Bakgrund: Ledgångsreumatism (RA) är en kronisk sjukdom som primärt påverkar lederna och har en inverkan på vuxnas dagliga liv. För att uppnå en mer omfattande insikt om sjukdomen och dess konsekvenser, är det av betydelse att utforska vuxnas upplevelser av att leva med RA. Denna insikt är nödvändig för att tillhandahålla adekvat vård och tillgodose de befintliga behoven. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vuxnas upplevelser av att leva med RA.Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar har genomförts, där urvalet fokuserar på personer över 18 år med diagnosen RA. Genom en kvalitativ metodologi samlades data hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitet granskades enligt SBU:s bedömningsmall och resultatet analyserades enligt Popenoe m.fl. analysmetodik. Resultat: 3 huvudteman framkom, dessa teman var fysisk påverkan, social påverkan och självbild. Elva subkategorier identifierades, dessa var Upplevelsen av trötthet, Upplevelsen av smärta och kronisk stelhet, Upplevelsen av kvinnors sexuella hälsan, Strategier för att hantera vardagen, Upplevelsen av familje- och vänskapsrelationer, Upplevelsen av arbetsrelationer, Upplevelsen av sexuella relationer, Strategier kring arbetsrelaterad påverkan, Upplevelsen av förändrad kropp, Upplevlesen av att vara beroende av andra och Strategier kring självbilden. Konklusion: Resultatet belyste de utmaningarna som vuxna med RA stöter på dagligen. De dagliga utmaningarna sträcker sig över de fysiska- och psykiska aspekter samt förändringar i självbilden. Vidare framkom det i studien att RA har även en påverkan på kvinnors sexuella hälsa. För grundutbildade sjuksköterskor är det av betydelse att förstå vuxnas upplevelser och deras hantering av sjukdomen. Detta för att kunna tillgodose den vård och stöd som krävs för att förbättra deras övergripande livskvalitet.

Formell bedömning av fonologisk medvetenhet samt avkodning av ord och nonsensord är nödvändigt för korrekt diagnostik av läs- och skrivsvårigheter. Normer för vuxna saknas dock för svenska test som används för att pröva dessa förmågor. Studiens första syfte var därför framtagning av riktlinjer för hur svensktalande vuxna utan svårigheter normalt presterar på Paulins test Fonologisk medvetenhet (FM) samt Avläsning-Ord (AO) och Avläsning-Nonsensord (AN) från LS-Reviderad. Studiens andra syfte var att undersöka huruvida ålder, utbildningslängd och kön hade betydelse för testprestationen. För detta rekryterades 67 vuxna utan kända språkliga eller kognitiva nedsättningar. Data gällande testprestation analyserades deskriptivt. Betydelsen av ålder, utbildningslängd och kön analyserades genom icke-parametrisk korrelationsanalys och jämförelser mellan grupper. Resultaten talade för en takeffekt på deltagarnas testresultat på FM, AO och AN. Utbildningslängd hade betydelse för prestationen på FM, medan ålder och kön hade betydelse för prestationen på AO och AN. I vilken utsträckning störfaktorer kan ha påverkat resultaten är dock inte klargjort. Behovet av normer för vuxna på testen kvarstår. Behov ses även av revidering för att anpassa testens svårighetsgrad till vuxna. Studiens resultat har utmynnat i riktlinjer som kan användas med försiktighet inom klinisk praktik, som komplement till kvalitativa bedömningar av vuxna patienters testresultat. / Formal assessment of phonological awareness, as well as word and nonword decoding, is necessary to properly diagnose difficulties in reading and writing. However, the Swedish tests, that are used to assess these abilities, are not normed for adults. Therefore, the first aim of the study was to determine guidelines for Swedish speaking adults’ normal performance on Paulin’s test Fonologisk medvetenhet (FM) and the subtests Avläsning-Ord (AO) and Avläsning-Nonsensord (AN) from LS-Reviderad. The second aim was to investigate if age, length of education, and gender influenced test performance. To accomplish this, 67 adults, with no known impairments of language or cognitive ability, were recruited. Data regarding test performance was analyzed descriptively. The influence of age, length of education, and gender was analyzed through non-parametric correlation analysis and between-group comparisons. The results indicated a ceiling effect on the participants’ performance on FM, AO, and AN. Length of education influenced FM performance, while age and gender influenced AO and AN performance. However, the extent to which confounding factors affected the results remains unclear. Norms for adults are still needed for the tests. There is also a need for readjusting the tests’ level of difficulty to better fit adults. Guidelines were determined and can be used with caution in clinical practice, as an addition to qualitative evaluation of adult patients’ test results.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en diagnos som ökar i takt med att populationen i världen blir äldre. Patienter med hjärtsvikt kan via egenvård uppnå symtomlindring. Kommunikationen från sjukvården kring hur patienten ska uppnå en god egenvård är bristfällig.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt för vuxna patienter inom öppenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier, “Förståelse och kunskap kring egenvård”, “Behov av stöd för att utföra egenvård”, “Behov av att känna sig delaktig” och “Begränsningar i det vardagliga livet” med tillhörande subkategorier.  Slutsats: För att uppnå en god egenvård krävdes stöd från hälso-sjukvården samt anhöriga. Patienten behövde få känna sig delaktig i egenvården. Informationen kring egenvård från sjukvården ansågs bristande. / Background: Heart failure is a diagnosis that increases as the world's population ages. Patients with heart failure can achieve symptom relief through self-care. Communication from the healthcare system regarding how the patient should achieve good self-care is deficient.  Aim: The aim was to describe experiences of self-care in heart failure for adult patients in outpatient care.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach.  Results: The result was four main categories, "Understanding and knowledge of self-care", “Need for support to carry out self-care", "Need to feel involved" and "Limitations in everyday life" with associated subheadings.  Conclusion: In order to achieve good self-care, support from health care and relatives was required. The patient needed to feel involved in self-care. Information about self-care from the healthcare system was considered insufficient.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.

Kommunikation idag sker både online, offline och kan vara både text- och bildbaserad. Snapchat är gratis mobilapplikation som förenklar snabb kommunikation genom bilder, videor och text. Applikationen är en social medieplattform som främst riktar sig till den yngre generationen och främjar relationsbyggande. Syftet med studien har varit att undersöka hur unga vuxna kommunicerar via Snapchat samt hur användandet av applikationen påverkar relationer och kommunikation. Studien är baserad på en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkät samt kvalitativa enskilda intervjuer. Enkäten innehöll bland annat frågor och påståenden om respondenternas användning av applikationen samt hur den påverkar kommunikation och relationer. De personliga intervjuerna gav möjlighet till fördjupning av personliga upplevelser. Studiens har visat att Snapchat är en bra applikation för snabb kommunikation men att den också bidrar till anonymitet som kan leda till mobbning. Studien har också visat att Snapchat bidrar till att befintliga relationer stärks. / Communication today takes place both online, offline and can be based on text and images. Snapchat is a free mobile application that simplifies fast communication through images, videos and text. The application is a social media platform that is primarily aimed at the younger generation and promotes the building of relationships. The purpose of this study has been to investigate how young adults communicate through Snapchat and how the use of the application affects relationships and communication. The study is based on a quantitative survey method in the form of a questionnaire and qualitative individual interviews. The survey included questions and statements about the respondents' use of the application and how it affects communication and relationships. The personal interviews provided an opportunity for in-depth personal experiences. The study has shown that Snapchat is a good application for fast communication but that it also contributes to anonymity that can lead to bullying. The study has also shown that Snapchat helps to strengthen existing relationships.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom där antalet insjuknade ökar för varje år. Att vara ung vuxen med en kronisk sjukdom kan leda till omställningar när det nya självständiga livet och sjukdomen behöver samverka. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med Diabetes mellitus typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Åtta kvalitativa studier granskades enligt Olsson och Sörensens mall för kvalitativa studier. Analysen utfördes med hjälp av Popenoe et al. (2021) analysmodell.  Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Att hantera sin egenvård upplevdes utmanande, rädslor för hypoglykemi gjorde att många misskötte sin diabeteshantering. Att känna sig annorlunda gjorde att strävan efter ett liv utan diabetessjukdomen var stor, där olika hanteringsstrategier hjälpte att successivt bearbeta acceptansen. Slutligen, stöd från anhöriga och närståendes men även från sjukvårdspersonalen var betydelsefullt. Konklusion: Unga vuxna upplevde sig vara i en fas i livet där de ständigt ställs inför nya utmaningar. Att dessutom ha en kronisk sjukdom upplevdes leda till ytterligare utmaningar och omställningar i livet att anpassa sig till. Omvårdnaden inkluderar att främja personens helhet, stödja delaktigheten och hitta strategier för egenvårdshantering. / Background: Type 1 diabetes mellitus is an autoimmune disease where the incidence of diagnosis increases annually. Being a young adult with a chronic disease can lead to readjustment when the new independent life and disease need to cooperate. Aim: To illuminate young adults' experience of living with type 1 diabetes mellitus. Methods: A qualitative literature study was performed. Database searches were done through CINAHL and PubMed. Eight qualitative studies were reviewed using Olsson and Sorensen’s assessment template for qualitative studies. The analysis method was accomplished by means of Popenoe et al. (2021) analysis model.  Results: The result was compiled into three main categories and eight subcategories. Manage self-care were perceived as challenging where fear of hypoglycemia led to miss care of diabetes management. To feel different increased the aspire for life without diabetes, where different management strategies were a successive help for acceptance. Finally, support from relatives and healthcare professionals was perceived as meaningful. Conclusion: Young adults experienced a phase in life where they constantly faced new challenges. Having a chronic disease leads to further challenges and readjustments in life to adjust to. Nursing care includes encouraging the person as a whole, supporting participation, and finding strategies for self-care management.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som orsakar att personen behöver regelbunden behandling. Det påverkar deras vardag och kan orsaka både kort- och långsiktiga komplikationer. Livet som ung vuxen kan vara utmanande och att samtidigt leva med kronisk sjukdom kan skapa svårigheter, i en redan komplex period i livet. Utökad kunskap om detta är därför viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baseras på kvalitativa studier och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Data resulterade i 7 slutkategorier: Stöttande omgivning är betydelsefullt och ger trygghet, Svårighet att hitta balans mellan diabeteshanteringen och livet, Det ökade ansvaret är betungande men leder även till personlig utveckling, Önskan att passa in och inte stigmatiseras, Behov av frihet och kontroll kan påverka diabeteshanteringen, Att det finns barriärer inom hälso- och sjukvården, Rädsla över komplikationer och graviditet. Slutsatser: Upplevelser av att leva med diabetes typ 1 varierade mellan de unga vuxna. Det fanns en gemensam önskan över ökad kunskap och förståelse i samhället och hos hälso- och sjukvårdspersonal för att de ska kunna tillgodose individuella behov och en personcentrerad vård.

Denna uppsats undersöker unga vuxnas politiska deltagande i Sverige. Forskning indikerar att unga engagerar sig politiskt genom andra typer av deltagandeformer än de traditionellt kända deltagandeformerna. Teorin Civic voluntarism models tre förklaringsfaktorer resurser, motivation och rekryterande nätverk kommer att stå som grund för studiens syfte. Målsättningen med denna studie är att klargöra vilka av CVM’s tre förklaringsfaktorer som unga vuxna uppfattar är mest betydelsefulla för deras politiska deltagande. För att kunna besvara studiens frågeställning har en enkätundersökning tillämpats där unga vuxna fått svara på frågor angående deras politiska deltagande och vad som kan påverka deras deltagande. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats och bygger på tidigare forskning i form av vetenskapligt granskade artiklar.   Resultatet presenterats i form av en deskriptiv analys som på ett lättbegripligt sätt beskrivs genom stapel- och cirkeldiagram. Det empiriska resultatet indikerar att unga vuxna engagerar sig i mer individualiserade deltagande former och att partimedlemskap är något som inte uppfattas vara en betydelsefull form av politisk aktivitet. De förklaringsfaktorer som uppfattades vara viktigast är motivation och rekryterande nätverk eftersom resurser inte ses som ett hinder för unga vuxna i Sverige. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur CVM modellen bör utvecklas för att kunna passa in i den svenska kontexten och i Sveriges politiska system.

Levin, J. (2024). The importance of health promotion work in grief processing - A qualitative study on different actors approaches to support young adults due to parental death. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Social Work, Criminology, and Public Health. University of Gävle, Sweden. The aim of this study was to investigate how different actors work to support bereavedadults between 18 to 29 years old due to parental death in a major city in Sweden. Method: A qualitative study with semi-structured interviews with four individuals that work for organisations that support the specific age group in bereavement. The data was analysed with thematic analysis and ended up with three main themes: The meeting with young adults in bereavment; Conditions for promoting health; Opportunities for improvement. The results showed that knowledge and methods differed between, public, private, and non-profit actors. Overall, the organisations experienced that they used methods which were successful in promoting well-being in young adults. They experienced capabilities to create and maintain supportive environments. The result alsoshowed that during the meetings with young adults, multiple deficiencies were revealed about other actors that the young adults had contacted for support. The conclusion of this study showed positive effects but also lacking of support in different actors approach with young adults in bereavment. Further research is needed in this field to deepen the knowledge of the effects of the used methods. It should also be studied based on the young adult’s experiences of support. An advantage may be to use practice based research where different actors, affected individuals and researchers together can come up with strategies that prevent poor health, improve supportive environments and increase the well-being of young adults in bereavment.  Keywords: young adults, bereavement, parental death, support, different actors