The aim of the study is to show how children and adults are described in three picture books, examining how children and adults are portrayed in text-and-picture narrative and how this has changed over time. We have analysed how the characters in the books are presented and how the representation of children and adults has changed in our own times. The material for the study consists of three picture books from different periods, with the focus on how children and adults are described as the common point of departure. The analysed picture books are: Tomtebobarnen (Beskow 1919), Aja baja, Alfons Åberg! (Bergström 1972) and Snäll (Dahle 2008). We have arrived at the conclusion that a text-and-picture narrative is in very large measure a reflection of the outlook on children, childhood and child rearing at the time when the book was published. The result shows that the greatest change that has happened is that parents’ and adults’ dominance in the books has declined over the years, and that children have been given a more prominent role. The children’s own feelings and opinions are more in the centre, both in reality and in picture books. We hope that teachers in school will find that this study can contribute to further reflection on the picture books that are used in teaching

No description available.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som inte bara har ökat bland barn, utan även hos vuxna. Enligt Socialstyrelsen beror denna ökning på att det finns en större kunskap om diagnosen och symtomen märks tydligare i och med att vi nu lever i ett informationssamhälle med högre kognitiva krav. I framförallt USA har det blivit populärt att använda sig av ADHD-coacher som ett komplement till medicin och terapi. Metoden existerar i Sverige, men den ingår inte som en behandlingsform som erbjuds eller föreslås till individer som får diagnosen ADHD. Syftet med denna studie är att ge mer kunskap om ADHD-coaching samt att jämföra denna metod med andra behandlingsalternativ som ges till en individ med ADHD diagnos. Jag har utgått ifrån ett salutogent perspektiv med Antonovskys KASAM som stöd, då jag tittat på det kognitiva området och vidare empowerment i förhållande till det psykosociala stödet. Resultatet av studien visar på att det finns effektiva behandlingsmetoder för ADHD, men att införa ADHD-coaching som metod kan motiveras då denna metod är specifikt inriktad på ADHD och visar på effekt i U.S.A. Empirin i studien består av vetenskapliga artiklar och facklitteratur i ämnet. Det framgår också i studien att det finns behov av fler vetenskapliga studier både om ADHD-coaching som metod och om andra behandlingsmetoder för framförallt vuxna med ADHD diagnos. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric impairment that not only has increased in children but also in adults. It is considered by the Swedish National Board that the increase directs us to a greater knowledge of the diagnosis and the symptoms are more noticeable now since we live in an information society with higher cognitive demands. Foremost in USA, it has become popular to use ADHD coaches as a method complementary to medicine and therapy. The method does exist in Sweden, but it is not a treatment that individuals are informed of or even suggested as a complementary. The purpose of this study is to increase awareness of ADHD Coaching and comparing the method to other treatments for people with ADHD. The results showed that there are effective methods for ADHD, but ADHD Coaching would be a good complementary as it is tailored for the symptoms of ADHD. Viewed from Antonovskys salutogenic perspective, I have used KASAM to support the cognitive aspect and I have used empowerment to support the psychosocial aspect of treatments. My studies and empirical material includes peer reviewed articles and literature on the subject. The results show a need for more empirical studies of ADHD Coaching as well as therapeutically methods for adults with ADHD in particular.

No description available.

Bakgrund: I Sverige vårdas barn och ungdomar med långvarig sjukdom som är i behov av sjukhusvård oftast på enheter speciellt anpassade för unga personer. Vid 18 års ålder flyttas ansvaret för dessa patienter från barnsjukvården till vuxensjukvården. Dessa två vårdformer skiljer sig åt i arbetssätt, framförallt gällande hur familjemedlemmar involveras i vården. I barnsjukvården läggs stort fokus på att involvera och vårda hela familjen, medan de unga vuxna i vuxensjukvården ofta förväntas fungera självständigt och ta fullt ansvar för sin vård. Att vara ung, ha en långvarig sjukdom och genomgå byte av vårdform är faktorer som tillsammans skapar en sårbar situation. Syfte: Att belysa hur unga vuxna med långvarig sjukdom upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem teman framkom: känslor och förväntningar i samband med övergången, upplevda hinder för en lyckad övergång, upplevd beredskap inför övergången, upplevda skillnader mellan barn- och vuxensjukvård, samt upplevda förändringar i rollfunktion i samband med övergången.  Diskussion: De mest betydande delarna av resultatet har diskuterats i förhållande till Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och till unga vuxnas rättigheter. / Background: In Sweden children and youths with chronic diseases commonly receive hospital care in pediatric clinics. At the age of 18 these patients are transferred to adult care. One main difference between pediatric and adult care is that in pediatric care there is an ambition to involve the whole family in the care of the young person, whereas in adult care the young person is expected to be independent and to take full responsibility for his or her own care. Being young, having a chronic disease and to undergo a transition of care are factors that together make up a vulnerable situation. Aim: To describe the experiences of young adults with a chronic disease transitioning from pediatric to adult healthcare. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Five themes emerged: emotions and expectations associated with the transition, perceived barriers to a successful transition, perceived readiness to transition, perceived differences between pediatric and adult health care, and experiences of changes in role function associated with the transition. Discussion: The main findings were discussed in relation to the Roy adaptation model, previous research and the rights of young adults transitioning to adult care.

The body needs sleep to get the recovery that it’s need. Too little sleep or no sleep at all may lead to depression and anxiety. The study’s purpose was to investigate how young adults experience their sleeping habits and what they consider affect their sleep. The method used was a qualitative interview study, the form of the interviews was semi-structured interviews and interviews by e-mail. The study’s result shows that young adults experience of sleep could be divided into two categories; the absence of the good sleep and experience of factors that affect the sleep. The informants experienced their sleeping habits as varying and that they had a regular bedtime but a varying sleep onset time. Young adults experienced that their sleep was affected positively by physical activity and negatively by cellphone as well as stress and anxiety Conclusion: Young adult get limited knowledge about sleep and why sleep is important in primary school which lead to that they don’t get the necessary knowledge about which consequences are related to too little and/or poor sleep. Giving sleep education in school gives the students the opportunity to prioritize their sleep. From a public health perspective, sleep is a determining factor to god health which makes the sleep education relevant to schools to work with health promotion activities.

I denna studie undersöktes avkodningsförmåga, läshastighet, motivationsgrad och läsvanor hos 40 vuxna personer, som grupperades utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. För att testa avkodningsförmåga användes LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014), för att testa läshastighet användes DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) och för att skatta motivationsgrad och läsvanor skapades Självrapport av uppsatsförfattaren själv. Testresultaten omräknades till staninevärden. Ingen signifikant skillnad uppmättes beträffande kön eller ålder på något av testerna. Signifikans beträffande utbildningsnivå uppmättes på alla test utom på det första deltestet i LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, samt på läsvanor i Självrapport. Det befanns vara stark korrelation (r=0,62) mellan höga resultat på läshastighet och hög motivationsgrad relaterad till läsning. / In this study decoding skill and reading speed was tested together with level of reading motivation and reading habits in 40 adults, grouped by gender, age and educational level. To test decoding skill LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014) was used, to test reading speed DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) was used, and to test level of reading motivation and reading habits the self-assessment questionnaire Självrapport was constructed by the author. The results were transformed into a staninescale. No significant difference was observed regarding gender or age in any of the tests. Significance regarding educational level was observed in all tests except the first part of LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, and in reading habits in Självrapport. A strong correlation (r=0,62) was evident in high results in reading speed and high level of reading motivation.

Bakgrund: Idag är cirka 350 miljoner människor i världen drabbade av depression. World Health Organization spår att depression kommer vara det ledande folkhälsoproblemet i världen år 2030. Depressiva symtom utgör grunden för depression och kan vara till exempel sömnstörningar, skuldkänslor samt aptitlöshet. Dessa ska ha pågått i mer än två veckor. Idag är det psykoterapi och antidepressiva läkemedel vilka fungerar som standardbehandling vid depression. Redan år 1905 väcktes tanken huruvida fysisk aktivitet hade effekt på depressiva symtom. Dorothea Orems omvårdnadsteori handlar om egenvård och denna egenvård kan bli möjlig först när individen själv är motiverad att utföra den fysiska aktiviteten. Syfte: Att sammanställa studier om fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom hos vuxna och äldre personer. Metod: En litteraturöversikt som baserats på 15 kvantitativa artiklar, en kvalitativ och en mixad metod. I studierna användes olika skalor för att skatta graden av depressiva symtom. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultaten i de kvantitativa studierna påvisade att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom som yttrar sig i att dessa minskar enligt de skalor som använts för skattning. Forskningen påvisade även att intensiteten, frekvensen och typ av fysisk aktivitet kan ha betydelse för effekten på de depressiva symtomen samt nödvändig individanpassning. Den kvalitativa studien påvisade att deltagarna kände sig nöjda efter träningen, att de fick ökat självförtroende samt bättre självkänsla. All fysisk aktivitet som behandlade effekt på depressiva symtom är egenvård. Konklusion: Enligt forskningen framkom det att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom vilket innebär att depressionen blir lindrigare i sin form alternativt går tillbaka då poängen på använd skala inte uppfyller kriterierna för diagnosen depression. / Background: To this day there’s approximately 350 million people in the world who are suffering from depression. The World Health Organization predicts that depression will be the number one public health problem in the world by the year 2030. Depressive symptoms form the basis of depression. To get the diagnoses depression the symptoms must have been ongoing for more than two weeks. Psychotherapy and antidepressants is the treatment as standard for depression to this day. As early as the year 1905, the idea was raised whether physical activity had an impact on depressive symptoms. Dorothea Orem’s nursing theory is about self-care and only when the person is motivated enough to perform physical activity the self-care can be possible. Aim: To compile scientific studies regarding physical activity and its impact on depressive symptoms in adults and the elderly. Method: A literature review which is based on 15 quantitative articles, one qualitative and one mixed method which all used different scales to estimate the degree of depressive symptoms. The article searches have been made in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: The results in the quantitative studies showed that physical activity has an impact on depressive symptoms which reflects their decreases according to the scales used for estimation. The studies also showed that intensity, frequency and type of physical activity have an effect on the impact on the depressive symptoms and an individual adjustment is required. The qualitative study showed that the participants felt satisfied after the exercise, that they gained self-confidence and a better self-esteem. Conclusion: According to the research, physical activity has an impact on depressive symptoms, which means that the depression alleviates or that the person even recovers from the depression which is shown when the score on the used scale doesn’t meet the criteria for the diagnosis depression.

The aim of this essay is to distinguish power-relations between children and adult characters in five different pictures books. The main part of the books has been selected from the Stockholm’s stadsbibliotek list over the most frequently checked out pictures books during the years 2014- 2016. The pictures books have a range between the years 1910 to 2011, and they have all been read on their original language - Swedish. All books except for one has been written and illustrated by the same person – to use consistency in the analysis. Foucault’s discourse theory has been used to search for prominent power-discourse within the picture books iconotext. The results and analyse of this study are presented in themes: “Children reproducing”, “Adults give lecture” and “Children’s fantasies”. These themes are produced to give answers to this essays purpose and research questions. When it comes to study power-relations, the results show certain recurrent consistency within the main parts of the pictures books. The adult figuration in the pictures books, shows significance to the story’s plot, as well as the character development of the fictive children.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever det möjligt att tillgodose självbestämmanderätten för äldre personer med demenssjukdom. Studien utgår ifrån en tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer med sex målstyrt utvalda biståndshandläggare. Genom en tematisk analys framkom två huvudteman arbetsrollens vardag och en lång process. Huvudtemana innehåller subteman vilket vidare beskriver det som utmärker upplevelsen. Studiens resultat tolkades i förhållande till Lipskys teori om frontlinjebyråkrater. Självbestämmande uttrycktes av biståndshandläggarna som något tidskrävande, utmanande och problematiskt. Vägen till självbestämmandet beskrivs som krokig och varierande, biståndshandläggarna fann sinsemellan liknande sätt att agera för att nå självbestämmande för individen. Arbetets komplexitet och svårighet till trots upplevdes arbetsrollen som spännande och tillfredsställande. / The purpose of this qualitative study was to investigate how care managers find it possible to assure the self-determination of older people with dementia. The study employed a cross-sectional survey design with semi-structured interviews of six purposively sampled care managers. Through a thematic analysis, two main themes emerged, the work role’s everyday routine and a long process. The main themes containeds sub-themes which further elaborated the care managers’ experience. The results of the study were interpreted from the perspective of Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. Assuring self-determination was experienced by the care managers as time-consuming, challenging and problematic. While the path to self-determination was tortuous and varied, the care managers found similar ways to act in order to achieve self-determination. Despite the impression of the work as complex and difficult it was experienced as an exciting and satisfying job.