Inledning: Tystnad finns alltid närvarande i den terapeutiska processen och blir ett utrymme föromedveten kommunikation där latenta budskap kan förmedlas bortom orden. I samtidaforskning har det visat att tystnaden som uppstår hos psykoterapeuten och den unga vuxna kanupplevas som hindrande av den unga vuxna och skulle kunna påverka behandlingsresultatet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka legitimerade och verksamma psykoterapeuters erfarenheter av sin egen och den unga vuxnas tystnad som uppkommer i den terapeutiska processen i psykodynamisk psykoterapi med patienter som är 18 - 25 år. Metod: Kvalitativ metod användes där fem psykoterapeuter intervjuades. Resultat: Tystnad upplevdes som en betydelsefull del i den terapeutiska processen och dess betydelse måste förstås. Tystnadens betydelse kunde handla om att vara ett utrymme för självreflektion, där den unga vuxna kunde upptäcka sig själv och öva på ensamhet, men också vara en icke verbal kommunikation. Ett aktivt och närvarande förhållningssätt eftersträvades där psykoterapeuten behövde ta ansvar så tystnaden inte skapade för hög ångest. Metakommunikation kring relationen och att sätta ord på tystnaden sågs som viktigt. Den unga vuxna kunde öka sin förmåga till mentalisering genom att psykoterapeuten satte ord på tystnaden och sina egna tankar samt skapade ett reflekterande förhållningssätt tillsammans med den unga vuxna. Diskussion: Tystnad kunde både vara verksam och inte med en ung vuxen. Tystnaden förutsatte en god relation och när tystnaden var gynnsam kunde den vara en del i att växa som vuxen. Ett anpassat förhållningssätt till tystnad krävdes annars fanns det en risk att det påverkade psykoterapin negativt. / Introduction: Silence is always present in the therapeutic process and becomes a space forunconscious communication where latent messages can be conveyed beyond words. In contemporary research, it has been shown that the silence that arises in the psychotherapist and the young adult can be perceived as an obstacle by the young adult and could affect thetreatment result. Purpose: The purpose of the study was to investigate legitimate and active psychotherapists experiences of their own and the young adult´s silence that arises in the therapeutic process of psychodynamic psychotherapy with patients aged 18-25. Method: Qualitative method was used where five psychotherapists were interviewed. Results: Silence was perceived as an important part of the therapeutic process and itssignificance must be understood. The meaning of silence could be about being a space for selfreflection,where the young adult could discover himself and practice loneliness, but also be a non-verbal communication. An active and competitive attitude was sought where the psychotherapist needed to take responsibility so that the silence did not create too much anxiety. Metacommunication around the relationship and putting words to the silence was important. By the psychotherapist putting words to the silence and creating his own thoughts, a reflective approach is required, increasing the young adult's ability to mentalize. Discussion: Silence could both be effective and not with a young adult. Silence presupposed a good relationship and when silence was favorable, it could be a part of growing as an adult. An adapted approach to silence was required compared otherwise there was a risk that it had a negative effect on psychotherapy.

Studiens syfte är att undersöka välbefinnandet bland unga vuxna som bott i Sverige i tio år eller mindre. Studien undersöker bland annat välbefinnandet i relation till arbetslivet och studier. Men även deras upplevelser att etablera sig i ett nytt land, det vill säga vilka hinder de har mött på och vad som har varit drivkraften. Studiens syfte besvarades med kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer utfördes på sex utlandsfödda. Studien använde sig utav snöbollsurval och datamaterialet insamlades. Därefter gjordes en tematisk analys på insamlad datamaterialet. Datamaterialet har analyserats med stöd av socialitet och KASAM som bidrog till djupare förståelse för fenomenet. Resultatet visar att utlandsfödda unga vuxna har mött på motgångar under integrationsprocessen som har påverkat deras välbefinnande. Trots alla motgångar visar resultat på att utlandsfödda unga vuxna har en drivkraft och strävar efter framgång. Resultat visar därmed på att drivkraft är en faktor som främjar deras välbefinnande. Ur den tematiska analysen framkom språkets betydelse och att det anses vara en nyckel till integration i det nya samhället. Språket är en väsentlig faktor för känslan av tillhörighet och delaktighet i samhället. / The purpose of this study is to examine young immigrant adults who’s been living in Sweden for ten years or less. The study examines, among other things, well-being within work and study environment. But also, their experiences of establishing themselves in a new country, what obstacles they encountered and what’s been the driving force. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted on six young immigrants’ adults. The study used a snowball sampling to collect the data. Then a thematic analysis was made of the collected data. The data has been analysed with the support of sociality and sense of coherence, which contributed to a deeper understanding of the subject. The results showed that young immigrant adults have encountered misfortunes during their integration process that have affected their well-being. Despite all the misfortunes, the results showed that young immigrant adults have a driving force and strive for success.  The results showed that the driving force is a contributing factor to their well-being. The spoken language in the new country appeared as highly important and considered a key to integration into the new society. Language is an essential factor for the feeling of belonging and participation in society.

Sömnstörningar och förskrivning av sömnläkemedel är ett ökande problem i världen och Sverige. Arbetet visar på att prevalensen av användning av sömnläkemedel i Sverige har ökat under åren 2006 till 2019. Från 10,3 % hos kvinnor och 5,9% hos män till 11,1% respektive 6,7 %. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för behandling av sömnstörningar, utan bara på regional nivå. Gemensamt för de regionala rekommendationerna är att kognitiv behandlingsterapi alltid ska testas innan läkemedelsbehandling sätts in. Läkemedelsrekommendationerna skiljer sig något åt mellan regionerna, där melatonin tillkommit de senaste åren hos flertalet regioner. En ökning av antalet patienter som använder melatonin sågs också i arbetet från 2015 till 2019, där den största ökningen var hos de unga vuxna. Godkända indikationer för melatonin är dock bara behandling av sömnstörningar hos ungdomar och vuxna 55+ samt kortvarig behandling av jetlag hos vuxna. Därför är Region Stockholms rekommendation 2020 överraskande. Melatonin är förstahandsval till alla åldrar vid farmakologisk behandling av sömnstörningar.  Bensodiazepinder och Bensodiazepinliknadande läkemedel tillhör de narkotikaklassade sömnläkemedel, vilka medför en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende hos patienterna. Bensodiazepinliknande läkemedel har under många år ökat i Sverige, men i detta arbete tyder det på att den trenden har brutits. Användningen och nyförskrivning av de narkotikaklassade läkemedel har minskat från 2015 till 2019. Incidensen för alla narkotikaklassade sömnläkemedel har minskat, från 8,4% hos kvinnor och 6,4% hos män till 4,2% respektive 3,6%.  För att besvara arbetes syfte, ” hur ser nyförskrivning av sömnläkemedel ut till vuxna människor i Sverige under åren 2015 till 2019” samt ” tidstrender i användningen av sömnläkemedel under åren 2006–2019” gjordes en kvantitativ deskriptiv kohortstudie baserad på olika register. Barn och ungdomar under 18 år exkluderades då de farmakologiska rekommendationerna för barn och ungdomar skiljer sig från de vuxna. Även äldre vuxna över 64 år exkluderades från studien då sömnsvårigheter ökar med åldern och det finns ökad bakomliggande sjuklighet.  De sömnläkemedel som har en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende minskar i förskrivning. Dock undersöktes inte långtidsanvändningen av dessa läkemedel, vilket är viktigt för framtida forskning. / Background: Sleep disorders are an increasing problem in the world, and due to this, prescription of hypnotics is also increasing. Patients who are prescribed benzodiazepines and non-benzodiazepines have a high risk of developing drug-dependency. Aim: To study the incidence in new prescriptions of hypnotics to adults in Sweden during 2015-2019, in relation to gender, age, region, season, prescriber, and comorbidity. Also, to study trends in the use of hypnotics during 2006-2019. Methods: A quantitative descriptive cohort-study based on national registers on in- and outpatient specialist care, and dispensed prescription drugs held by the National Board of Health and Welfare and the Swedish eHealth Agency.  Adults between 18-64 years who had received a new prescription of hypnotics were included. Results:  The prevalence of use of hypnotics has increased during 2006-2019 from 10.3% and 5.9% to 11.1% and 6.7% for women and men, respectively. In contrast, the incidence of newly prescribed benzodiazepines and nonbenzodiazepines has instead decreased during 2015-2019 from 8.4% and 6.4% to 4.2% and 3.6% for women and men, respectively. The proportion dispensed hypnotics increases with rising age, except in the case of melatonin, which is more common among younger patients. Conclusions: The incidence in prescription of benzodiazepines and other sedatives with a high risk of causing drugdependency, has been declining in the latest years. Interestingly, melatonin increases mostly in younger adults, even though melatonin is only indicated for sleep disorders in adults aged 55 years and older, and short time treatment of jetlag in adults.

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) symtom kan kvarstå genom hela livet och har en påverkan på hälsa, arbetsmöjlighet, utbildning och ekonomiska hälsa. Vuxnas upplevelser med ADHD är en kunskapslucka och studier presenteras ofta utan personens egna berättelser av sin upplevelse. Syfte: Syftet var att kartlägga relevant litteratur som beskriver upplevelser i produktiva aktiviteter hos vuxna personer med ADHD. Metod: En scoping review användes för att söka i databaser efter studier innehållande kvalitativa metoder. Resultaten från 10 artiklar beskrevs med riktad innehållsanalys ur arbetsterapeutiska teorin Model of Human occupations (MoHo) centrala begrepp. Resultat: MoHo var användbart till att beskriva upplevelser inom arbete och utbildning. Personerna med ADHD beskrev hur aktiviteter inom arbete och utbildning påverkades genom viljekraft ur vanor och rutiner samt hur miljön påverkades av personens viljekraft och självupplevda utförandekapacitet. Slutsats: Om intresse för en uppgift fanns eller glädje att utförandet av aktiviteten, så underlättade det möjligheten att vara produktiv. Social miljö har en stor påverkan på hur personer med ADHD uppfattar sig själva och hur uppgifter och aktiviteter blir gjorda inom arbete och utbildning. Strategier kunde förbättra utförande men även vara krävande och skapa utanförskapskänsla för personen. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) symptoms can persist throughout life and have an impact on health, job opportunities, education, and financial health. Adults’ experiences with ADHD are a knowledge gap and studies are often presented without a person’s story of experience. Aim: The aim was to map relevant literature that describes experiences in productive activities in adults with ADHD. Method: A scoping review was used, and search was done in four research databases. Results from ten articles were described with a directed content analysis, and Model of Human occupation (MoHo) theory. Results: The adults with ADHD described how activities in work and education were affected by volition from habits and routines, how the environment has an impact on the person’s volition and performance capacity. Conclusion: If there was interest in a task or that joy comes from performing the activity, then it facilitates the opportunity to be productive for that person. The social environment has an impact on how people with ADHD perceive themselves and how tasks and activities are done. Strategies could improve execution but also be demanding and create a sense of exclusion for the person.

BAKGRUND: Ungdomar med psykisk ohälsa är en utsatt grupp i samhället med större risk för ohälsa.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur psykisk ohälsa påverkar ungdomars sexuella riskbeteenden.METOD: Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane för att hitta studier som undersökte påverkan av psykisk ohälsa hos ungdomar och deras utsatthet för sexuella riskbeteenden.  RESULTAT: Psykisk ohälsa hos ungdomar bidrar till en tidigare sexualdebut, fler sexuella partners, oskyddade sexuella kontakter och en ökad risk för könssjukdomar. Det kan även bidra till att ungdomar använder sex som självmedicinering och kombinerar det med alkohol och droger. SLUTSATS: En ökad kunskap kring hur psykisk ohälsa hos ungdomar påverkar deras sexuella riskbeteenden kan öka förståelsen för deras mående och bidra till att vårdpersonal som möter dessa ungdomar kan hjälpa till att fånga upp ungdomar med ökad risk. Att ge mer utbildning och stöd till ungdomar med psykisk ohälsa kan vara ett sätt att minska riskbeteenden. / BACKGROUND: Adolescents with mental health issues are part of a vulnerable group in society with a higher risk of health complications.AIM: The aim of this review was to see how mental health affects adolescents and their sexual risk behaviors.METHODS: A search in the databases PubMed, Cinahl and Cochrane were executed to find relevant articles that studied mental health in adolescents and their sexual risk behaviors. RESULTS: Mental health issues in adolescents can lead to an early sexual debut, a higher number of sexual partners, unprotected sex and a higher risk of contracting a sexually transmitted infection. It can also lead to adolescents using sex as a form of self medication and that they combine it with alcohol or drugs.CONCLUSIONS: Expanded knowledge about how mental health in adolescents affects their sexual risk behaviors can raise the comprehension of their health and help the medical professionals who care for these young people to identify those with a higher risk. More education and support for the adolescents with mental health issues could be a way to decrease their sexual risk behaviors.

I Sverige idag föds cirka 1000 barn årligen med medfödda hjärtfel. Dessa hjärtfel kan variera i allvarlighetsgrad och ge olika symtom beroende på typ av hjärtfel. Många kan leva ett ganska vanligt liv medan andra har symtom och upplever hjärtfelet begränsande i deras vardag. Då ungdomstiden och de tidiga vuxenåren är känsliga faser i en människas liv, med bland annat identitetssökning och en tid för strävan mot självständighet, är det viktigt att veta hur dessa hjärtfel påverkar ungdomarna och de unga vuxna för att kunna hjälpa dem mot en positiv upplevelse av sin livsvärld. Syftet var att beskriva ungdomars samt unga vuxnas upplevelse av att leva med medfött hjärtfel. För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt där 16 studier inhämtades från 2007 och framåt, utifrån databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visade att ungdomarna och de unga vuxna hade olika upplevelser av sitt medfödda hjärtfel. En del hade accepterat sin sjukdom och upplevde ingen påverkan på vardag eller livskvalitet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom, att integrera den i sin vardag och kände sig begränsade av sitt hjärtfel. Livskvaliteten påverkades också negativt på olika sätt hos några ungdomar. Många upplevde också en oro och osäkerhet gällande framtiden. Omgivningen och sjukvården påverkade ungdomarnas och de unga vuxnas upplevelse av sin livsvärld. Föräldrar upplevdes antingen stöttande eller överbeskyddande och kamrater upplevdes kunna påverka livsvärlden negativt eller positivt beroende på hur de bemötte ungdomarna och de unga vuxna och deras begränsningar. En stark känsla av sammanhang, socialt stöd, färre symtom av hjärtfelet och en högre självskattad fysisk status gav en mer positiv upplevelse av livsvärlden. Utifrån resultatet dras slutsatsen att ett medfött hjärtfel påverkar vardagen på olika sätt för ungdomar och unga vuxna. Vårdpersonal som möter denna patientgrupp behöver kunskap om vad som bidrar till en god livskvalitet för personer med medfött hjärtfel, liksom kunskap om de faktorer som predisponerar för upplevelsen av en god livsvärld. Därtill behöver de kunna förmedla nödvändiga verktyg för att uppnå densamma. / In Sweden about 1000 children are born every year with congenital heart defects. These congenital heart defects vary in complexity and cause different symptoms depending on the type of heart defect. Many of the children are able to live normal lives, while others have symptoms and feel that the heart defect is limiting in their daily life. Since adolescence and early adulthood are vulnerable phases in life during which young people seek to establish identity and to achieve independence it is important to know how these heart defects affect adolescents and the young adults to be able to help them experience a positive life world. The aim was to describe the experience of adolescents and young adults living with a congenital heart defect. A literature review was performed and 16 articles were obtained from 2007 and forward, from the databases PubMed and CINAHL. The results showed that adolescents and young adults had different experiences of their congenital heart defects. Some of them had accepted their disease and experienced no impact on daily life or quality of life. Others experienced difficulties in accepting their disease and in integrating it into their daily life and felt that the heart defect limited them. Quality of life was negatively affected in various ways for some of the adolescents. Many of them experienced anxiety and uncertainty for the future. The adolescents and young adults were also affected by the people in their environment and the health care. They felt that their parents either supported or overprotected them and described the effect of their friends on them as either positive or negative, depending on how those friends responded to the adolescents and young adults and their limits. A strong sense of coherence, social support, less symptoms from the heart defect and a higher self rated physical status gave a more positive experience of the life-world. From the result the conclusion is made; that living with a congenital heart defect affects daily life in different ways. Health professionals who meet these patients need knowledge about which factors predispose patients to experiencing a good life world and knowledge about factors that contributes to a good quality of life for persons with congenital heart defects and they need to be able to give them necessary tools to achieve the same.

Bakgrund: Palliativ vård är en internationellt erkänd vårdform, ett kompetensområde och ett förhållningssätt där en människa behandlas fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. I Sverige är medellivslängden 84 år för kvinnor och 81 år för män och de flesta som tar emot palliativ vård tillhör gruppen äldre. Att leva med allvarlig sjukdom i åldrarna 18-65 år skiljer sig från att stå i samma situation som äldre eller som barn och det behövs mer kunskap om hur det är att leva med palliativ vård vid 18-65 års ålder. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts baserad på tolv empiriska studier om patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Resultat: Två teman identifierades baserade på återkommande drag mellan studierna: vikten av socialt stöd och nya existentiella behov. Vikten av socialt stöd bestod av fyra subteman: prioritering av relationer med familj och vänner, betydelsen av familjeinkluderad vård, att känna gemenskap med andra i samma situation och att känna sig ensam i sin sjukdom. Nya existentiella behov bestod av tre subteman: att vara för ung för att dö, att finna mening och andliga behov växer. Slutsats: Psykosociala, emotionella och existentiella aspekter av att leva med palliativ vård i åldrarna 18-65 år tenderade att väga tyngre än aspekter som rör den fysiska hälsan. Sociala relationer, gemenskap med andra i samma situation, finna mening och tillgodoseende av andliga behov blev för många viktiga stöd och en källa till hopp och lycka. Resultatet bekräftade vikten av att palliativ vård bör behandla en människa psykiskt, socialt och existentiellt och inte enbart fysiskt. / Background: Palliative care is an internationally recognized form of care and an area of competence where a person is treated physically, psychologically, socially and existentially. In Sweden, the average life expectancy is 84 years for women and 81 years for men. Most people who receive palliative care are aged and more knowledge is needed to illuminate what it is like to receive palliative care at the age of 18-65. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of palliative care at age 18-65. Method: A literature review with a qualitative approach has been conducted based on twelve empirical studies on patients' experiences of palliative care at the age of 18-65. Results: Two themes were identified based on recurring features between the studies: The importance of social support and New existential needs. The importance of social support consisted of four subthemes: Prioritising relationships with family and friends, The importance of family-inclusive care, Feeling community with others in the same situation and Feeling alone in your illness. New existential needs consisted of three subthemes: Being too young to die, Finding meaning and Growing spiritual needs. Conclusion: Psychosocial, emotional and existential aspects of living with palliative care in the ages 18-65 tend to weigh more heavily than aspects related to physical health. Social relationships, connection with others in the same situation and finding meaning and tending and spiritual needs become important sources of support, hope and happiness. This corroborates the importance that palliative care treats a person psychologically, socially and existentially and not only physically.

Undersökningar visar att läsandet stadigt minskar bland unga vuxna i Sverige (SCB, 2017). Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en app och dess funktioner skulle kunna bidra till att uppmuntra till ökat läsande bland unga vuxna i Sverige. Studien ämnar även att undersöka om applikationen dessutom kan uppmuntra läsare att våga testa nya genrer. Undersökningen tar sin början i en förstudie som lägger grunden för det vidare arbetet. Därefter har studien följt Arvolas (2020) designprocess genom en konceptfas, bearbetningsfas och slutligen en detaljeringsfas. Resultatet är en interaktiv prototyp som fått namnet FullyBooked och kombinerar de klassiska funktionerna från redan befintliga konkurrenter med innovativa lösningar för att skapa ett mer övertygande val av skönlitteratur för användaren av appen. Genom en förstudie som bestod av en enkät och semistrukturerade intervjuer samt två användartester vid olika skeden av prototypens utveckling samlades en mängd intressanta synvinklar och tankar in, till exempel hur deltagarna hittar böcker att läsa eller vilka svårigheter de upplever kring att hitta böcker och vad som får dem att bli övertygade i valet av en bok, som slutligen ledde till utformandet av dessa funktioner. Resultatet blev möjligheten att filtrera sina sökningar på specifika ämnen samt möjligheten att delta i digitala bokklubbar och posta inlägg om böcker i sin egen profil. Användartestet av HiFi-prototypen gav mycket positiva resultat från testpersonerna gällande såväl användarvänlighet som funktionalitet. Jag vill därav dra slutsatsen att applikationen skulle ha potentialen att uppmuntra till ökat läsande. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Med längre bostadsköer och ökande hemlöshet vill vi med denna studie rikta fokus mot ungdomar och unga vuxna som till följd av hemlöshet står inför ökade risker. Syftet med denna scoping review är att identifiera och sammanställa risker som ungdomar och unga vuxna står inför till följd av hemlöshet samt identifiera kunskapsluckor. Denna scoping review handlar om riskfaktorer i främst USA men även Storbritannien, Kanada och Frankrike, däremot inte i Sverige. I denna studie granskas 15 vetenskapliga artiklar från 2015 till 2023 för att identifiera och sammanställa riskerna till följden av hemlöshet. Ungdomar med erfarenhet av hemlöshet löper ökad risk för att missbruka alkohol och droger. Hemlösa ungdomar har även sämre psykisk hälsa i relation till ungdomar utan erfarenhet av hemlöshet.Hemlösa ungdomar löper högre risk att utsätta deras sexuella hälsa. Risken för brott ökar för hemlösa ungdomar ju längre de varit hemlösa. Hemlösa ungdomar löper även högre risk att själva bli brottsoffer. Hemlösa ungdomar riskerar att hoppa av skolan innan 16 årsåldern och utsättas för mobbing i skolan. / With longer housing queues and rising homelessness, we are in this study aiming to focus on adolescents and young adults who due to homelessness are facing higher risks. The aim of this study is to identify and compile risks adolescents and young adults are facing due to homelessness and identify knowledge gaps. This scoping review is about risk factors in USA, Great Britain, Canada and France, but not in Sweden. This study contains a review of 15 scientific articles from 2015 to 2023 to identify and compile risk due to homelessness. The risk for substance or alcohol abuse rises due to homelessness for adolescents. In comparison to adolescents with housing homeless adolescents mental health is at higher risk. Homeless adolescentshave higher risk to develop a sexual riskbehaviour. The risk of committingoffences rises the longer the adolescent has been homeless. Homeless adolescents are at higher risk of victimization. Homeless adolescents are also at higher risk of dropping out of school before the age of 16.

Bakgrund: Depression räknas som ett psykiatriskt sjukdomstillstånd, symtom kan lindras och behandlas. Depression bedöms vara den tredje största orsaken till sjukdomsbörda i världen. Globalt sett beräknas runt 280 miljoner människor att lida av depression, Inom Sverige diagnosticeras cirka 19% av befolkning mellan 16-84 år någon gång i livet med depression. Primärvård den första kontakten inom hälso- och sjukvårdsystemet för många unga vuxna som söker med psykisk ohälsa. Till följd ställs då högre krav på den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med adekvata preventiv omvårdnad mot depression. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa unga vuxna patienters upplevelse av omvårdnad vid preventivt hälsoarbete mot depression inom primärvården. Metod: Litteraturstudie kvalitativ ansats baserades på tolv vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet identifierad två huvudkategorier: Bemötande i omvårdnad, Underlättande faktorer och barriärer inom omvårdnad. Huvudkategorierna omfattade fem underkategorier: Vårdrelation, Patientens delaktighet, Hälsoundervisning, Unga vuxnas omgivning, Vårdens tillgänglighet. Konklusion: Unga vuxna patienter som söker vård vid depression beskriver att en anpassad personcentrerad vård är en grund för en god omvårdnad. Empatiskt bemötande, delaktighet i den egna vården, lätt tillgänglighet och bra information bidrar till att patientens egna resurser stärks till att vidta hälsofrämjande åtgärder i preventivt syfte mot depression. / Bakgrund: Depression is considered a psychiatric illness, symptoms can be alleviated and treated. Depression is estimated to be the third largest cause of disease burden in the world. Globally around 280 million people are estimated to suffer from depression. Within Sweden approximately 19% of the population between 16-84 years is diagnosed with depression at some point in their lives. Primary care is the first point of contact within the health care system for many young adults who apply with mental health problems. As a result, higher demands are placed on the basic nurse to meet patients with adequate preventive nursing care against depression. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on young adult patients' experience of nursing measures in preventive health work against depression in primary care. Method: Literature study qualitative approach was based on twelve scientific research. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. Result: The result identified two main categories: Treatment in nursing care, Facilitating factors and barriers within nursing. The main categories consisted of five subcategories: Care relationship, Patient participation, Health education, Young adult’s environment, Availability of care. Conclusion: Young adult patients who seek care for depression describes that an adapted person-centered care is a base for good nursing care. Empathic treatment, participation in patients own care, easy accessibility and good information contribute to the strengthening of the patient's own resources to take health-promoting measures in preventive purposes against depression.