga, orsakat av stigmatisering och okunskap gällande diabetes typ 1. Fortsättningsvis belyser resultatet hur relationer i olika former kan påverka egenvårdsförmågan genom upplevelsen av emotionellt och praktiskt stöd samt adekvat informationsgivande. Slutligen visar resultatet hur acceptans och integrering av diabetes typ 1 i livet påverkar tillvarons samtliga aspekter; från identitet, följsamhet och ansvar, till inverkan på vardag, relationer och framtidsplanering. Under diskussionen tillkommer reflektioner om de subjektiva upplevelserna av att leva med diabetes typ 1, utgjort av egenvårdsförmåga, synen på sig själv samt relationen till omgivningen och andra, samt en reflekterande metoddiskussion om litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet och etiska medvetenhet. / Diabetes Mellitus type 1 (T1D) is a chronic disease that entails drastic lifestyle changes and requires constant planning and adaptation in everyday life to optimize good self-care and prevent short- and long-term complications. It is therefore of interest to explore children's and young adults' experiences of living with T1D during the already challenging time between childhood and adulthood. The purpose of this literature study is to shed light on children and young adults' experiences of living with diabetes type 1. The chosen method for the following study is a literature review with a qualitative design. The results highlight that children and young adults with T1D experience challenges with mental illness related to anxiety and worry as well as fear of complications. Likewise, the influence of the environment on the individual's self-care ability is made visible, caused by stigmatization and ignorance regarding type 1 diabetes. The result further highlights how relationships in various forms can affect self-care ability through the experience of emotional and practical support as well as adequate information provision. Finally, the results show how acceptance and integration of T1D affects all aspects of life; from identity, compliance and responsibility, to the impact on everyday life, relationships and future planning. During the discussion, reflections are added on the subjective experiences of living with T1D, consisting of self-care skills, the view of oneself and the relationship with the environment and others, as well as a reflective methodological discussion on the scientific quality and ethical awareness of this literature study.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.