Introduktion: Traumatisk hjärnskada är en av det ledande orsakerna till mortalitet och morbiditet globalt. Traumatisk hjärnskada graderas som mild, måttlig eller svår skada. Prognosen kan variera beroende på allvarlighetsgraden, långvarig medvetslöshet samt storleken på primär och sekundär skada. De förlorade eller nedsatta funktioner som hjärnskadan medfört kan i olika grad påverka individers livssituation. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en traumatisk hjärnskada upplever sin livssituation tiden efter den akuta fasen av skadan. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: komplikationer, ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada. De mest framträdande komplikationerna var fysiska, kognitiva och psykosociala svårigheter. En förändrad självbild och att acceptera skadan gav upphov till känslan av ett annat liv efter skadan. Information, kommunikation och stöd var viktiga delar i mötet med hälso- och sjukvården. Vardagen med traumatisk hjärnskada omfattade närståendes betydelse, arbetsliv och återhämtning vilket var viktiga delar för en fungerande vardag. Slutsats: Individer som drabbats av traumatisk hjärnskada upplever i olika grad att livet förändras efter skadan. Hur komplikationer inverkar på livet, känslan av ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada var dominerande upplevelser som alla påverkade och kunde förändra individens livssituation. Upplevelserna av en förändrad livssituation kan bidra till känslan av att inte fylla sin funktion i livet vilket kan resultera i en minskad känsla av sammanhang. För att tillmötesgå dessa individer och optimera förutsättningarna krävs god information, kommunikation, förståelse och planering från hälso- och sjukvården och samhället.  Nyckelord: traumatisk hjärnskada, vuxna, livsavgörande händelser, känsla av sammanhang, kvalitativ systematisk litteraturstudie / Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study

Bakgrund: Att leva med en långvarig sjukdom som diabetes typ 2 innebär stora förändringar i en persons liv. Hanteringen, utmaningarna samt upplevelsen av diabetes typ 2 kan skilja sig åt från person till person vilket innebär att vårdmöten mellan patienter och sjuksköterskor behöver vara mer personcentrerade. Genom att utveckla en dialog med patienterna som får dela med sig av sina upplevelser så kommer förståelsen för patienterna öka samt därmed även behandlingen och utvecklingen av hälsan.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2  Metod: Metoden för detta arbete är litteraturöversikt vilket innebär att arbetet har presenterats med en sammanfattning av 10 stycken valda artiklar. Artiklarna är inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna har därefter analyserats med hjälp av Fribergs modell för att granska kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet redovisas i fem stycken huvudteman: Att känna frustration, identifikation, utmaningar, anpassning i sociala sammanhang & stöd och motivation för att hantera vardagen.   Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplever att deras sjukdom påverkar deras psykiska och fysiska mående. Vanliga upplevelser var frustration, skuld- och skamkänslor, ensamhet, känslan av att vara onormal samt en psykisk kamp mellan det man vill samt borde göra. Det fanns även en koppling mellan ekonomiskt innehav och hanteringen av sin egenvård relaterat till diagnosen. / Background: Living with a long-term illness such as type 2 diabetes means major changes in a person's life. The management, challenges and experiences of type 2 diabetes can differ from person to person which means that care meetings between patients and nurses need to be more personalized. By developing a dialogue with patients who get to share their experiences the understanding of the patients will increase and therefore also the treatment and development of the health. Aim: The purpose of this literature study was to describe persons experiences of living with diabetes type 2  Method: The method for this study is a literature review which means that the writing have been presented and found in a summary based on 10 chosen articles. The articles have been collected from the databases Cinhal and Pubmed. The articles have then been analyzed with the help of Fribergs model to review qualitative studies.  Results: The result is presented in five main subjects: To feel frustration, identification, challenges, adaptation in social contexts & support and motivation to handle everyday. Conclusion: Persons with diabetes type 2 experience that their disease affects their mental and physical condition. Normal experiences were frustration, guilt and shame, loneliness, the feeling of being abnormal and a mental struggle between what you want and should do. There was also a connection between financial possessiveness and the management of their own self-care related to the diagnosis.

Prior research shows that adult children of divorce (ACD) exhibit higher levels of perceived stress than adult children of marriage (ACM), and thus, potentially lower tolerance to stress. The comparison of ACD/ACM in Sweden has not been sufficiently studied. Hence, the present study aims to examine stress management among ACD and ACM, in terms of cognitive performance under different levels of induced stress, and how it correlates to self-ratings of stress. The final sample consisted of 101 adult participants (39 ACD and 62 ACM), and the mean age was 28 years old (41 males and 60 females). The result showed no difference in stress management between ACD and ACM, and their cognitive performance was not positively correlated with self-ratings of stress. However, ACD had a faster response time (RT) in all tests, even though this difference was not significant. At this time, ACD and ACM experience equally high levels of stress, as the Covid-19 pandemic might have influenced the outcome. Future research should collect more data of ACD in Sweden of other measurements of stress. / Tidigare forskning visar att vuxna skilsmässobarn (ACD) uppvisar högre nivåer av upplevd stress än vuxna med gifta föräldrar (ACM), och skulle därför potentiellt ha lägre stresstolerans. Jämförelsen mellan ACD/ACM i Sverige har inte blivit tillräckligt studerad. Därför har denna studie som mål att undersöka stresshantering bland ACD/ACM, i form av kognitiv prestanda under olika nivåer av inducerad stress, och hur det korrelerar till självskattningar av stress. Det slutgiltiga deltagarurvalet bestod av 101 myndiga deltagare (39 ACD och 62 ACM), varav medelåldern var 28 år, (41 män och 60 kvinnor). Resultatet visar att det inte var några signifikanta skillnader i stresshantering mellan ACD och ACM, och var inte positivt korreleradtill självskattningar av stress. Men, ACD hade en snabbare responstid (RT) i samtliga tester trots att resultatet inte var signifikant. Just nu, upplever ACD och ACM lika höga nivåer av stress, då Covid-19 pandemin kan ha influerat resultatet. Framtida forskning borde samla in mer data kring ACD i Sverige från andra mätningar av stress.

This study examined the topic of growing news consumption on Instagram and the impact that could have on the spread of misinformation. The purpose was to establish if there was an issue with news being mixed into a platform with Swedish influencers. Furthermore, the study aimed to examine whether young adults were faced with risks when consuming news on Instagram.  An experiment was conducted in order to research if influencers liking posts were able to further mislead young adults. The experiment occurred in a web survey where 196 respondents participated. Respondents were exposed to a fabricated health related news post about vaccinating against covid-19. Comparing the result of those who saw the stimuli and those who only saw the unliked news post, resulted in indications that influencers were able to further mislead young adults. Spearmans rank correlation showed a significant correlation, 0.289**, between source-credibility and message-credibility. The influencers did not need to have an expertise in the area of health. Nonetheless, they could still increase the trustworthiness to health-related news by approximately 29% as indicated by the results. In order to protect young adults from misleading news, Instagram needs to separate influencers from public health news. In addition, influencers need to be informed that their social media post interactions could produce consequences. Further research could be qualitative, finding out reasons behind the social validation. Furthermore, future research could categorize the influencers investigated. / Denna studie undersökte den växande nyhetskonsumtionen på Instagram och påverkan förändringen kan ha på spridningen av falska nyheter. Syftet var att upptäcka eventuell problematik när nyheter integreras på en plattform med svenska influencers. Dessutom ämnade studien att undersöka unga vuxnas potentiella risker när de konsumerade nyheter på Instagram. Ett experiment genomfördes för att undersöka huruvida influencers kunde gillade-markera nyhetsinlägg på Instagram och ytterligare missleda unga vuxna. Experimentet genomfördes i en webbenkät där 196 respondenter deltog. Respondenterna tog del av ett fabricerat hälsorelaterat nyhetsinlägg om vaccinering mot covid-19. Genom att jämföra resultatet av dem som fick ta del av stimuli och de som endast såg det ogillade nyhetsinlägget påvisades indikationer på att influencers kunde missleda unga vuxna ytterligare. Spearmans rangkorrelation visade en signifikant korrelation på 0,289** mellan informants-tillförlitlighet och informations-tillförlitlighet. Influencerna visade sig inte behöva en expertis inom hälsa och vård. Resultatet indikerade att de ändå kunde öka tilliten till en hälsorelaterad nyhet med ungefär 29%. För att motarbeta unga vuxnas missledning bör Instagram särskilja influencers från nyhetsinlägg. Dessutom bör influencers informeras om hur deras interaktioner med inlägg på sociala medier kan ge konsekvenser. Vidare forskning kan vara kvalitativ och redogöra för anledningar till den erhållna sociala bekräftelsen. Dessutom kan framtida forskning kategorisera de undersökta influencerna.

Today physical activity and exercise are very popular and we are reminded daily how physical activity of various kinds is beneficial for different aspects. The development of society has today created opportunities to be more physically active with, among other things, access to an outdoor gym. At the same time, society has become comfortable with tools and assets that make it easier for humans to get from point to point without much physical activity, such as battery-powered scooters, called VOIs, at the same time research shows reduced physical activity. Motivation is needed to be and remain physically active. This study aims to identify young adult women's internal and external motivating factors for physical activity based on Self-determination Theory (SDT). Of using a qualitative method five young adult student women were selected for an individual interview. The results showed that both internal motivation and external motivation were important for physical activity, except for experience of training and personal factors. / Idag är fysik aktivitet och träning väldigt populärt och vi blir dagligen påminda hur fysisk aktivitet av olika slag är gynnsamt för olika aspekter. Samhällets utveckling har idag skapat möjligheter till att lättare vara fysiskt aktiv med bland annat tillgång av ute gym. Samtidigt så har samhället blivit bekväm med redskap och tillgångar som gör det lättare för människan att ta sig från punkt till punkt utan speciellt mycket fysisk aktivitet så som batteristyrda sparkcyklar, VOI, samtidigt visar forskning på minskad fysisk aktivitet. Motivation behövs för att vara och förbli fysisk aktiv. Denna studie syftar till att kartlägga och identifiera unga vuxna kvinnors inre samt yttre motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Utifrån de grundläggande psykologiska behoven från Self-determination Theory har empirin analyserats. Med en kvalitativ metod valdes fem unga vuxna studerande kvinnor till en djupgående individuell intervju. Resultatet visade att både inre motivation och yttre motivation var av betydelse för att vara fysiskt aktiv, med undantag av erfarenhet av träning samt personliga faktorer. Slutsatsen kan dras att välbefinnande av de olika psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet, är betydelsefullt för att skapa och bibehålla motivation.

Introduktion: I samband med den digitala utveckling har människans livsstil ändrats och mer tid spenderas framför skärmar där social media har fått en stor roll i vardagen, vilket kan bidra till att den mentala psykiska hälsan påverkar oss på olika sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa och undersöka på vilket sätt sociala medier påverkar psykisk hälsa hos unga och vuxna. Metod: Metoden för studien har grundats i en litteraturstudie där 12 vetenskapliga originalartiklar har analyserats genom en innehållsanalys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet påvisade både positiva och negativa effekter av sociala medier på unga och vuxna. Effekterna påverkades av intensiteten och frekvensen av sociala medier användandet som kan förklara ett positivt utfall i form av kommunikation och information. Samtidigt påvisas utfall av skadlig inverkan på den psykiska hälsan såsom ångest och depression i samband med hög frekvens och intensitet av sociala medier. Ytterligare beskrivs en koppling till ensamhet och FOMO i förhållande till sociala plattformar samt hur psykisk ohälsa kan förutsägas genom begreppet vaguebooking. Slutsats: Slutsatsen för studien blir således att sociala medier påverkar den psykiska hälsan både positivt och negativt beroende på variabler som tid, hur ofta och i vilket syftet sociala medier används. / Introduction: In conjunction with the digital development, the human lifestyle har changed and more time is spent in front of screens where social media has played a major role in everyday life, which can contribute to the mental health affecting us in different ways. Aim: The aim of this study is to investigate how social media affects the mental health of adolescents and adults. Method: The method for this study has been based on a literature study where 12 scientific original articles have been analysed through a content analysis to answer the purpose. Results: The results showed both positive and negative effects of social media on adolescents and adults. The effects were affected by the intensity and frequency of social media use that may explain a positive outcome in terms of communication and information. At the same time, outcomes of harmful effects on mental health such as anxiety and depression in connection with higher frequency and intensity of social media are demonstrated. A connection to loneliness and FOMO in relation to social platforms is also described, as well as how mental illness can be predicted through the concept of vaguebooking. Conclusion: The conclusion for the study is that social media affects mental health both positively and negatively depending on variables such as time, how often and for what purpose social media is used.

Denna uppsats syftar till att undersöka de svenska förlagens syn på åldersöverskridande barn- och ungdomsböcker och i synnerhet crossover, samt att redogöra för hur begreppet crossover används bland förläggare, redaktörer, litterära chefer och andra branschpersoner. I syftet ingår vidare att spåra förändringar i utgivningen, samt att granska synen på böcker som riktar sig till både unga och vuxna utifrån att titta på hur de intervjuade resonerar kring målgrupper, kategorier, identifikation med karaktärer, böcker med dubbla tilltal och slutligen presentera en rad böcker som enligt de intervjuade kan anses vara crossover idag.  För att undersöka detta har jag utgått ifrån kvalitativa intervjuer med olika branschpersoner från svenska barn- och ungdomsbokförlag: bokförlaget Opal, Rabén & Sjögren, B. Wahlströms, Bonnier Carlsen, Vox by Opal, Gilla böcker, Lilla Piratförlaget, X Publishing och Mix förlag. Det litteratursociologiska perspektivet ligger till grund för att undersöka företeelsen crossover och jag har använt mig av följande begrepp; den litterära processen, litteratursamhället, värderingsdistansen, grupperspektiv, brett litteraturbegrepp och skapande förräderi. Studien kommer fram till att tanken om målgrupp är styrande hos de flesta förlagen i antagande av manus, att identifikation med karaktärer i samma åldrar som läsaren själv är grundläggande i det redaktionella arbetet, att gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur håller på att mjukas upp, att genren unga vuxna växer sig allt starkare på den svenska bokmarknaden, att de flesta branschpersoner är medvetna om företeelsen crossover men att det inte är ett bra försäljningsbegrepp, att det förekommit större satsningar på crossoverböcker i Sverige men som möt större motstånd av de klassifikations- och distributionssystem som råder idag, att crossover kan betraktas som genrelitteratur, samt att de flesta branschpersoner anser att det finns många crossoverböcker i Sverige fastän de kategoriseras under andra termer istället. Avslutningsvis är den svenska barn- och ungdomsbokmarkanden i ständig rörelse och förlagen är en naturlig del av den utvecklingen.

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom kan sinnestillståndet skifta mellan upprymt stämningsläge och svår depression. Sjukdomsbilden står i fokus och är grundläggande för att diagnostisera en individ med bipolär sjukdom. Behandling för bipolär sjukdom är framför allt farmakologisk men psykoterapi tillämpas vid behov. Ett gemensamt arbete mellan patient, familjemedlemmar och vårdteamet kan bidra till bättre förutsättningar till återhämtning. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar i resultatet.  Resultat: Vid analys av de sammanställda vetenskapliga artiklarnas resultat framkom det fem teman: att förlora och återta kontrollen, påverkan på interpersonella relationer, påverkan på självbilden/identiteten, upplevelse av stigmatisering och upplevelse av medicinsk behandling. Personer hade svårigheter att kontrollera sina beteenden och humörsvängningarna vid bipolär sjukdom. Kontrollförlusten medförde att de gjorde handlingar som de inte skulle göra när de var symtomfri, vilket skapade känslor av skam och skuld. Sjukdomen påverkade även interpersonella relationer och ledde till förlust av studier, jobb samt identitet. Den maniska episoden kännetecknades av positiva upplevelser, kontrollförlust och pågående pinsamheter. Den depressiva episoden präglades av negativa tankar och känslor. Livsstilsförändringar och olika metoder användes i kombination med medicinering för att hantera sjukdomen. Slutsats: Bipolär sjukdom är en komplex psykisk sjukdom som skapar stort lidande för den drabbade. Symtomen är som berg- och dalbana och oförutsägbar vilket skapar svårigheter att förstå och hantera humörsvängningar. Trots utmaningarna kan sjukdomens omfattning och leva med samt ha ett relativt bra liv med hjälp av olika hanteringsstrategier. / Background: Bipolar disorder is a state of mind the can shift between elevation and severe depression. The disease picture is in focus and is fundamental to diagnosing an individual with bipolar disorder.Treatment for bipolar disorder is primarily pharmacological, but psychotherapy is applied if necessary. Good cooperation between the patient, family members and the care team can help the patient to get better condition for recovery through treatment.  Aim: The aim was to highlight adults' experiences of living with bipolar disorder.  Method: A general literature review was carried out based on ten qualitative articles in the results. Results: An analysis of the results of the compiled scientific articles revealed five themes: losing and regaining control, impact on interpersonal relationships, impact on self-image / identity, experience of stigma and experience of medical treatment. People had difficulty controlling their behaviors and mood swings in bipolar disorder. The loss of control meant that they did actions that they would not do when they were symptom-free, which created feelings of shame and guilt. The disease also affected interpersonal relationships and led to loss of studies, jobs and identity. The manic episode was characterized by positive experiences, loss of control and ongoing embarrassment. The depressive episode was characterized by negative thoughts and feelings. Lifestyle changes and various methods were used in combination with medication to manage the disease. Conclusion: Bipolar disorder is a complex mental illness that creates great suffering for people who have the diagnosis. The symptoms are like a roller coaster and unpredictable, which creates difficulties to understand and manage the mood swings. Despite the challenges, it is possible to limit the extent of the disease and live with it and have a relatively good life with the help of different management strategies.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder. / Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.

Väl genomförda övergångsstrategier kan bidra till ett bättre utfall i vuxen ålder för elever med Austismspektrumdiagnos (ASD). Med övergångsstrategier menas i denna studie insatser som genomförs för att underlätta övergången för en elev med ASD från gymnasieskolan vidare till eftergymnasiala verksamheter. Syftet med studien var att identifiera övergångsstrategier i vetenskapliga artiklar. Syftet var även att undersöka vilka uppfattningar gymnasiepersonal med erfarenhet av övergångar för elever med ASD har om dessa övergångsstrategier. För att identifiera övergångsstrategier genomfördes en litteraturöversikt i vilken 22 artiklar inkluderades. Två synteser av innehållet i artiklarna gjordes, dels grupperades innehållet kring vilka uttryck övergångsstrategier kan ta sig, dels försågs varje identifierad grupp med strategier med ett namn och en definition. Detta resulterade i att nio distinkta övergångsstrategier definierades. Data samlades in från gymnasiepersonal genom semistrukturerade intervjuer. Fynden i litteraturstudien låg till grund för utformningen av intervjuguiden. Fem informanter med erfarenhet av arbete med elever med ASD rekryterades genom ett strategiskt urval från fyra olika skolor. Fenomenografisk metod användes vid dataanalysen. Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners ekologiska modell samt Rimm-Kaufman och Piantas ekologiska och dynamiska modell för övergångar. Analysen resulterade i ett utfallsrum för varje forskningsfråga. Utfallsrummet avseende informanternas uppfattningar av övergångsstrategier utgjordes av tre beskrivningskategorier. Dels aktiv och generell medverkan, dels behovsanpassa övergångsstrategierna, dels andra aktörer bör vara drivande. I studien undersöktes också vad som framträder i informanternas beskrivningar av sina erfarenheter kring övergångsstrategier. Tre beskrivningskategorierna framträdde, nämligen inget aktivt arbete med de beskrivna övergångsstrategierna, ad hoc-lösningar samt systematiskt arbete. Vilka möjligheter och hinder personalen såg för ett genomförande var också en frågeställning. Utfallsrummet avseende möjligheter utgjordes av två beskrivningskategorier: gynnsam organisation samt nätverk familj-skola-andra aktörer. Även två beskrivningskategorier avseende hinder framträdde: Bristande förståelse för ASD och/eller stöd kring ASD på olika nivåer samt fokus på övergångar saknas på organisations- och systemnivå. När det inbördes förhållandet mellan utfallsrummen analyserades identifierades olika former av stöd och incitament som faktorer med generellt inflytande. / Well conducted transition strategies can lead to better outcomes in adulthood for students with autism spectrum disorders (ASD). In this study, transition strategies are defined as interventions that are carried out in order to facilitate transition from upper secondary school to post school settings. The purpose of the study was to identify transition strategies in scientific articles The purpose was also to investigate what perceptions upper secondary school staff with experience of transition of students with ASD have about those transition strategies. In order to identify transition strategies, a literature study was carried out in which 22 articles were included. Two synthetises of the content in the studies were carried out. Firstly, the content was grouped under what expressions the transition strategies can take. Secondly, each identified group of strategies was given a name and a definition. As a result, nine different transition strategies were identified. Data was collected from upper secondary school staff by semi structured interviews. The findings in the literature study were used for the design of the interview guide. Five informants with experience of working with pupils with ASD were recruited by strategic sample from four different schools. The phenomenographic method was used to analyse data from the interviews. Both Bronfenbrenner’s ecological model and Rimm-Kaufman and Pianta’s ecological and dynamic model for transitions were used as a theoretical framework. The analysis resulted in one outcome space for each of the research questions. The outcome space concerning the informant’s perceptions about transition strategies resulted in three descriptive categories: active and general participation, adapt the strategies to the needs and other adequate providers should be the driving force. The study also investigated what appears in the informants’ descriptions of their experiences of transition strategies. Three different description categories were identified. No active work with transition strategies was practically implemented, ad hoc solutions and systematic implementation. Another point of research was what staff identified as possibilities and obstacles for implementation. Two descriptive categories concerning the informants’ perceptions of possibilities were identified: favourable organisation and an established network consisting of family, school and other adequate providers. Two descriptive categories concerning obstacles appeared as discouraging: comprehension for ASD and/or support for ASD on different levels was inadequate and lack of focus on transition on an organisational and systemic level. When the internal relationships between the outcome spaces were analysed, different forms of support and incentives were identified as factors with general influence.